efterjobbetfiske

batongkompanjon jonas isfiskesäsong har blivit totalt spolierad på grund av husköp i masriket. två pass har det blivit under hela vintern, och båda totalfloppade. därför såg han fram extremt mycket mot vårt gösfiske efter jobbet igår.

vi smet båda lite tidigare från jobbet och möttes upp hemma hos mig strax efter tre. vi packade snabbt in grejerna i bilen och gav oss av mot eugeniatunnelns trafikkaos. det flöt oväntat smidigt och vi var på plats vid fyra.


vädret var som synes alldeles utmärkt!

vi hade båda våra spön riggade för gäddfiske, vilket inte är helt lämpligt vid fiske efter petiga gösar. jag hade passat på att knyta om i bilen, men det kunde inte chauffören göra, så han fick roa sig med det på isen. under tiden han kladdade med det hann jag få ut alla mina spön. lagom tills han var redo att peta på sin första mört fick jag min första flagg, vilken inledning! fisken tog en del lina och efter mothugg fick jag ett gäng tunga knyckar till svar. det kändes väldigt mycket som gädda, och det trodde jag ända tills fisken tittade upp ur det grumliga vattnet. till min förvåning och stora glädje var det en gös, och en rejäl sådan!


4,9 kg - näst störst i år

efter vägning och fotografering fick hon självklart friheten åter. om det nu är en hon?


hona eller hane?

jag tycker att det är lite intressant detta med könsbestämning av fisk. salmonoider är ju i regel inga problem att könsbestämma, men hur är det egentligen med gädda och gös? göshonorna brukar ju vara alldeles smällfeta såhär års av rommen, men den här gösen är inte riktigt så fet. kan de vara så att det är en hanfisk trots att den är så stor? när det gäller gädda har man ju hört en massa snack under åren om att det bara är hongäddor som blir riktigt stora. hanarna ska enligt detta "rykte" stanna i växten omkring fem kilo. själv tror jag det är kvalificerat skitsnack, varför skulle inte hanfiskar bli stora? normalt i djurvärlden (spindlar borträknade) är det ju hanarna som blir störst, borde inte detta gälla även fisk? om någon sitter inne med fakta kring detta ämne, vänligen upplys mig!

resten av fisket då? jo, vi fick inte en enda flagg till trots att vi stannade tills de blivit rejält mörkt. segt, och med anledning av detta tror jag att resterande fiskepass denna vinter kommer att förläggas efter gädda. om gud vill och isen bär blir det fyra dagars fiske i påsk!

mörrumspremiär

för ett par veckor sedan höll vintern forfarande hela sverige i ett fast grepp. isarna låg tjocka och fiske i öppet vatten kändes avlägset. krismöte hölls på fiskekontoret i mörrum. skulle premiärfisket gå att genomföra som planerat den 26 mars? man tog till slut beslutet att chansa, och vi kunde andas ut. den traditionsfyllda mörrumsresan skulle bli av även i år.

sällan har jag sett fram emot ett fiske så mycket som årets premiärfiske i mörrum. efter en lång och brutal vinter skulle det bli hel underbart att dänga lite haspel igen. normalt sett fiskar jag med drag på premiären, men i årets kalla vatten kändes spinnfluga lite hett, så jag hade laddat upp med några veckors flugbindning.


mörrumsgodis

i år var vi ett stort gäng som åkte ner. batongkamrat tony och morbror göran såklart självskrivna i laguppställningen. övriga fiskare i år var roger och stefan norberg, stefan karlsson, bernt eklund och kim uusimäki, samtliga med någon typ av mörrumserfarenhet sedan tidigare. allt från göran som fiskat i ån sedan -72 till stefan karlsson som gjorde sitt första försök i höstas.

vi fiskade alla i olika delar av ån på premiären, från pool 32 i norr till 16 i söder. själv hade jag fått drömpoolerna 15 och 16 på min lott. jag har ett av mina favvoställen i pool 15, och längst ner mot havet är chansen att få nystigen fisk som störst.


soluppgång över pool 15

för min del finns inget mycket mer att skriva om premiärfisket. jag hade en följare i första kastet, och tappade en halvrutten gammal övervintrad öringhane framför fötterna senare under förmiddagen. i övrigt hände inget för mig, dock var det andra som fiskade bättre. det skrevs in drygt 300 fisk under premiärdagen, inklusive ett visst mörkertal hamnar vi nog närmare 400, vilket är ett snitt på mer än en fisk per fiskare.

