INGET TJAFS

göshelg!

2012-02-12T12:06:00.000-08:00

den här helgen var lördagen sedan länge planerad, det vankades gösfiske med en gammal fiskebekant som jag inte fiskat tillsammans med på flera år. han är dessvärre inte världens mest pålitliga person och när det väl var dags att detaljplanera fisket hörde han inte av sig. i avsaknad av både betesfisk och sällskap rotade jag djupt i frysen och hittade ett par förpackningar nors och strömming. firrarna har legat i frysen i två år och kändes inte helt fräscha, men det fick bli en chansning.

uppstigning 05.00 för att vara på plats före gryningen. väl på på isen kunde jag konstatera att strömmingarna var rätt sladdriga, medans norsarna kändes ok. fördelningen fick bli två strömmingar och fyra norsar, övriga strömmingar fick bli mäsk.

jag hade inga förhoppningar över huvudtaget, jag har testat deadbait tidigare vid gösfiske, helt utan resultat. när jag borrar mitt sista hål ser jag hur vippan på spö nummer fyra böjer ner mot hålet, för att sedan stiga upp igen. döda norsar simmar inte så mycket, vem där? en evighetslång halvminut senare kommer "andranappet". först skadebita lite, sen äta upp, typiskt för gösen. linan gick stadigt från rullen när jag kom fram till hålet, så det var bara att kroka. fast fisk och en stund senare låg den här kompisen på isen.

död nors is the shit...

årets tredje isgös och min första någonsin på deadbait. bra att veta när mörtfisket tryter... tyvärr tryter även norsförrådet så nästa steg får väl bli att peta på en doftbehandlad vertikaljigg. efter gösen hände inget mer och jag packade ihop rekordtidigt vid halv tio. jag hade en del annat att göra och ett söndagsfiske tillsammans med jan o (fisheco) och bergman (fiskesnack) att se fram emot, så det kändes helrätt.

på söndagmorgonen vid tjugo över fem ringde janne och meddelade att han behövde curla sin dotter och köra till gävle istället för att fiska. ungen är typ 20, dags att bli vuxen kanske? nåväl, jag skulle ändå ha sällskap av bergman så jag orkade inte ens bli besviken. vi möttes upp planenligt och förutom bergman var även han brorsa och flickvän med, samt en kompis till janne som heter ulrik. utan mr olssons expertkunskaper fick det bli en liten chansning, jag vet att det är bra "mitt i sjön" men inte exakt var. dagen började med att ulrik drog ett par snipor i gryningen, sen hände inget på en bra stund, och solen gick upp...

med soluppgången kom dimman, och jag såg plötsligt bara två av sex spön. dimman låg bara kvar i några minuter, och när den lättat hade jag flagg på mitt spö längst bort. typiskt! en rejäl språngmarsch, 30 fot på räkneverket, snabbt mothugg och fast fisk! hyfsat tung dessutom, men jag hann inte ens se vad det var då den gick lös precis vid hålet. gädda brukar sällan släppa, så jag vill ju gärna tro att det var gös...

under förmiddagen hade även resten av gänget flera fiskkontakter, bland annat med en avbiten tafs som resultat. den enda som landade fisk var bergmans flickvän nettan, som fick sitt livs första gädda, en fet sak på två och ett halvt.

foto: bergman

nettan blev glad, till skillnad från gäddan som kommer att sluta sina dagar som fiskbullar. själv passade jag på att flytta ett par spön då det var helt dött. jag testade jannes specialknep, hålen fyllda med snö för att ta bort ljusnedsläppet. enligt janne kan det vara skillnaden mellan fiasko och succé soliga dagar. det dröjde inte länge innan jag fick flagg på ett av mina flyttade spön, succe! var det en av de kinkiga och ljuskänsliga gösarna som fattat tycke för mörten? nej, självklart var det ännu en gädda.

när jag krokat av gäddan och precis skulle pilla dit en ny mört skramlade det till i ett av mina andra spön, ett med fullt ljusnedsläpp... vippan drogs långsamt ner mot hålet, för att sedan åka upp igen. denna procedur upprepades några gånger, gösigt värre! efter flera minuters vippande upp och ner tröttnade jag och gick fram till hålet. fan också, linan hade fastnat i gummisnodden och gick inte att dra ut! jag frigjorde linan och till min förvåning drog den iväg. jag svarade med ett rejält mothugg som följdes av ett par sega knyckar. det mesta talade mot alla odds för gös...

solskensgös!

så, inte nog med att solen stekte ner i ett välrensat hål, linan fastnade alltså i vippan och gick inte att dra ut. 99 av 100 gösar hade här blivit misstänktsamma och toksnabbt spottat ut mörten. men denna? nejdå, hon ställde sig snällt under hålet och svalde mörten på plats!

mörtmardröm?

mörten svaldes åt fel håll och kroken satt förankrad i magmunnen. catch & release var inte att tänka på och denna gös kommer därmed att ätas upp inom kort. jag har redan lämnat av den hos min privata kock mr delgado, och där går inget till spillo. skinn, huvud och ben, allt som inte går att äta används till buljongkokning!

jag fick en gädda till lite senare (också i snötäckt hål, det verkar vara rena gäddmagneten!) men gösen får anses som dagens behållning. nu väntar en ny arbetsvecka och vem vet vad det blir för fiske nästa helg? robban fiskade premiärpass med jensa vid furan och han var oartig nog att dra all fisk, med en gädda på 10,2 i topp! inte illa alls. kanske blir det fiske där på lördag igen, men nu är det sovdags!

göspremiär och gäddfiske med randig bonus

2012-01-31T13:27:00.000-08:00

så, nu har det fiskats lite igen! äntligen har det blivit riktig vinter på östkusten och då ska det naturligtvis jagas gös i skärgården. söndagen till ära var det jimmy som gjorde mig sällskap, i övrigt har det varit dåligt med fiske för resten av fk batong. grävlingen har flyttat till rättvik och ägnar nog merparten av sin fritid i pannrummet skyfflandes ved in i sin italienska kvalitetspanna. därtill har han fått en kolikbebis på halsen... tony har jag inte hört av på länge men honom borde jag nog kunna lura med ut på fiske snart.

hur som helst, vi var på plats i skaplig tid och fick ut våra spön strax innan gryningen. första livstecknet fick jimmy redan innan det börjat ljusna. fisken, troligtvis en gös såklart, gick fast i botten och försvann. surt, men så är det ibland. när det väl börjat ljusna lite var det min tur, och det gick inte bättre. fisken hade dragit lite lina och sedan spottat. mycket gösigt. en liten stund senare fick jag flagg på samma spö igen, och nu hade fisken bestämt sig för att det var dags för frukost. årets första isgös var ett faktum!

premiärgösen 2012!

en som synes ganska slank fisk på kanske två och ett halvt, troligtvis en hane. oftast brukar vi få smällfeta honor på det här stället, men vi får hoppas att de hälsar på nästa gång. mitt mål är att få en gös över sex från isen i vinter, svårt men inte orealistiskt. den som följer bloggen lär få veta om det sker...

ett av mina spön hade jag placerat på en liten fläck av genomskinlig is som jag hittade under snön. det kändes lite hett och mycket riktigt kom nästa fiskkontakt där. fisken tog ingen lina men det var tvärstumt i andra änden så jag chansade på ett snabbt mothugg. jag fick tunggung till svar, yes! fisken såg dessutom riktigt stor ut genom isen, och det var en gös till. kanske en femplus? jimmy skyndade till undsättning, och vi kunde konstatera att isens förstorande effekt återigen spelat ett spratt...

isgös nummer två, spana in paddeln!

en lång, vackert guldig fisk, som precis som den första saknade den rätta konditionen, knappa fyra kilo. kanske en hane även detta? fin hur som helst och jag kände mig nöjd med inledningen på dagen. inledningen visade sig även bli avslutningen, jag fick nämligen inget mer. jimmy räddade hedern en aning genom att dra en halvhyfsad gädda, sen var det tvärdött även för honom. vi får se när vi är tillbaka och jagar sexplus...

