söndag 17 april 2011

äntligen!

så har den äntligen kommit på allvar, våren. ett av mina första vårtecken är havsöringsfiske efter jobbet, soliga dagar med sydlig vind är det nästan fångstgaranti första veckan efter att isen gått. tyvärr har inte vinden varit med mig, det har envisats med att blåsa nordan, men i fredags vred det i allafall över till väst. ingen optimal vind, men det var varmt och soligt så varför inte chansa?


fin eftermiddag i havsöringsland

jag hyste inga större förhoppningar om fisk, och höll därför på att skita på mig när det plötsligt blev en jättevirvel bakom betet, endast några meter framför mig. en följare! öringen fanns alltså där, så jag nötte vidare, utan resultat. ett flertal betesbyten till andra färger och mindre beten gav inte heller resultat, men när en klassisk vicke i blåsilver åkte på small det till i första kastet! fem sekunder av ettriga starka knyckar, sen var det slut på det roliga. havsöringar är extremt duktiga på att skaka loss kroken ur käften, och även denna öring hade gjort hemläxan... fiskade ett par timmar till men det gav inget.

lördag morgon var det uppställning 07.00 för årets första gäddfiske på öppet vatten. premiären skedde tillsammans med roger och niklas i deras privata vatten där vi även testade ismetet i vintras. då var isen tjock och syrehalten låg, likaså aktiviteten på fisken. nu hoppades vi att fisken klarat vintern och piggat på sig lite i vårvärmen.

jag satte nivån direkt med första gäddan inom fem minuter. den föll för ett hemmasnidat tailbete i den manliga färgen rosa/silver med vit tail.



under resten av förmiddagen dominerade det betet fullständigt, totalt 12 gäddor och ungefär lika många tappade, plus ett oräkneligt antal småpet som resulterade i att tailen halkade bak till krokböjen. största gäddan med smak för rosa var en utlekt slank sak i sexkilosklassen.



roger och niklas drog också ett gäng gäddor såklart. niklas hade det lite trögt med sitt jerkspö, med facit i hand krävdes det nog lite långsammare beten för dagen. roger fick fisk på lite allt möjligt, men framför allt dominerade han med en vit gäddspinnare som gav honom tre gäddor i rask takt, denna var störst.


roger med vacker sexkilos

mitt på dagen körde vi en lite längre fikapaus i skydd av vassen. som vanligt när vi tar paus skänker vi alltid en tanke till vår vän clarence engström, som högst ogärna fikar när han är på sjön. det är ju bortkastad fisketid och sånt kan man göra i bilen på väg hem... jag gjorde en "engström" och tog några tjuvkast från vasskanten under fikapausen. roger ville inte vara sämre och han krokade dessutom omgående en gädda.


fin spöböj!


vassfiske...

när gäddan kom in mot båten såg vi att den inte bara hade sugit i sig rogers jerk, utan även halva bottenvegetationen. det gäller ju att få med alla delar av kostcirkeln...


gräsätare!

när vi summerade dagen kunde vi räkna in totalt 27 gäddor. tre sexkilos (varsin, rättvis fördelning!) och två femkilos var toppfiskarna. inga giganter men det finns större där nere... möjligen befinner de sig på grunt vatten för lek. ungefär hälften av gäddorna vi fick var utlekta, resten av romfeta som bara den. inom ett par veckor när alla har lekt färdigt lär det vara helt galen fart på fisken.

på söndagen tänkte jag lura med mig clarence ut på ett par timmars gäddfiske på samma plats, men hans infekterade öga tillät inte utomhusvistelse. jag var dock sugen som fan, så jag åkte ut själv. det hela började riktigt dåligt, då jag när jag packat båten med alla grejer insåg att draglådan låg kvar hemma. katastrof! efter en snabb överläggning med mig själv bestämde jag mig för att lämna alla grejerna i båten för att åka hem och hämta draglådan. fem mil tur och retur...

väl på plats visade det sig snart att de där fem extramilen var väl investerade. inom fem minuter hade jag fått fyra gäddor och tappat en. det blev ett par gäddor till men sen dog fisket totalt. under en timma hade jag inte ett hugg, och det känns verkligen märkligt när man vet att det finns gädda i princip överallt.


superdag, superväder!

huggperioderna var extremt tydliga, när det väl började igen small det fisk i nästan varje kast. dagens fjorton första gäddor vägde mellan ett och fyra kilo, men när den femtonde högg kändes det tyngre. efter en odramatisk fajt kunde jag sätta lipgripen i en smällfet åttakilosgädda som hade tryckt ner hela 4-playen långt ner i svalget. som tur var höll sig fisken lugn medans jag pillade upp betet, men precis när jag nästan fått ut hela började den kränga och vrida så inihelvete. troligtvis öppnades beteslåset då, men det märkte inte jag, och när jag fick loss betet släppte jag det som vanligt utanför relingen. när jag sedan skulle fiska vidare hittade jag en tom tafs med öppet beteslås. fasen också, min inslitna favorit-4-play! jag övervägde att ge upp och åka hem, men slängde ändå på en annan 4-play i firetiger och tog ett par kast. smack, så smällde det på en till fet sak på sju kilo. färgen hade alltså ingen större betydelse, och under eftermiddagen blev det ett antal gäddor på firetiger. gädda nummer 23 fick avsluta dagen, då den tog med sig lipgripen. lustigt nog på nästan exakt samma plats som jimmy sumpade min första lipgrip för tre vintrar sedan...