hur gick det då för övriga? tony och stefan k gick lottlösa precis som mig. kim, roger och stefan n drog varsin mindre öring, och bernt en skaplig hybrid/lax på omkring fyra kg. och göran då? han insjuknade i matförgiftning eller dylikt på kvällen innan premiären, och spenderade hela natten på muggstolen. han var med andra ord inte i så god form, men bet ihop och följde med till ån. ungefär en timma efter startskottet ringde han mig, och satt i bilen på väg hem. en timmas fiske var allt han orkade med, men under den timman lyckades han kroka och landa en laxhane på nästan tio kilo! tony, som var med, glömde bort att fotografera fisken i upphetsningen, men det blev i allafall en bild under fighten.


göran in action

dag två spenderade vi allihop tillsammans på vittskövlesträckan under förmiddagen. bernt visade än en gång att han är en riktigt slug viftfiskare, och krokade omgående på en skaplig fisk. än en gång fanns tony i närheten och var behjälplig med landning och fotografering.


bernt med slank laxhona

undertecknad kämpade på och gick igenom hela draglådan utan resultat. jag är inte så förtjust i spinnflugekladdandet, men det var ändå värt ett försök. tyvärr är mitt tålamod när det gäller spinnfluga inte allt för bra, och efter en stund blir fisket ineffektivt. men så plötsligt händer det, när jag står och halvsover med grejerna ute. det klassiska bottennappet som börjar röra på sig och visar sig vara fisk. fighten blir allt annat än dramatisk och en kort stund senare kan jag lyfta upp en utmärglad liten stackare till laxhane.



fisken är märkligt lik laxhanen jag fick på exakt samma ställe i höstas. kan det vara så att ödet spelar mig ett sådant spratt att jag fick samma fisk på samma ställe, ett halvår senare? det är helt osannolikt, men inte omöjligt. tyvärr håller jag inte fisken åt samma håll, så de går inte att jämföra teckningen.

en liten stund efter min fisk kommer stefan karlsson krypande med svansen mellan benen, och berättar att han just tappat en fin fisk. vi tittar närmare på hans tackel, och det visar sig att nylontafsen har gått av i knuten. efter en närstudie av övriga knutar kan vi konstatera att linan är bränd. han kände helt enkelt inte till att man måste fukta knuten när man knyter nylonlina. ett billigt nybörjarmisstag som kostade honom dyrt!


moloken fiskare utan fångst

även kim lyckades med fisket och drog en öring under förmiddagen. han brukar alltid få fisk, och är den klart mest erfarne flugviftaren i sällskapet. skönt då att även solen har sina fläckar...


kim med fluglinan vackert uppviftad i ett träd

efter lunch hade vi fiske på södra sträckan, pool 1-16. gubbarna och tony tog lunchpaus, själv åkte jag direkt ner till pool 15 och dängde efter blänkare. det blåste upp till halv storm, och efter en och en halv timme började det ösregna. det kändes plötsligt inte värt att fiska längre, och jag retirerade till bilen. precis då ringer göran, och meddelar att han vill ge upp. jag har samma åsikt, och vi tar sällskap tillbaka till hotellet. övriga fiskar vidare och en som inte ångrar det är tony. det lossnade nämligen riktigt ordentligt för honom när han fiskade i pool 1. han fick två öringar och tappade ytterligare en. inte dåligt med tanke på att han inte känt en enda fisk innan det!


fin liten blänkare!

summa summarum har det som vanligt varit en mycket trevlig långhelg i blekinge. fisket kunde varit bättre, men som tur är har man en stor behållning även av allt runt omkring fisket. nu blir det intensivt ismete medans isen ligger, sen har vi en underbar försäsong att se fram emot med trollingfiske efter vandringslax i pukaviken som höjdpunkt i början av maj. men redan imorgon ska jag och gryth ut på havet och jaga isgös. rapport kommer!

gösguidning + pelaggädda

de senaste tio åren har min morbror göran bjudit med mig på fiske i mörrumsån varje år, ofta både vår och höst. det är en mycket trevlig tradition som jag hoppas att vi kan fortsätta med många år framöver. även denna vår blir det mörrumsfiske, premiären går av stapeln nu på fredag och då är vi där!

jag har flera gånger under de senaste åren försökt att "betala igen" lite genom att ta med göran ut på fiske, men det har varit mycket snack och liten verkstad. denna vinter har jag dock gått in lite hårdare för att få med honom ut, och i torsdags förra veckan kom vi äntligen till skott med lite ismete efter gös!

