men vi börjar nån helt annanstans. min underbara "lånehund" glory har nämligen fått sina valpar. sju stycken söta små saker som bara tänker på två saker - äta och sova. ett ganska bekymmerslöst liv än så länge...
glory med valparna
åter till fisket. när grävligen gjort sin sista arbetsdag i huddinge och var redo att lämna betongen för gott passade jag på att lifta med honom upp till masriket. det blev en vecka med familjen och ett par nattliga fiskepass efter gös. det blev några fina gösar men tyvärr låg kameran kvar på laddning i hägersten, och iphonen tar bedrövliga bilder när det är mörkt.
jag hade ingen lust att åka tåg tillbaka, så jag lyckades övertala den gode peter nordmark att lägga ett två dagars fiske på östkusten. i ärlighetens namn var han inte speciellt svårövertalad...
väderprognosen inför första dagens fiske lovande finväder under förmiddagen men regn framåt kvällen. därför ville vi vara på plats i god tid för att få så mycket fiske som möjligt innan väderomslaget, och klockan ställdes okristligt tidigt: 03.00.
soluppgång!
som synes på bilden låg dimman så tjock att vi knappt såg land, och det var helt omöjligt att orientera sig. vi fick gå lite på känsla när vi la ut grejerna, men som tur var lättade dimman efter en stund och vi kunde planera en rutt som kändes bra. det var lite trögt inledningsvis men efter att dimman gett med sig hittade peter rätt bete, en kinesisk westin i firetiger.
westinen visade sig vara helt överlägsen och levererade flera skapliga gäddor. jag äger inga nya westin, men jag har ett gäng av den gamla sorten och den fungerade nästan lika bra...
vi lurade ett antal gäddor under förmiddagen, men vår primära fisk gösen höll sig på behörigt avstånd. vi testade vilt med allt vi hade i draglådorna, och det är inte lite när jag och peter är ute tillsammans. till sist knäckte peter koden med ett ytbete, och det var en klart godkänd gös som föll för plastens förföriska gång.
dagens första gös - fem kilo!
givetvis kastade vi bums på fler beten av samma typ, och det gav utdelning, åtminstone för peter. han fick ganska snabbt två fina gösar till på samma vobbler, sen dog det. vi gnuggade vidare och bytte både plats och beten, men när det är dött är det dött. så plötsligt, när man som minst anar det, kommer fisket igång igen. under eftermiddagen och kvällen hade vi värsta gösracet, uppblandat med en och annan grön såklart. vi hittade ett skönt stråk som gav fisk nästan varje gång vi passerade, och jag började så sakteliga äta in peters försprång. kvällens final blev när jag under tio intensiva minuter fick tre gösar, först en fisk på dryga sex kilo, strax därefter en på ungefär fyra på samma bete, och inte långt senare ytterligare en sexkilos!
sexplus nummer ett
sexplus nummer två
vi fick flera fina gösar till under kvällen, men inga riktigt stora och det kändes inte värt att plocka fram kameran i det tilltagande regnet. när vi gav upp och summerade dagen kunde vi räkna in 24 gäddor och 15 gösar. tänk om fiske alltid kunde vara såhär?
det regnade hela natten och nästa morgon. vi var rätt slitna och tog sovmorgon till 05.00. när jag vaknade var peter mer död än levande, han hade inte sovit alls under hela natten. han var tveksam till fiske trots succén dagen innan, men efter en kopp kaffe och en ipren var han på benen igen. regnet ville inte ge sig trots att smhi dyrt och heligt lovade uppehåll. vi hade ingen lust att börja dagen med att blöta ner allt som vi under natten torkat i torkskåpet, så vi sov en timma extra i bilen tills regnet gav med sig.
dagens fiske kunde inte börjat bättre. solen tittade fram och peter hann inte ens rigga ut sitt första spö innan första fisken kastade sig över vobblern, i princip medans den låg och flöt på ytan. sånt händer ju ibland och det brukar alltid vara gädda inblandad, men den här gången var det gös!
peter höll ångan uppe och krokade ytterligare en fisk inom fem minuter. redan tidigt kändes det som en bättre fisk, den ville absolut inte komma upp till ytan. fisk som beter sig på det sätter brukar vara gös, och det brukar dessutom vara fisk på minst fem kilo. det var ingen undantag den här gången heller...
7,4 kg och nytt pb för peter!
resten av dagen präglades av växlande väder och "trögt" fiske. mitt på dagen fick peter på en fisk som inte påminde om något annat vi fått hittills. fisken gjorde långa rusningar och vi blev tvungna att stanna upp båten för att få in lina. en riktig grisgädda kändes som den mest rimliga gissningen, därför blev vi ganska förvånade när en fin gös kom in mot båten - baklänges!
sexkilos krokad i stjärtfenan!
hur kan detta då komma sig? jag har tidigare hört att gösen ibland slår med stjärtfenan mot betesstim för att bedöva fisken och sedan goffa i sig i lugn och ro, men jag har aldrig sett något bevis på att detta faktiskt inträffar. förrän nu! jag har svårt att se någon annan förklaring än att det är just detta som har hänt. har någon annan råkat ut för samma sak?
vi fick inte samma eftermiddagsrush som dagen innan, men när vi summerade dagen kunde vi ändå vara ganska nöjda. 21 gäddor och sex gösar, vilket totalt på två dagars fiske blir 45 gäddor och 21 gösar, med en snittvikt på gösarna en bit över fyra kilo. hyfsat fiske!
slutligen får det bli några rader om helgens fiske i norrtälje. fredagen såg lovande ut vädermässigt, så jag satte mig i bilen och drog norrut mot norrtälje där jimmy och folke redan befann sig. de hade druckit öl och mekat moped i några dagar, och kunde stolt presentera: fiskemopeden!
mopedburen fisketaliban!
fisket var rätt trögt, vi fick några smågäddor men inget värt att nämna egentligen. sen gjorde folke nåt radikalt, han slängde på en otroligt ful blå sextums tomic. den hann knappt hamna i vattnet innan nåt tungt böjde spöt bakåt. en jävla massa sjögräs var min och jimmys teori, men folke hävade envist att det var fisk, och han hade rätt.
sjukilos norrtäljegädda
detta visade sig bli helgens enda anständiga fisk. jimmy gjorde ett tappert försök att håva in en irriterande vattenskidåkare, men det var fruktlöst...
nu är maratonbloggandet över för den här gången. god natt!