när jag summerar helgen kan jag räkna in totalt 39 gäddor för egen del, vilket är ett spinnfiske som jag aldrig tidigare upplevt. nu är det bara den där riktigt stora som saknas, och det känns mer och mer som att det bara är en tidsfråga innan den kommer om det fortsätter såhär!

fredag 8 april 2011

sista ismetet

sista helgen i mars hade jag och jensa planerat helhelg i norrtälje, med tillhörande gäddfiske såklart! på fredagskvällen packade vi in oss i polon och dundrade ut till jensas stuga. uppstigning lördag morgon var planerad till 04.00 så vi borde egentligen stupat i säng direkt vi kom fram, men det är ju sådär lagom lätt. det blev både mat, öl och en del utrustningspysslande innan vi till sist kom till ro.

när klockan ringde nästa morgon var vi väl egentligen mer döda än levande, men det vara bara att bita ihop och kliva i kläderna. när vi kom ut ur stugan möttes vi av mycket ogästvänligt väder, det regnade inte men luftfuktigheten var så hög att luften gick att skära med kniv. då lockade sängen och stugvärmen, men icke... mot isen!

det var fortfarande mörkt när vår inlånade motorborr (tack nicklas på söders sportfiske!) hostade igång. trots de senaste dagarnas vårvärme var isen inte bara tjock utan även förvånansvärt hård, och vi behövde inte ångra att vi släpade med motorborren. vi hann få ut alla spön och ta det lugnt en stund i väntan på gryningen, som tog god tid på sig denna gråjävliga dag. precis när det började ljusna flaggade ett av mina spön, men fisken spottade. misstänkt gös såklart, ner med mörten igen. jag hann knappt sätta mig ner innan det var dags igen, och den här gången rörde fisken på sig. jag hoppades såklart på gryningsgösen, men som så ofta var det en ovanligt försiktig grön som var där och tallade.


morgonpigg sexkilosgädda

denna försiktiga gädda satte nivån för resten av dagen. fisket var otroligt trögt och de få fiskar som behagade nappa gjorde det extremt bottennära och höll bara i mörten. under resten av förmiddagen kom det upp några mindre gäddor, men inget värt att fotografera. vi bröt fisket mitt på dagen för att laga rejäl mat, och efter maten unnade vi oss en timmas sömn.

pigga och glada gav vi oss ut på isen igen för eftermiddagspasset. jensas tjej therese hade anslutit och följde med ut för att landa sin första gädda. vi bytte ställe med förhoppning om bättre fiske, men det var precis lika trögt som under morgontimmarna. vädret lättade lite och ett tag tittade solen nästan fram genom molnen, men inte ens det fick fart på fisken.


jensa och eftermiddagssolen

framåt kvällningen hade therese fortfarande inte fått den där första gäddan. en chans hade hon haft, men den fisken släppte på grund av ett väl fjuttigt mothugg. när jensa gick iväg för att borra hål inför söndagens fiske hände det plötsligt: napp på bortersta spöt! vi skyndade dit utan jensa, och med mina instruktioner gick mothugget bättre denna gång. medans therse tröttade fisken kom jensa springande, precis lagom till landningen av första gäddan.


fet och fin femkilos

gäddan vägde precis fem kilo, och det är väl ingen dålig debutgädda? jag fiskade flera år innan jag fick min första femkilos.


på väg tillbaka

resten av kvällen blev resultatlös, och vi bröt i skymningen klockan åtta efter en riktigt lång dag på isen. väl tillbaka i stugan kom en kompis till jensa förbi, viktor. han skulle följa med ut på söndagens fiske, och frågan var då: skulle söndagen bli bättre? vädret blev det i allafall inte, när jag stoppade näsan utanför stugan på söndag morgon funderade jag seriöst på att skita i fisket, sova några timmar till och sen åka hem. men det hade inte känts bra att ge upp så lättvindigt, så det var bara att ge sig ut igen. vi bytte plats igen, men fisken brydde sig inte om det. gäddorna var precis lika inaktiva som under lördagen, de tryckte på botten och var inte alls sugna på mat.


grått grått grått...

under den så kallade morgonrushen fick vi varsin snipa, sen lyckades jag genom frenetiskt flyttande lura upp ytterligare två snipor. det hela kändes tröstlöst, och vi valde att ge upp rekordtidigt redan klockan tio.

isarna kändes helt safe och jag hade en förhoppning om ismete även kommande helg, men under veckan har smältningen gått otroligt snabbt. på onsdagen var tanken ett sista göspass i skärgården, men det var helt omöjligt att komma ut på isen, och därmed är ismetesäsongen avslutad. öppet vatten önskas, snarast!