nästa helg ser ut att bli brutalt kall, och det kanske stoppar våra planer på helhelg i folkes stuga i norrtälje. fasen också! vad gör man då? jo, man tar ledigt från jobbet en dag mitt i veckan! nicklas på söders fiskar gärna veckodagar, och efter lite velande bestämde han sig för att följa med. den gamle räven buster var också sugen på fiske, men han måste lämna ungarna på dagis och kan inte komma iväg tillräckligt tidigt, så vi struntade i honom.

vi gav oss av till en skärgårdsvik långt från stan, där jag och grävlingen hade hyfsat gäddfiske för 4-5 år sedan. jag gillade det stället och har velat fiska där igen ända sedan dess, men det har inte blivit av, förrän nu! mr jonsson försov sig en halvtimma, så vi kom inte iväg riktigt så tidigt som planerat. det var redan ljust när vi kom fram, så vi skyndade oss att få ut prylarna.

tre spön hann jag rigga innan första gäddan nöp, och efter det hade jag ett helt överjävligt race under hela förmiddagen. nicklas hade valt att fiska åt andra hållet, och där var det inte alls samma fart. vid halvtiotiden dök plötsligt buster upp som gubben i lådan. trevligt med sällskap, men dessvärre hade mörten redan börjat ta slut, trots att nicklas inte fått en enda gädda. jag hade fått minst 10, kanske fler, jag tappade liksom räkningen... buster började borra ut sina spön och min rush fortsatte. gäddorna var många men små, inte en fisk över fem kilo blev det. när jag drillade vad jag trodde var ytterligare en snipa fick jag dagens trevligaste överraskning, det dök nämligen upp en randig firre i hålet!

borst på omkring kilot, kul bonus!

tänka sig att en så fin abborre cruisade omkring mitt i detta gytter av gädda. oväntat och roligt! ruschen fortsatte och även nicklas och buster lurade upp ett gäng snipor genom att flytta sina spön mot det heta området. före lunch tog mörten slut, och vi fick börja plocka upp spön efterhand som gäddorna åt upp våra mörtar. vid ett hade vi endast några få spön kvar, och bestämde oss för att ge upp. minst 30 gäddor blev det, varav ett tjugotal till mig. kul fiske, endast en toppfisk saknas. det kändes inte som att den fanns här idag, men kanske nästa gång, om det nu blir en sådan i år...

stockholmspremiär!

2012-01-17T11:40:00.000-08:00

i slutet av 2011 kändes det inte som att det skulle bli någon is i stockholm den här säsongen, men kring trettonhelgen slog kylan till och det redan avkylda vattnet i småsjöar och skärgårdsvikar frös snabbt. denna helg hade isen vuxit sig tjock nog för fiske, och fiske blev det såklart!

lördagen bjöd på riktigt skitväder. 10-15 sekund nordlig vind och ett par kallgrader. om vi inte varit så extremt sugna på stockholmspremiär hade vi stannat hemma, men nu gav vi oss ändå ut på isen. vi testade en ny sjö som kändes het, men vi gav upp redan halv tio då vi inte haft ett pet. vi flyttade om till en annan sjö i närheten som vi fiskat en del på tidigare. där satt vi resten av dagen och plågade oss i vinden, till ingen nytta. vi fick nämligen ingen fisk där heller... så mina fiskande vänner, om jag någonsin får för mig att det ska isfiskas i hård nordlig vind - stoppa mig, med våld så krävs!

inför söndagen såg vädret något bättre ut. det skulle forfarande blåsa nordlig vind, men inte i närheten av lika hård som under lördagen. nicklas på söder sportfiske hörde av sig och var sugen på fiske. jimmy och jag bestämde oss för att hänga på honom istället för det fiske vi själva hade planerat. martin från samma fiskebutik skulle också fiska på samma ställe med sina polare gundler och mangs, och vi ville helst vara på plats före dem för att kunna välja fiskeplats först. vi trodde i vår enfald att kidsen var morgontrötta, men så fan heller, när vi kom till sjön strax efter sju var de redan riggade och klara på isen! vi delade läger med kidsen, men fiskade åt andra hållet för att det inte skulle bli så trångt.

jag hann inte få ut mer än två spön innan jag fick första flagg. en smällfet fisk på dryga fem kilo hann precis landas och återutsättas innan jimmy fick flagg. där blev det en trekilos, och strax därefter var det nicklas tur. han fick en likadan smällfet femplus som mig. vilken inledning på dagen! kidsen som valde fiskeplats först gick dock lottlösa, och vi gamlingar kände oss rätt nöjda. morgonrushen stannade tyvärr vid tre gäddor, efter nicklas fisk var det dött ett bra tag.

just som vi börjat misströsta fick jag flagg, och vid mothugget blev det totalt stockstumt, följt av en aggressiv rusning som fick linan att fräsa av rullen! jag signalerade att det var en stor fisk, och fick snabbt uppbackning av hela gänget. efter flera långa rusningar kom fisken till sist in mot hålet, och den såg riktigt stor ut! gissningarna rörde sig mellan 10 och 12 kilo och jag började hoppas på nytt pb. som vanligt var det en besvikelse att se fisken komma upp ur hålet. grov och fet var den, men inte lång nog att kliva över den där sega tiokilosgränsen...

100 cm - 8,1 kg. foto: patrik gundler

ja, som vanligt drar jag en åttakilosfisk... jag börjar tappa räkningen på hur många gäddor jag har fått mellan 8 och 8,88. ismete, trolling, spinnfiske, oavsett metod är det tamejfan omöjligt att kliva över åttakilosgränsen. jag kan inte gärna vara besviken över en så fin fisk som bjudit på så bra motstånd, men ändå är jag det...

resten av dagen hände inget vettigt, förutom att två snubbar som fiskade en bit bort fick en fin fisk strax före lunch, vi hörde på deras glädjevrål att det handlade om en tioplusfisk. jag plockade ihop vid 12 för att spela fotboll, som vanligt på söndagarna. övriga nötte på resten av dagen, inspirerade av grannarnas stora gädda, men såhär i efterhand kan vi konstatera att det inte var värt besväret.

vädret såg riktigt bra ut inför tisdagen, svaga vindar och runt nollan. fiskesuget var stort så jag tog ledigt från jobbet och gav mig ut på fiske igen, även denna gång tillsammans med söder-nicklas. vi körde på samma ställe som på söndagen, med siktet inställt på att återfånga den där tioplus-gäddan. alltså satte vi ut grejerna ungefär där vi trodde att den landades, sen var det bara att vänta. nicklas var först ut och på håll såg det ut som en liten fisk då han omgående fick in den till hålet. när han fick syn på fisken fick jag dock vända om för att hämta mått-mattan, fisken var nämligen stor! jag hjälpte honom med landningen, huvudet var gigantiskt! resten av kroppen däremot... vilken besvikelse!

på återgång...

denna gädda har definitivt sett sina bästa dagar. tunn och blek, typ döende? 104 cm lång borde den väga åtminstone åtta kilo, i bästa fall vägde den lite drygt fem. vilken skillnad mot de guldiga tjockisgäddorna vi fick under söndagen...

inte långt senare fick nicklas flagg igen. han fick nåt dumt infall och försökte handkroka fisken, varpå han fick se den vända i hålet och dra, utan kroken i mungipan... enligt mr jonsson var det en tung fisk och han grämde sig över detta en bra stund, ända tills samma spö flaggade igen! nu lyckades krokningen och på håll såg det återigen ut som en mindre fisk. ingen spöböj, inga rusningar, fisken kom snabbt in mot hålet. trots det fick nicklas nåt upphetsat i rösten och det hördes att fisken inte var stor utan STOR! när jag kom till undsättning fick jag syn på en enorm gäddkäft i hålet, den största jag sett på mycket länge. jag fick utan diskussion peta in boga-gripen och fångstmannen kunde andas ut. när vi lyfte fisken blev vi återigen lite besvikna... en fin fisk, men inte alls så stor som vi hoppades.