helgfiske var inte att tänka på, men skymningsfiske efter gös kan vara riktigt givande, och nu framåt vårkanten hinner man fiska några timmar efter jobbet. vi möttes upp klockan 14 och gav oss ut på isen. jag hade en förhoppning om att vårsolen hade tunnat ut skärgårdsisen en aning, men så fan heller. fortfarande 60 centimeter och segborrat så det räcker till och blir över.

när vi väl fått ut grejerna började den sedvanliga väntan. jag hade hoppats på en gädda eller två i väntan på skymningsgösen, men det var dött, dött och åter dött. några mörtar visade tecken på oro, men det flaggade inte av. vid sextiden började jag misströsta, och vi bestämde att börja plocka ihop halv sju om de inte hade hänt något.

18.28 pinglade det till lite extra hos en av de mörtar som varit orolig hela eftermiddagen. detta följdes av att vippan långsamt drogs ner mot hålet, för att till sist flagga av. självklart fick göran ta hand om spöt, och strax därefter hade han lirkat upp sin första gös!


välmatad trekilosgös

göran var självklart mycket nöjd med fångsten, och jag kunde dra en lättnadens suck. vi stannade en stund till med förhoppning om fler flagg, men det hände inget mer. dock kommer det att bli fler göspass efter jobbet innan isen är borta!

i lördags fick jag med mig kalle och hans kollega niklas ut på gäddfiske. det blev samma vatten som jag och peter fiskade i förra helgen, denna gång med hundraprocentig satsning på gädda.

förra veckan fiskade vi gös längs botten, nu var det fiske högre upp i vattnet som gällde. jag slängde ut alla spön pelagiskt, 1-4 meter under iskanten på 12-14 meters djup. när man fiskar på det viset är det oerhört roligt om det flaggar av, för fisken brukar ta ordentligt med lina. vid bottennära fiske står gäddan ofta stilla och surar med mörten i munnen, det händer i princip aldrig vid pelagfiske.

jag och inledde med att ta varsin gädda i fyrakilosklassen ganska omgående. niklas saknade både solglasögon och snusdosa som låg kvar i bilen, så han halkade iväg för att hämta dessa livsviktiga ting. under tiden som han var borta hände det en del, först fick kalle en fyrakilos, och strax efter det upptäcker jag att ett av mina spön har flaggat av utan att jag märkt det. fasen också! när jag kommer fram till spöt har det gått 98 fot lina, och linan fortsätter att löpa av rullen i rask takt. inte mycket att fundera på, upp med spöt och snabbt mothugg. därefter följde en lång och rolig drillning med mycket lina att pumpa hem. upp kom till sist en välmatad gädda mellan sex och sju kilo.



under resten av dagen fick vi några ströfäll, ingen jättefart med andra ord. kalle fick en mindre gädda, niklas hade en hel drös med flagg men lyckades inte kroka en enda fisk, och jag fick tre gäddor till mellan fyra och sex kilo. vädret var kalas och trots att det blåste ganska rejält satt vi mestadels och njöt av solen och vårvärmen.

sol och vårvärme var det inte tal om på söndagen. då fiskade jag och kalle på hemmaplan, och vädret var allt annat än behagligt. på morgonen såg det fint ut, men framåt förmiddagen började det regna, för att en stund senare övergå till blötsnö. efter lunch var mina kläder genomblöta, och det kändes verkligen inte värt att stanna kvar. två försiktiga flagg blev det under hela dagen, ingen fast fisk. utan tvekan en dag då man borde stannat hemma i sängen!

nu till helgen är det som sagt mörrumspremiär, vilket betyder en isfiskefri helg. isen kommer dock ligga länge än, och i påskhelgen blir det fyradagarsfiske om vädret tillåter. rapport kommer efter mörrum.

helhelgsfiske

jag och storfiskaren pn har länge talat om att fiska på en större insjö söder om stan som har potential, men det har hittills inte blivit av. den här helgen var det äntligen dags! pn åkte från ludvika vid halv tre på natten, jag hade lite kortare avstånd och kunde ta sovmorgon. jag åkte hemifrån först klockan fem...

fisket skulle i första hand bedrivas efter gös. peter har trots osannolikt många ismetetimmar på vatten där det finns gös inte lyckats lirka upp en enda. han har haft kontakt med dem, men de luriga firrarna har spottat, fastnat i iskanter eller hittat andra sätt att slippa syna isens ovansida.