9,1 kg - 108 cm

hejdå!

häftigt ändå, i samma lilla vik simmar alltså 3 gäddor över 100 cm. just då hade vi inte en tanke på att det kunde vara samma fisk som kom upp på söndagen, det var alldeles för stor viktskillnad. lite senare, när vi hade tråkigt under en dödperiod, surfade vi dock in på fiskesnack och tog fram bilden på 10,4-gäddan för att se exakt var den var fångad. med hjälp av bilden kunde vi lista ut i vilken hål den fångades, ca 20 meter från där vi fick niokilosen. för skojs skull bad jag nicklas att plocka fram en bild på sin gädda för att jämföra... och tro det eller ej, det är samma fisk! vi har jämfört mönstret på flera ställen och det är helt solklart samma gädda. vilken typ av våg som användes när den vägdes in på 10,4 kg skulle jag gärna vilja veta, en sån våg vill jag också ha... att gäddan skulle tappat 1,3 kilo på två dagar känns inte troligt, framför allt inte som den såg klart fetare ut idag än den gör på bilden från i söndags!

plötsligt kändes fisket inte alls lika hett, och vi gjorde en snabb flytt till en annan del av viken. vi stannade tills det blev mörkt, men det gav inget mer än en snipa till mig. jag fick totalt fyra gäddor under dagen, nicklas bara två, men det var han som glänste med två hundraplussare... nu blir det fiskepaus några dagar, fram tills helgen, då kör vi igen!

feta gäddor i masriket

2012-01-08T10:58:00.000-08:00

inför trettonhelgen hade jag totalruttnat på den så kallade vintern i "slaskholm". på torsdagmorgonen gick jag upp okristligt tidigt, packade in ismetegrejerna i bilen och drog norrut, mot den riktiga vintern! föräldrarna blev hyfsat förvånade när jag kom inramlade där vid niotiden på morgonen. lite fika och socialisering, sen ner på sjön. jag hade nog grejerna ute kring halv elva och missade därmed hela morgonrushen. trots det blev det åtta gäddor under dagen, två största omkring 5 kg. om jag fiskat hela dagen hade det garanterat blivit dubbelt så många, så det var väl ett helt okey desperatfiske i finväder.

solnedgång över hemmasjön

peter slutade jobbet vid 4, och vi gav oss omedelbart iväg för att kolla isen på en lite större sjö. jag hoppades att isen inte skulle hålla eftersom jag egentligen ville fiska på ett annat ställe, men isen var alldeles för bra och peter var omutlig när det gällde fiskeplats. han har under åren fått några fina gäddor där med 14,9 i topp så det är väl svårt att snacka bort att det finns potential, men jag var egentligen mer sugen på öring.

peter var rädd för trängsel på isen och ville helst vara på plats redan klockan fem. det kändes inte aktuellt för min del, så vi tog varsin bil. när jag anlände till sjön vid sjutiden hittade jag peter huttrande i bilen. han hade varit på plats tidigt och satt ut grejerna, men det blåste så kallt att han var tvungen att söka skydd i väntan på gryningen. vi var för övrigt ensamma på isen, så jag kunde i lugn och ro rigga ut mina prylar.

redan innan det blivit ljust började det hända grejer. jag och peter hörde tydligt hur ett av min spön flaggade, men det var så mörkt att jag fick springa runt och leta för att hitta vilket spö det var. längst bort såklart, och det hela slutade med en stulen mört. strax därefter flaggade nästa spö, och den här gången kom det upp en smällfet gädda på knappa fem kilo. vacker fisk men ingen bild värd att publicera på grund av det knappa ljuset. efter detta hann jag knappt samla mig innan nästa spö flaggade, tyvärr med utspottad mört som rsultat, och när jag tittade upp såg jag att ytterligare en vippa pekade mot himlen. även där fegade gäddan ur, men vilken rush! på den här sjön är det normalt med ett par gäddor på hela dagen, nu fyra kontakter på fem minuter.

en kort stund efter mitt race började det för peter. först en fin gädda på 5,9 och direkt efter det flagg på ett spö till. medans peter drillade den fisken fick han flagg på ytterligare ett spö! på lite avstånd såg jag hur han frikopplade rullen och sprang till nästa spö, och då trodde jag såklart att det var en mindre gädda som han lämnade. flagg nummer tre gav ingenting, och lagom tills peter åter var tillbaka vid den krokade fisken hann jag fram för att assistera. det visade sig att det inte var någon liten fisk han lämnade, tvärtom såg den riktigt stor ut. närmare tio? lätt åtta plus i allafall, resonerade vi.

morgonpigg tjockis på 8,4...

vi gissade ganska rätt denna gång, man tror ju gärna att fisken är lite större än den visar sig vara när den väl är uppe på isen. efter detta var det slut på rusningen, men under förmiddagen flaggade det med jämna mellanrum och ett antal smällfeta gäddor i femkilosklassen hälsade på. om jag lyckades bättre än peter förra gången vi fiskade, så var det verkligen tvärtom denna gång. lite tur kanske, men mycket skicklighet och på hans hemmavatten är det inte lätt att slå honom på fingrarna.

därför var det föga förvånande att även nästa lite större gädda valde att slå ihop käftarna kring en av peters mörtar istället för mina. denna gädda såg riktigt stor ut i hålet, klart större än den förra, och peter hade vissa besvär med att bända in den i 200-hålet som kändes snålt tilltaget. men vi blev lika lurade som vanligt, gäddan var inte alls så stor som vi först trodde. dock en fin fisk!

åtta prick

vågen stannade på "blygsamma" åtta kilo, och den blev därmed inte ens dagens tyngsta gädda. efter lunch hände inget mer, men när vi summerade dagen kunde vi räkna in tolv gäddor, alla feta och välmående! efter detta gick det inte att övertala peter att fiska öring på lördagen heller, det skulle nötas gädda såklart. snubben har nog tappat räkningen på antalet tioplus han fått, två över femton, och flera över 14, ett antal över 12. man kan ju tycka att en viss mättnadskänsla skulle infinna sig, och en lust att testa något annat, men tydligen inte.

sagt och gjort, på lördagen var vi tillbaka på samma plats, dock inte lika tidigt. ensamma på isen även denna dag, osannolikt nog. fisket inleddes ovanligt tidigt, precis som på fredagen. jag fick första gäddan redan före åtta, ytterligare en smällfet femkilos. det verkar finnas många, eller så är det samma fiskar som hugger om och om igen? där slutar alla likheter med fredagen, det hände nämligen inget mer. jag bestämde mig för att packa ihop tidigt och åka hem till stockholm där mitt hembryggda öl behövde tappas på flaskor. precis när jag tänkte plocka ihop fick peter flagg på sitt "idiotspö" placerat mitt i sjön sex meter under isen, med minst 15 meter ytterligare ner till botten. det finns verkligen inga självklara regler för var man hittar gäddorna...

sexplus

även denna gädda var en smällfet sak, med fantastiskt fint mönstrad buk. gäddan kan verkligen vara en vacker fisk! trots detta packade jag ihop och åkte hem till mammas mat som stod klar på bordet. peter gjorde en jätteflytt till en annan del av sjön, men det skulle visa sig helt förgäves, det blev nämligen ingen mer fisk under resten av dagen.

nu börjar isarna så smått lägga sig även längs östkusten, kanske kanske kanske kan det bli ett litet ismetepass kommande helg? jag håller tummarna!

3 x 111 cm!