nu var tanken att isnollan skulle spräckas, och vi valde således att fiska efter botten i en djup del av sjön, i närheten av en grynna. vi spred våra spön från grynnan, i kanten och vidare ner mot djupet. somliga skulle kanske kalla det rovfiske, pn körde med tio spön och jag lika många... men vid extremtrögt midvinterfiske som det är just nu känns det faktiskt försvarbart. av våra tjugo spön placerade vi ett under iskanten, nitton längs botten. och vilket spö är det då som flaggar först? självklart det enda pelagspöet!



upp kom som synes en vacker pelaggädda i femkilosklassen. samtidigt som jag skulle kroka av gäddan flaggade ytterligare ett av mina spön, samt ett av pn's. vilken fart! jag lirkade upp en snipa, och pn's fisk, vad det nu var, fastnade i iskanten och gick lös.

efter rushen lugnade det ner sig. pn fick en mört stulen och ytterligare ett par mörtar tuggade nere på djupvattnet, själv hade jag inte ett pet. vi flyttade om mot området där pn haft aktivitet, och framåt eftermiddagen gav det resultat. halv tre flaggade ett av pn's spön, och när han kände att något höll i mörten drog han till med det galnaste mothugg jag har sett. han tog i så att han tappade balansen, föll baklänges och tappade spöt. haha, jag skulle så gärna haft det på film! jag vet inte om det var mothugget som gjorde det, men den här gången lyckades pn äntligen överlista en av de nyckfulla gösarna!


nytt is-pb på gös - 2,1 kg

pn hade efter detta flera misstänkta göskontakter som inte behagade fastna på kroken. själv hade jag fortsatt inte ett flagg, trots att vi fiskade i samma område med likvärdig utrustning. precis innan skymningen var det dags för peter igen. flagg, fast fisk, och en totalt odramatisk drillning. när fisken kommer till hålet tycker jag att den ser ut som en mindre gädda, men jag hinner inte mer än säga det innan jag ser att det faktiskt är en gös, och inte vilken gös som helst. den är stor! första intrycket är närmare 7 kg, men när hela fisken kommer upp ur hålet är den tyvärr alldeles för kort.


nytt is-pb nummer två - 5,11 kg

en jättefin och välkonditionerad fisk, och ett nytt prydligt pb. fisken innebär att pn slår mitt is-pb med ett drygt hekto, men det bjuder jag gärna på. jag har några veckor på mig att ta en större...

vi satt kvar ändra in i svarta natten, men det gav inget. efter en galet lång dag började längtan efter sängen att göra sig påmind, så vi packade ihop och åkte hem till mig. vi hann hem precis innan pizzerian stängde vid nio, så kvällsmaten var självskriven.

på söndagen tog vi lite sovmorgon och gick upp först 06.00. vi fiskade igen på samma sjö, men på ett helt annat ställe. lördagens gösar gav mersmak, och vi skickade ner merparten av grejerna i en djuphåla. men det fanns också en fin gäddvass i närheten, och där hamnade såklart några spön. peter drog omgående en mindre gädda i vasskanten, och jag följde upp med en likadan. nästa flagg blev mer intressant, när pn satte in mothugget böjdes spöt i en rejäl båge. fisken rusade flera gånger, och bjöd på riktigt fint motstånd. tyvärr motsvarade den inte riktigt förväntningarna när vi lirkade upp den ur hålet.


slank skabbig sexkilos

en stund senare får jag flagg på samma spö som jag fick min första gädda. det är en till gädda i samma storlek, och precis när jag får upp gäddan i hålet får jag flagg på ett spö till! jag ropar på pn som kommer till undsättning. han får ta spöt med lillgäddan medans jag springer till nästa spö. linan står helt still i hålet och det är inte en enda fot utdragen. jag tar tag i linan för att känna om mörten är kvar, och precis då slits linan är mina händer i en galen rusning! hur läckert som helst. jag gör inget mothugg utan nöjer mig med att låsa spolen med ett vevtag. det blir tvärnit och helt stumt! sen ett par stumma knyckar, och en ny rusning. yes, äntligen en riktigt vettig fisk! det blir flera fina rusningar innan fisken är inne vid hålet. väl på väg upp i hålet blir jag lite besviken, fisken är inte alls lika stor som den kändes.


sex kilo plus

när jag återgår till lillsnipan för att kroka av den ser jag märket efter en krok, precis på det stället i mungipan där kroken satt på min första gädda... det var alltså samma snipa som huggit igen, på samma spö. en hungrig rackare!

framåt mitten av dagen började hungern göra sig påmind. peter hade glömt hela sin matpåse i mitt kök, så vi fick dela broderligt på min matsäck. när jag befann mig på land för att göra upp eld tyckte jag mig höra en liten pingla. mycket riktigt, flagg igen på snipspöet. snabbt ut genom vassen, mothugg, och ytterligare en liten gädda. tro det eller ej, men det är samma gädda som huggit en tredje gång på samma spö! vilken osannolik dumskalle. samtidigt får jag flagg på ett spö till, och samtidigt får även pn flagg! full fart alltså. jag drog bom, men pn fick fast sin fisk. det var i samma hål som han fick den skabbiga sexkilosgäddan och otroligt nog var det samma gädda som högg igen även för honom! sex gäddor på isen, men bara tre olika individer. lustiga fiskar det där. vi fick några gäddor till under dagen, men inget av intresse. gösen lyste med sin frånvaro och när vi plockade ihop insåg vi varför. alla mörtar som vi placerat på botten i djuphålan var stendöda på grund av syrebrist. vi hade alltså fiskat hela dagen med hälften av våra spön placerade i dött vatten. man kan bli trött för mindre...

jag hade gösmiddag planerad kl 18.30, så det blev ganska tidig hemgång. pn hade dessutom 23 mil att avverka för att komma hem. det får bli en bild på den delikata middagen som avslutning.


"gös princessa" á la pepe

trööögfiskat...

i söndags var ju tanken att jag skulle ta revansch efter lördagens fiaskopass, men så blev det icke. tvärtom, varken jag eller tony lyckades lura upp ens en liten snipa. eländet fortsatte i onsdags när vi försökte oss på ett klassiskt idiotfiske - ismete efter havsöring i skärgården.

jag hade läst på om havsöringsmetet och laddat upp med maggot, räka, laxrom och nors. något av detta borde väl falla en kräsen havsöring i smaken? dessutom hade jag plockat bort alla blysänken och riggat om vipporna för linutlösning nästan helt utan motstånd. huruvida riggningen fungerade bra eller dåligt fick jag aldrig veta, för vi fick inte en flagg.



vädret förresten, såg alldeles underbart ut genom fönstret. strålande sol och klarblå himmel. det som inte riktigt syntes var den isande vinden. det var fullständigt vidriga vindförhållanden och direkt när vi fått ut grejerna fick vi söka lä på landbacken. redan efter fem minuter hade alla hål blåst igen totalt, se bilden ovan. vi tröttnade ganska snabbt och gav upp redan efter två timmar.

på torsdagen hade jag planerat gäddfiske, men eftersom den jobbiga vinden inte gav sig ställde jag in fisket och laddade inför fredagen istället, det vill säga idag. jag unnade mig en liten sovmorgon, vilket såhär års betyder väckarklockan ställd på 05.45. det blir ju ljust så förbaskat tidigt, och normalt sett är fisket bäst precis i gryningen. de senaste veckorna har det som tur är inte alls varit så, de napp vi har fått har kommit från klockan nio och framåt. möjligen har det med den extrema istjockleken att göra. är det nån som har andra teorier?

hur som helst var det redan ljust när jag kom ut på isen strax före sju. ut med grejerna snabbt och sen den klassiska väntan... fyra timmar senare hade jag väntat tillräckligt, och gjorde en liten flytt. ut med grejerna mot djupare vatten, och ner på botten med förhoppning om att träffa en gädda i skallen. det verkade precis lika lönlöst som fisket närmare land, och efter ytterligare två timmars väntan kände jag mig redo att ge upp. då ringde peter, och av någon anledning brukar det ofta hända grejer när han ringer...



peter borde helt klart ringa lite oftare! denna gång resulterade samtalet i en välmatad sjukilosfisk. fisken hade dragit nästan 30 fot när jag kom fram till spöet, men linan var stilla. jag matade in linan med fingarna och kände inget motstånd. det kändes som att mörten var borta, men efter ungefär två meter blev det tvärstopp. gäddan hade backat tillbaka mot hålet, men höll mörten i munnen. jag tog in löslinan och krokade fisken, som först kändes liten och sprättig, men sedan bjöd på flera rejäla rusningar värdiga en betydligt större gädda. skoj!

nu borde man kanske stannat och fiskat vidare, men jag kände mig ganska nöjd och gav upp. det skall fiskas heldag lördag och söndag, så det gäller att spara på krafterna!