2011-12-26T14:52:00.000-08:00

hej på er. nu är det oförskämt länge sen det blev nåt i bloggen. det beror inte på varken uteblivet fiske eller utebliven fångst, utan på tidsbrist. därför finns det en hel del att förtälja, och ni får vänta lite innan det är dags att avhandla inläggets rubrik.

vintern 2010 inleddes osedvanligt tidigt och första ismetet i stockholm förlades redan sista helgen i november. det känns avlägset i år, i början av december fanns ingen is i sikte inom 10 mils radie. när mr fisheco (jan o) istället lockade med lite vertikalfiske var det givet att följa med. ni som är trogna läsare vet att jag inte riktigt knäckt vertikalkoden och därmed inte blivit vertikalfrälst, men hellre vertikalfiske är inget fiske alls som var alternativet...

fishecobåten på väg mot rampen

dagens prognos lovade hårda vindar, och detta stämde tyvärr alltför väl. de bästa platserna var i princip omöjliga att fiska på. vi gjorde några tappra försök men inte ens vertikalgeneralen janne lyckades kroka någon fisk. vi hade till sist inget annat val än att söka lä, och testade en plats som brukade ge fisk på den gamla goda tiden, när det väl egentligen gick att få fisk överallt... lite oväntat hann vi knappt släppa ner jiggarna innan janne nöjt kunde konstatera att dagens första fisk var krokad.

gösta!

inte bara fisk, utan gös! en vacker sådan dessutom, tjock och fin och guldfärgad, precis som vi vill ha dem. notera även fångstmannens skägg, han har utlovat en fläta inom kort... janne fortsatte såklart att glänsa, det dröjde inte länge innan hans spö var böjt ännu en gång. denna gång en gädda, som inte får vara med på bild. jag pillade vidare utan hopp om framgång, och blev därför näst intill shockad när jag kände att något där nere drog i jiggen. jag krokade instinktivt och fisken rusade direkt. i upphetsningen lyckades jag komma åt den olämpligt placerade frikopplingsknappen och sen var fisken borta. aaargh! när jag unikt nog lyckas kroka fisk vertikalt schabblar jag omgående bort den, typiskt!

jag hade inga större förhoppningar om fler chanser, men jag hade faktiskt fel. den närmaste halvtimman lyckades jag nämligen både kroka och landa två gäddor. om den första fisken var en gös eller ej får jag aldrig veta, men den lämnade inga bitmärken i jiggen så inget talar för gädda. jag har därmed fått lite vertikal mersmak, och om vädret förtsätter såhär kan det mycket väl bli ett pass till eller två om gud och pappa jan o vill....

nu lämnar vi vertikalkladdandet och går över till lite manligt fiske... ismete alltså! även om is saknas på hemmaplan finns det andra ställen där vintern slagit till. två veckor innan jul fick jag rapport från peter att isen på småsjöarna i ludvika höll för fiske. inte mycket att fundera på, jag avbokade söndagens fotbollsmatcher och stack direkt efter jobbet på fredagen.

jag landade i ludvika vid femtiden och möttes av peter. vi gav oss ut på en liten rekognoseringsrunda för att kolla upp var isen höll måttet. på hemmasjön var det mellan 4 och 6 centimeter kärnis, på alla andra ställen tunnare, det fanns alltså inga alternativ.

ismetepremiär!

nu är ju inte hemmasjön så pjåkig... en riktigt bra dag kan man få 50 gäddor, mest smått, men varje år landas även ett antal gäddor mellan 7 och 10 kg. nu var det ingen riktigt bra dag, men helt okey fiske måste vi nog säga. på lördagen fick vi tillsammans 30 gäddor. det enda som saknades var den stora, medelvikten låg kring 2 kg och största fisk omkring 4. roligt inledningsvis men man tröttnar på sniporna!

på söndagen fiskade vi på samma sjö, men bytte sida av sjön. fisket var något trögare och medelvikten precis lika dålig som på lördagen. jag bestämde mig ganska snabbt för att packa ihop vid lunch och därmed kunna förlägga hemresan i dagsljus. precis när jag skulle gå krokade peter helgens enda fisk som faktiskt är värd att kallas för gädda.

vacker sexkilos

när jag gav upp hade vi tillsammans omkring 15 gäddor. peter fick ytterligare några under eftermiddagen och totalt kunde vi räkna in 50 gäddor på två dagars fiske. det får vi kalla en godkänd premiär!

nu hoppar vi ett par veckor framåt i tiden och hamnar därmed i juletid. vi hade skolavslutning den 22 december, och direkt jullunchen på skolan var avklarad bar det av norrut mot masriket. dagen före julafton fick jag med mig min gamle vapendragare niklas från team blackmaster ut på hemmasjön. det var en riktigt blöt dag, så kameran fick stanna på flytoverallens insida. vi fiskade bara en halvdag men lyckades mellan 9 och 12 tillsammans landa omkring 30 gäddor. medelvikten var lika tråkig som tidigare i vinter med fisk upp till 4 kg.

innan alla skaffade familj och sånt trams var det alltid ismete på julaftonens förmiddag. nu är det bara peter och jag som kan hålla på med det, och då peter var tvungen att jobba fick jag fiska ensam. aktiviteten var det inget fel på, jag hade säkert 25 flagg på mina sex spön under förmiddagen, men gäddorna var försiktiga och endast 8 av dem fick syna isens ovansida, ingen av dem värd att vara med på bild.

på juldagen var peter ledig, och då passade vi på att besöka ett helt nytt vatten som vi hittade senast jag var hemma. då höll inte isen men det gjorde den nu! det är en ganska otillgänglig sjö som kräver en rejäl skogspromenad, men vi hade stora förväntningar på sjön och vi hoppades att det skulle vara värt allt besvär. dagen till ära blåste det halv storm, så vi fick till att börja med inrikta oss helt på att hitta lä.

efter att ha släpat utrustningen till sjöns läsida var det bara att få rigga ut alla spön och vänta. vad skulle hända? fanns det fisk överhuvudtaget? ganska snabbt fick peter flagg, och vi kunde lättade konstatera att allt besvär åtminstone inte var helt förgäves. det blev visserligen ingen fisk men det var ett livstecken!

strax därefter var det min tur. det blev tungt vid mothugget och jag kände direkt att det handlade om säsongens hittills största gädda. efter flera rusningar och en del bökande i gräset kom fisken in mot hålet. det var fortfarande ganska mörkt och lite svårt att se, men krokodilskallen som uppenbarade sig i pannlampans ljus var mäktig! peter mumlade nåt om att det kunde vara en tia, själv visste jag inte vad jag skulle tro. peter sprang iväg för att hämta kameran och under tiden lyckades jag med viss svårighet bända upp skallen ur hålet. den var stor! tyvärr motsvarade inte kroppens proportioner skallens... jag är expert på att dra långa slipsgäddor med stora skallar och denna var inget undantag. vågen stannade på 7,2 kg och vi besvärade oss inte ens med att ta längden, men den var en bra bit över metern. bilderna blev extremt oskarpa, om det berodde på peters kamera eller på peter själv ska jag låta vara osagt, hur som helst håller de inte måttet. det kändes lite surt men å andra sidan var det ingen rekordfisk.

förmiddagen bjöd inte på något fantastiskt fiske, men vi fick några gäddor upp till 4 kg. en stund före lunch fick jag dock känna på tunggung igen. två bättre fiskar samma fiskepass, det började lukta succé om vårt nya vatten! när gäddan kom in till hålet imponerades vi av ryggbredden, och än en gång av skallens storlek. den såg helt klart större ut än den första gäddan, vad skulle denna väga? när jag lyfte fisken blev jag tyvärr lika besviken som när jag lyfte den första, det var nämligen bara huvudet som imponerade.

111 cm...

efter en stunds överläggningar kom vi fram till att detta kunde vara samma gädda som imorse. ett litet sår på ena gällocket kändes väldigt bekant och vågen stannade på exakt samma vikt: 7,2 kg. fisken högg bara 30 meter från spöt där den högg första gången, så det känns helt rimligt att det är samma fisk. det var ju en fin gest att hälsa på en gång till så att jag fick möjlighet att ta en bild... vi passade även på att mäta gäddan till 111 cm.

en stund senare krokar jag ytterligare en fisk som känns tung och seg. inga direkta rusningar, mer bara tungt, lite gösigt nästan. när fisken så kommer in till hålet tror jag knappt att det är sant. det första jag får syn på är ett gällock med ett sår... kan det vara möjligt att samma gädda huggit en tredje gång? det var det! denna gång pelagiskt en bra bit från land, säkert 150 meter från hålet där jag fick den senast.

fetskallen

jaha, vad kan vi då dra för slutsatser av detta? ja, helt klart kan vi konstatera att gäddan, rätt hanterad, inte tar någon skada av catch & release. vi kan även konstatera att fisken rör på sig en hel del och att vissa exemplar är ganska korkade...

efter att vår vän sjuskilosslipsen huggit för tredje gången dog det ut lite. för att göra något annorlunda sänkte jag ner en mört till botten, och det gav nästan omedelbart resultat. ännu en tung fisk, vad är detta? efter flera långa rusningar visar sig ett ganska stort och sårigt huvud i hålet... men vafan, inte en fjärde gång! som tur är var det inte samma gädda, utan en något mindre kompis som fått rejält med stryk.

vem har smakat på dig då?

en stor del av gäddans ena sida var helt skalad från fjäll, och på ryggen, ändra fram på huvudet, fanns flera djupa sår. gäddan var 91 cm och omkring 5 kg, vad ger sig på en gädda av den storleken? bettmärket på ryggen och huvudet var drygt 25 cm brett! det är definitivt ingen liten gäddtrut som som varit där och smakat. det är naturligtvis svårt att säga, men det handlar om en betydligt större gädda än den på 111 centimeter. DEN vill jag stifta bekantskap med!

vi såg tyvärr inte till den stora kannibalgäddan. möjligtvis är den specialiserad på att äta sina artfränder. peter hade haft en riktig skitdag, endast smågäddor och många missade fiskar. han fick dock avsluta någorlunda värdigt. han hade ett spö riktigt nära land som han hade missat tre fiskar i rad på, men det skulle bli fjärde gången gillt.

välmatad sexkilos

när han till sist lyckades kroka mörttjuven var det en ganska skaplig sådan, omkring 90 cm och sex kilo. som synes i något bättre kondition. det känns bra att inte alla gäddor ser ut som slipsar, en fisk på 130 cm i den där konditionen, då börjar det bli intressant! vi får se när det blir återbesök, det beror lite på hur vintern utvecklas. om det blir mycket snö är den besvärliga promenaden helt utesluten. om det ska bli någon repris får vi alltså hoppas på en snöfattig vinter...

imorgon åker jag tillbaka till stockholm, och om vädret tillåter blir det ännu en verikalrunda med fishecobåten på onsdag. håll tummarna för det!

tre dagar i skärgården!

2011-11-01T14:10:00.000-07:00

i fredags fick jag möjligheten att följa med gunnar berglund när han körde ut tillsynsbåten från mälaren till ingarö. en riktigt gråjävlig dag var det, och det fanns ingen anledning att plocka fram kameran över huvudtaget. vi testade att fiska öring på några av gunnars specialställen, men det var resultatlöst. på lördagen utlovades kalasväder och innan vi skiljdes åt på fredagen bestämde vi oss för ett nytt försök på lördagen.

jag åkte ut till ingarö på lördag förmiddag, riggad för öringfiske, men ett kraftigare spö för torsk fick också följa med. havsöringsfiske i skärgården är inte så lätt nuförtiden, men det fanns en tid då det var det. detta var innan jag flyttade till stockholm och på den tiden körde gunnar en del guideningar på öring. då var det mer regel än undantag att man fick fisk, och det var inga små saker heller. öringar kring fem kilo var inte alls ovanligt. tänk om man varit med på den tiden...

vacker skärgård, vackert väder!

vi fortsatte att botanisera bland gunnars otaliga hotspots för öring. skärgården kring ingarö är sanslöst vacker och vattnet är otroligt klart. vi hade ett siktdjup på sju meter, något som jag inte är vad vid från fisket i den norra skärgårdens grumliga gäddvikar. fisket var som väntat trögt, men efter ett par timmars enträget nötande fick gunnar i allafall visa att gammal är äldst!

silver!

inte stor, men i allafall en öring! troligtvis planterad i våras och i god kondition. vi får hoppas att den får växa till sig och inte råkar ut för varken skarv eller säl! tyvärr verkar det finnas betydligt fler sälar och skarvar än det finns öringar, och det är ju inget som gör en fiskare glad direkt. sälen må vara ett pittoreskt inslag men när de simmar omkring i innerskärgården och slaktar leköring endast för att äta upp rommen, då vill jag bara köpa ett gevär...

som omväxling testade vi att fiska lite torsk i en djupbrant, snarlik den brant där jag fick min första östersjötorsk förra hösten. det var kliniskt rent på ekolodet, men helt oväntat krokade jag nästan omgående på fisk redan efter ett par minuter. det kändes torskigt, men den känslan var fel...

mitt livs första rötsimpa

det var istället en fisk som jag bara hört talas om tidigare, aldrig sett, nämligen en simpa. rötsimpshane i lekdräkt, närmare bestämt. en mycket speciell och samtidigt väldigt vacker fisk. gigantiskt huvud, gigantiska färgglada fenor, mörk kropp med ljusa fläckar, ljus buk med knallröda fläckar... otroligt häftig fisk!

simpa i närbild

jag fick ytterligare två simpor, en likadan och en med mer modesta färger som jag tror är en hona av samma art. gunnar fick också en simpa, och ungefär där tröttnade han och ville återgå till det tröstlösa öringfisket. vi betade av ytterligare ett gäng fina platser, och till sist lyckades även jag bevisa att jag inte är helt oduglig som öringfiskare.

silver igen!

även denna öring var som synes av bäbisstorlek. ännu en planterad fisk, men det finns i allafall nån slags återväxt. passa dig för sälen, kompis!

efter detta blev det ingen mer öring. som avslutning fiskade vi lite abborre i hemmaviken, och det var betydligt mer givande. borre i nästan varje kast, inga jättar, men skapliga fiskar uppåt 3-4 hekto. det slutade med att några av de randiga fick följa med hem som kvällsmat.

på söndagen var det dags för skärgården igen, men denna dag var mest vigd åt fiskevårdsarbete. haninge kommun hade fått lite pengar över som de valde att lägga på en gösutsättning, och själva utsättningen ombesörjdes av gunnar berglund och sverker lovén på idrottsförvaltningen, med mig som hjälpreda. vi mötte upp fiskbilen vid söderby brygga och lastade över gösynglen till en stor tank längst bak i båten. sen åkte vi runt till olika risvasar som byggdes i somras. risvasarna skall erbjuda skydd för ynglen och förhoppningsvis finns där även gott om mat i form av olika småkryp.

sverker tar en håvfull med gösyngel...

...och ger dem friheten mitt i risvasen!

förhoppningsvis kan vi se fram emot ett bättre gösfiske i haninges vassvikar om några år. jag önskar gösarna lycka till! närmast på agendan står långtur med tillsynsbåten ner till östergötland under torsdag och fredag. det blir säkert lite tid för fiske, och om det finns något att rapportera dyker det upp ett nytt inlägg under helgen. tills dess, simma lugnt!

årets sämsta fiske?

2011-10-19T13:31:00.000-07:00

den gångna helgen spenderades i folkes stuga i norrtälje. tanken var att det skulle fiskas gädda, drickas lite öl och ätas god mat. allt detta uppfylldes, med blandat resultat...

frostigt!

på lördagsmorgonen möttes vi av höstens första frost. trots att vi tagit sovmorgon till 09.00 och ätit frukost i lugn och ro hann inte solen krypa upp tillräckligt för att avfrosta bilen. det blev dubbla långkalsonger på med andra ord!

höstfisket förra året var riktigt dåligt, men då hade det varit uselt hela sommaren. i år har sommarfisket varit helt okey, och vi hade en viss förhoppning om lika fint höstfiske som vi hade för två år sedan. dessa förhoppningar kom helt på skam, under hela förmiddagen såg vi inte röken av någon typ av fisk. precis när vi började bli hungriga stötte vi på ett rejält braxstim som syntes på ekolodet och kändes som tydliga stötar i våra spötoppar. i och runt dessa stim brukar det alltid finnas gädda, och vi bestämde oss för att återvända till braxarna efter maten.

efter ihärdigt men resultatlöst gnuggande av braxstimmet gav vi upp och testade andra domäner. helt oväntat var det en liten snipa som föll för folkes 4-play och den får vara med på bild i brist på värdigare gäddor...

sällan blir man så glad av en snipa...

vi avslutade dagen med att ge braxarna en chans till. det gav naturligtvis ingenting och förutom varsin tappad fisk blev folkes lilla gädda dagens enda fångst. så dåligt fiske har vi nog aldrig varit med om i dessa vatten.

vacker kvällssol, men vad hjälpte det?

väl hemma i stugan hade jag tänkt svänga ihop en fiskgryta med gös och regnbåge som fångats vid ett tidigare tillfälle. det fick jag "tyvärr" inte då folkes föräldrar envisades med att de ville bjuda på middag. det gick såklart inte att tacka nej till och det blev en trevlig helkväll i storstugan.

söndagen bjöd på kalasväder med strålande sol och något varmare luft. skulle värmen sätta fart på gäddorna? svaret på den frågan fick vi ganska snabbt, och svaret var nej! braxarna fanns kvar men gäddorna lyste med sin frånvaro. efter flera timmars nötande lyckades jag till sist kroka en liten gäddstackare på en av mina hemmagjorda gäddspinnare. kul att få ett bevis på funktionen, blir mycket intressant att testa dem när förutsättningarna är bättre.

vacker höstdag

tanken var att båten skulle ligga i sjön minst en vecka till, men istället avslutade vi fisket i god tid och trailade upp båten. därmed är årets öppetvatten-säsong i norrtälje över. det kommer säkert att bli några ismetepass i vinter, men det är en helt annat historia...

bängbåge med bonus + göstillskott i skärgården

2011-10-14T04:35:00.000-07:00

det här börjar bli tjatigt nu, men det har blivit alldeles för lite fiske den senaste tiden. båtupptagning och andra åtaganden har tagit för mycket tid. kommande helg skall dock spenderas i norrtälje skärgård, för en helhelg i gäddans tecken. öl och god mat kommer också att stå på agendan...

senaste fisket som bedrevs av undertecknad var ett så kallat nödfiske, konstgjord andning. min båtklubbskompis anders hade lovat sin son sture att vi skulle fiska regnbåge, och i söndags blev det av. vi gick upp okristligt tidigt och åkte ut till sandasjön. vi trodde att vi skulle vara först på plats, men sällan stellan. fem bilar på parkeringen och ett helt gäng fiskare hade barrikaderat sig i första viken, som av många även anses som den bästa.

vi valde en annan taktik och promenerade iväg till motsatt sida för att slippa trängseln. det visade sig vara en utmärkt idé, då jag inom en halvtimma hade fått två regnbågar, och tappat två. tre av dessa fiskar högg när jag kastade mot vak, vilket är rätt sällsynt när man fiskar med drag, men sanslöst roligt! fisken fortsatte att vaka, men slutade tyvärr att hugga. under resten av dagen hade jag inte ett pet! lustigt hur det kan bli. anders också gick helt lottlös, men hans son sture lyckades med en bedrift av sällan skådat slag. hans spötopp lossnade och följde med ut i sjön, vilket gjorde honom helt förtvivlad då han trodde att spöt hade gått sönder. jag försökte lugna honom och bad honom att veva in spötoppen i lugn och ro. när han nästan fått in all lina tar det plötsligt stopp, och sture utbrister: jag har napp! jag trodde att spötoppen hade fastnat i nåt, men ganska snart visar det sig att det faktiskt är en fisk som har huggit på draget, som kom släpandes bakom spötoppen!

sture drillar, pappa anders redo med håven

detta måste vara helt unikt! när fisken väl låg i håven visar det sig dessutom att det inte är någon dum bängbåge som nappat, utan en bröding! bröding är en korsning av röding och bäckröding som sattes ut i januari inför pimpelfisket. att en skygg fisk som under åtta månader lyckats undvika alla flugor och drag, väljer att hugga framför fötterna på sture när han släpar hem sin spötopp... helt obegripligt, men väldigt roligt för sture!

en mycket glad grabb, även om det inte syns på bilden...

efter brödingsuccén hände inget mer för någon av oss. sture, som normalt sett brukar tröttna ganska snabbt, ville absolut inte åka hem! vi fick till sist nästan tvinga med honom till bilen. om han inte var fiskefrälst innan detta lär han vara det nu...

nu till något helt annat. i förra veckan fick jag möjligheten att vara med vid en utplantering av gös i skärgården. det tackar man såklart inte nej till, så jag mötte upp gunnar berglund vid nyckelviken. då hade de redan planterat fisk vid östanå, djurgården, hammarby sjö och beatelund. vid nyckelviken går det inte att komma ner med fiskbilen, så gunnar behövde bärhjälp av en ung och frisk förmåga, vilket alltså blev jag. fisken som planterades är gösyngel födda i våras, totalt 18.000 stycken, från dylta bruk. en sak som verkligen fascinerade mig var den extrema storleksskillnaden på ynglen.

några gösyngel av samma årskull

storleken på merparten var 6-8 centimeter, men några få var betydligt större, säkert 12 centimeter. i längd räknat låter det inte så mycket, men bilden talar sitt tydliga språk, det är enorm skillnad! jag tyckte att detta verkade helt osannolikt, men tydligen är det så att vissa yngel har bättre förutsättningar från början, och när dessa yngel blir stora nog att börja predatera på sina egna artfränder blir tillväxten extrem. rimligtvis är det just dessa yngel som har absolut bäst förutsättningar att bli riktigt riktigt stora?

berglund sätter ut en hink med gösyngel

18.000 yngel är kanske inte så mycket, men många bäckar små... utsättningen finansierades av fiskekortsförsäljning (TDA-kort) och via pengar från fiskevårdsdekalen. du som vill bidra till framtida utsättningar kan köpa fiskevårdsdekalen i din fiskebutik eller genom att sätta in 100 kr på plusgiro 155 89 79-9. uppge namn och adress, så får du dekalen med posten.

nu ska jag snart hem och packa först ihop prylarna inför helgen. förhoppningsvis är fisket såpass bra att det blir ett nytt inlägg på söndag kväll. mot norrtälje!

mörrum, mer än bara fiske...

2011-09-25T13:02:00.000-07:00

så var det dags för höstens mest efterlängtade fiskeresa, den till mörrumsån. efter min succé förra hösten var förväntningarna på topp hos hela gänget, som i år hade en ny deltagare i form av jan o från fisheco. han är en rutinerad vifträv som fiskat mycket i mörrumsån på stenåldern, dock ej i modern tid. i övrigt var det som vanligt göran, stefan och tony som åkte med.

förutsättningarna inför fisket såg riktigt bra ut. det fångades mycket fisk dagarna innan vårt fiske, det var mycket vatten i ån, och vädret såg ut att bli helt okey. personligen hade jag iskallt räknat med fisk, men det ska man tamejfan inte göra när det gäller höstfiske efter salmonoider, och det fick vi bittert erfara.

jan o viftade tappert

fisket var riktigt trögt för vår del, och det finns inte mycket värt att skriva om detta. vi kämpade på i två dagar och den enda som lyckades landa fisk var göran, som direkt på morgonen dag två fick en mindre öring, som han återutsatte utan bildbevis.

som tur är består dessa resor av mer än bara fiske. till exempel alldeles för mycket god mat och en eller annan öl... vi bodde som vanligt på solsta towers i asarum. göran har bott på hotellet sedan åtminstone 80-talet, när det var en annan ägare. nuvarande ägare maria tog över hotellet 2005, och vi var hennes första gäster den hösten. vi har återkommit varje år efter det och det är alltid lika trevligt att bo på solsta!

hemresan blev inte lika odramatisk som fisket. det hela började med att hotellpersonalen hade försovit sig. vi fick ringa och väcka dem för att få frukost och betala för oss. när vi väl kom iväg missade vi en högersväng och fick en gratis sightseeing i mörkaste blekinge. via iphonen lyckades vi slingra oss åt rätt håll på småvägarna. när vi var på rätt spår igen passade jag på att slå igen ögonlocken en stund. jag hann inte mer än slumra till innan jag fick ett brutalt uppvaknade av en kraftig smäll följt av ett hårt skrapande ljud. yrvaket undrade jag vad som hände, och det gjorde även göran och jan o. när vi klev ur bilen kunde vi snabbt konstatera att höger bakdäck hade exploderat!

hjälp!

båda däcksidorna var som bortblåsta, och själva slitytan låg deformerad i hjulhuset. rejäl rökutveckling av en satans otäck lukt av bränt gummi. till en början såg det ut att bärgare var det enda alternaivet, men det till synes deformerade hjulhuset gick enkelt att trycka tillbaka till sin ursprungliga form. idag är inte reservhjul standard på alla bilar, men som tur är det fortfarande det på volvo. sagt och gjort, vi hängde på reservhjulet och fick rulla de resterande 40 milen i 80 km/h. vi kom undan med blotta förskräckelsen, om det varit ett av framdäcken hade vi med största säkerhet slutat i diket.

hur gick det till?

resan tog alltså några timmar längre än beräknat, och vi hade gott om tid att lyssna igenom bruce springsteens samtliga skivor utgivna mellan 1973 och 1984.

lite oväntat blev vår favoritskiva "greetings from asbury park" från 73. den finns på spotify och är grym, varsågod och lyssna!

mälargös på menyn

2011-08-20T12:13:00.000-07:00

det har blivit en hel del bekvämlighetsfiske i slutet av den här sommaren. det betyder alltså korta kvällspass efter gös på mälaren. båten väntar vid bryggan, det är bara att hugga ett par spön och ett urval av beten och ta cykeln ner till båtklubben. otroligt skönt att slippa slit, släp och långa transporter som fiske så ofta innebär annars!

gösarna i mälaren håller väl inte riktigt den medelvikt som vi blivit bortskämda med tidigare i sommar, men det finns såklart en och annan hyfsad gös i en så stor sjö. förra säsongen blev det ett par pass på björkfjärdens enskilda frivatten, men i år har vi inte tagis oss så långt, utan hållit till på tda-vatten närmare civilisationen.

jag har mest fiskat tillsammans med min vän anders johansson i båtklubben, men jag bjöd även in mig själv på en liten tur med gunnar berglund och lasse söderberg i fisketillsynsbåten. vi började med en rejäl tillsynsrunda och avslutade med lite fiske. lasse, som är en riktig gammal räv i fiskesammanhang, använde utrustning som inte riktigt var "up to date", men som visade sig fungera utmärkt ändå. han drog nämligen två snabba gösar nästan innan jag och gunnar ens fattat att vi börjat fiska. gunnar var lite seg i starten men även han fick utdelning efter en stund. hans avbrutna och ihoptejpade beast master fick bekänna färg och naturligtvis knäcktes det i tejpskarven. med gemensamma ansträngningar fick vi dock upp gösen, som med mälarmått var ganska fin.

gunnar i solnedgången

själv gick jag fiskfri förutom en såndär grön sprattlig sak som inte kunde hålla fingrarna borta från min dyrköpta walleye runner. runnern åkte i en stund till, men jag lessnade och tänkte byta till min älsklingsnisse precis när det högg på den igen. det var en minigös och det planerade bytet genomfördes trots gösen. det behövde jag inte ångra för strax därefter högg kvällens finaste fisk på min vän guldnils.

fyra plus?

efter fingösen, som såklart fick simma vidare, blev det inget mer den kvällen. jag och anders har fiskat i samma område flera gånger efter det och fått gös varje gång, dock inget stort. men de stora finns, en sen kväll i vattnen lite närmare hemmahamnen fick jag ett riktigt tungt hugg på en hederlig gammal westins jätte bakom båten. fisken var gristung och jag fick knappt in nån lina alls. efter en stund tröttnade den på mig och gjorde en rejäl rusning, sen lossnade den... aaargh! då var jag inte glad kan jag meddela. jag har fått flera sexkilosgösar och ingen av dem har varit ens i närheten av detta. stora beten genererar förr eller senare stor fisk, så är det bara. sommarens största mälargös hittills hade inte heller några problem med aptiten, den gav sig nämligen på en cisco kid 800 bara några dagar efter min batalj med "monstret".

ciscogösen

efter detta har jag även haft kontakt med ytterligare en riktigt fin fisk. den kändes tung men inte gigantisk till en början, men när den närmade sig båten fick den spelet deluxe och gjorde någon slags laxrusning. där var det slut på det roliga, för fisken rätade kroken, en gamakatsu storlek 2. det är andra gången det händer i sommar, peter råkade ut för samma sak när vi hade vårt kalasfiske. jag överväger att gå över helt till owner, gamakatsu må vara extremt vassa och kroka bra, men de små storlekarna är helt enkelt för klena för fiskar av grövre kaliber. nån som har åsikter kring detta med val av krok?

det högg en gös till för min del denna kväll, och den hamnade i båten. den hade krokat sig själv i ögat, rakt genom ögongloben faktiskt, och satt endast fast på det viset. jag kunde mycket väl fått upp endast ett öga, vad snopen jag hade blivit! det kändes inte humant att returnera denna fisk, så den slutade sina dagar på grillen i torsdags och som fiskgryta ikväll.

gösgryta och sälöl

well, imorgon ser vädret ut att bli bättre, så det blir fiske. kanske hugger en stor igen och kanske blir det tredje gången gillt?

fiskelycka!

2011-07-25T12:42:00.000-07:00

det har varit mycket nu... besök i masriket, båtmekande, hundvalpande och givetvis en del fiske. det enda det inte varit så mycket av är väl blogskrivande, men som tur är har det inte berott på utebliven fiskelycka som det brukar vara. det har faktiskt varit så många fiskar uppe och vänt i båten att det inte finns plats för alla i blogen!

men vi börjar nån helt annanstans. min underbara "lånehund" glory har nämligen fått sina valpar. sju stycken söta små saker som bara tänker på två saker - äta och sova. ett ganska bekymmerslöst liv än så länge...

glory med valparna

åter till fisket. när grävligen gjort sin sista arbetsdag i huddinge och var redo att lämna betongen för gott passade jag på att lifta med honom upp till masriket. det blev en vecka med familjen och ett par nattliga fiskepass efter gös. det blev några fina gösar men tyvärr låg kameran kvar på laddning i hägersten, och iphonen tar bedrövliga bilder när det är mörkt.

jag hade ingen lust att åka tåg tillbaka, så jag lyckades övertala den gode peter nordmark att lägga ett två dagars fiske på östkusten. i ärlighetens namn var han inte speciellt svårövertalad...

väderprognosen inför första dagens fiske lovande finväder under förmiddagen men regn framåt kvällen. därför ville vi vara på plats i god tid för att få så mycket fiske som möjligt innan väderomslaget, och klockan ställdes okristligt tidigt: 03.00.

soluppgång!

som synes på bilden låg dimman så tjock att vi knappt såg land, och det var helt omöjligt att orientera sig. vi fick gå lite på känsla när vi la ut grejerna, men som tur var lättade dimman efter en stund och vi kunde planera en rutt som kändes bra. det var lite trögt inledningsvis men efter att dimman gett med sig hittade peter rätt bete, en kinesisk westin i firetiger.

westinen visade sig vara helt överlägsen och levererade flera skapliga gäddor. jag äger inga nya westin, men jag har ett gäng av den gamla sorten och den fungerade nästan lika bra...

vi lurade ett antal gäddor under förmiddagen, men vår primära fisk gösen höll sig på behörigt avstånd. vi testade vilt med allt vi hade i draglådorna, och det är inte lite när jag och peter är ute tillsammans. till sist knäckte peter koden med ett ytbete, och det var en klart godkänd gös som föll för plastens förföriska gång.

dagens första gös - fem kilo!

givetvis kastade vi bums på fler beten av samma typ, och det gav utdelning, åtminstone för peter. han fick ganska snabbt två fina gösar till på samma vobbler, sen dog det. vi gnuggade vidare och bytte både plats och beten, men när det är dött är det dött. så plötsligt, när man som minst anar det, kommer fisket igång igen. under eftermiddagen och kvällen hade vi värsta gösracet, uppblandat med en och annan grön såklart. vi hittade ett skönt stråk som gav fisk nästan varje gång vi passerade, och jag började så sakteliga äta in peters försprång. kvällens final blev när jag under tio intensiva minuter fick tre gösar, först en fisk på dryga sex kilo, strax därefter en på ungefär fyra på samma bete, och inte långt senare ytterligare en sexkilos!

sexplus nummer ett

sexplus nummer två

vi fick flera fina gösar till under kvällen, men inga riktigt stora och det kändes inte värt att plocka fram kameran i det tilltagande regnet. när vi gav upp och summerade dagen kunde vi räkna in 24 gäddor och 15 gösar. tänk om fiske alltid kunde vara såhär?

det regnade hela natten och nästa morgon. vi var rätt slitna och tog sovmorgon till 05.00. när jag vaknade var peter mer död än levande, han hade inte sovit alls under hela natten. han var tveksam till fiske trots succén dagen innan, men efter en kopp kaffe och en ipren var han på benen igen. regnet ville inte ge sig trots att smhi dyrt och heligt lovade uppehåll. vi hade ingen lust att börja dagen med att blöta ner allt som vi under natten torkat i torkskåpet, så vi sov en timma extra i bilen tills regnet gav med sig.

dagens fiske kunde inte börjat bättre. solen tittade fram och peter hann inte ens rigga ut sitt första spö innan första fisken kastade sig över vobblern, i princip medans den låg och flöt på ytan. sånt händer ju ibland och det brukar alltid vara gädda inblandad, men den här gången var det gös!

peter höll ångan uppe och krokade ytterligare en fisk inom fem minuter. redan tidigt kändes det som en bättre fisk, den ville absolut inte komma upp till ytan. fisk som beter sig på det sätter brukar vara gös, och det brukar dessutom vara fisk på minst fem kilo. det var ingen undantag den här gången heller...

7,4 kg och nytt pb för peter!

resten av dagen präglades av växlande väder och "trögt" fiske. mitt på dagen fick peter på en fisk som inte påminde om något annat vi fått hittills. fisken gjorde långa rusningar och vi blev tvungna att stanna upp båten för att få in lina. en riktig grisgädda kändes som den mest rimliga gissningen, därför blev vi ganska förvånade när en fin gös kom in mot båten - baklänges!

sexkilos krokad i stjärtfenan!

hur kan detta då komma sig? jag har tidigare hört att gösen ibland slår med stjärtfenan mot betesstim för att bedöva fisken och sedan goffa i sig i lugn och ro, men jag har aldrig sett något bevis på att detta faktiskt inträffar. förrän nu! jag har svårt att se någon annan förklaring än att det är just detta som har hänt. har någon annan råkat ut för samma sak?

vi fick inte samma eftermiddagsrush som dagen innan, men när vi summerade dagen kunde vi ändå vara ganska nöjda. 21 gäddor och sex gösar, vilket totalt på två dagars fiske blir 45 gäddor och 21 gösar, med en snittvikt på gösarna en bit över fyra kilo. hyfsat fiske!

slutligen får det bli några rader om helgens fiske i norrtälje. fredagen såg lovande ut vädermässigt, så jag satte mig i bilen och drog norrut mot norrtälje där jimmy och folke redan befann sig. de hade druckit öl och mekat moped i några dagar, och kunde stolt presentera: fiskemopeden!

mopedburen fisketaliban!

fisket var rätt trögt, vi fick några smågäddor men inget värt att nämna egentligen. sen gjorde folke nåt radikalt, han slängde på en otroligt ful blå sextums tomic. den hann knappt hamna i vattnet innan nåt tungt böjde spöt bakåt. en jävla massa sjögräs var min och jimmys teori, men folke hävade envist att det var fisk, och han hade rätt.

sjukilos norrtäljegädda

detta visade sig bli helgens enda anständiga fisk. jimmy gjorde ett tappert försök att håva in en irriterande vattenskidåkare, men det var fruktlöst...

nu är maratonbloggandet över för den här gången. god natt!

fk batong ♥ fisheco

2011-06-29T14:50:00.000-07:00

det har varit pinsamt dåligt med uppdateringar den här våren och försommaren, jag skäms. det beror inte på varken uteblivet fiske eller uteblivna resultat, utan på tidsbrist. nu har dock semestern börjat och jag ska försöka summera den senaste tidens fiske utan utan att det blir en hel jävla roman. det kommer alltså att bli ganska mycket bilder och inte så mycket text, håll till godo.

min numera mycket gode vän jan o på fisheco har bjudit in till vertikalfiske ett antal gånger under den gångna våren. han har verkligen ansträngt sig för att jag ska bli vertikalfrälst, men hittills har det inte gått så bra...

första passet förlades på ett av jannes hemmavatten i norra mälaren. vi var i första hand ute efter gösen såklart, men det går ju inte alltid som planerat. under kvällen bände janne upp helt gäng gäddor, abborrar och lakar, varav den största laken vägde nästan fyra kilo.

superlakjanne!

själv förblev jag fiskfri ända in på nattkröken, men precis när vi skulle ge oss fick jag till sist en abborre och slapp stå med skammen. dock var det precis som vanligt utklassningssiffror till jannes fördel, men till och med han blev gösfri denna kväll.

nästa vertikalpass bjöd vi med den mycket trevlige nicklas jonsson från söders sportfiske. han är, precis som jag, gäddfiskare i grunden och totalt ofrälst på vertikalfisket. han hade testat ett par gånger tidigare men inte knäckt koden. det blåste brukalt mycket på mälaren denna eftermiddag, så gentlemannen jan o ägnade sig inledningsvis endast åt att köra båten för att jag och nicklas skulle få bästa tänkbara förutsättningar. själv misslyckades jag trots detta, men nicklas tackade och tog emot! vi hann knappt börja fiska innan han drog på sin första vertikalfisk, och det var ingen dålig premiärfisk!

vertikalgös 4+

efter det öste nicklas på och drog av bara farten en fyrakilos gös till, och två aborrar över kilot. nicklas är numera frälst... själv hade jag ett par påslag som strimlade jiggen, men som vanligt ingen fisk i båten. senare på kvällen lugnade sig vinden och janne passade på att fiska lite, slug som han är tog han såklart en fin gös också.

detta var årets sista fiske på lekgrynnorna, men eftersom janne är ganska envis kommer han säkert att lura ut mig på pelagiska vertikalprojekt under sommaren. jag kan redan nu gissa hur det kommer att sluta...

nu till något helt annat. jag och batongkamrat jonas har länge talat om att genomföra ett rejält trollingprojekt på den lilla pöl i masriket där både han och jag har tagit varsin tioplus-gädda i vår ungdoms glada dagar. det är långt ifrån alltid tanke blir handling, men den här gången blev det så! vi slängde upp jonas lilla alubåt på syrrans släpvagn och så var projektet igång. fyra spön på paravan presenterade diverse ytbeten, men blandat resultat. jag hade laddat upp med en massa fina grejer, bland annat manns -1 och nils master shallow och tänkte dominera fullständigt. kaminmasen hade knappt nåt att komma med alls i draglådorna, men panikhandlade två små westin shallow precis innan fisket. kinesiskt jävla skräp tänkte jag, men fyfan vad gädda de levererade! totalt blev det 25 gäddor under kvällen, varav jonas fick merparten och lätt hälften sög i sig westin. någon tia blev det tyvärr inte, inte ens en femma. gäddorna såg snarare ut som denna...

men det finns stor fisk och vi kommer att testa igen, var så säker. kvällens sista fisk blev den största, en vacker fisk på blygsamma 3 kilo.

göstrollingsäsongen har också kommit igång nu efter midsommar. jag har lurat med mig clarence ut ett par gånger, och han har varit lika otursförföljd som vanligt. första passet fick han visserligen en hyfsad gös, men strax därefter tappade han sin ovärderliga walley runner i svartguld. knutbrott eller gädda som bet över tafsen är svårt att säga, men betet försvann och mr engström blev mycket missnöjd, en tvåkilosgös är klen tröst när man sumpar ett bra bete som är snudd på omöjligt att få tag på...

nattgös, säsongens första

två dagar senare var vi tillbaka igen, denna gång mitt på dagen. vi hann knappt börja fiska innan clarence fick första gösen. en stund senare var det dags för gös nummer två, och samtidigt som han drillade den fick även jag kontakt med fisk. jag bedömde det som gädda och lät den vara medans vi krokade av gösen. precis när avkrokningen är klar och jag börjar ta hem gäddan hugger det på clarence andra spö, snudd på trippelhugg alltså! när han spänner upp linan händer det osannolika, något brister och han får in en tom linstump för andra passet i rad! denna gång är det ett lekande som gått av på mitten, och ännu ett helt ovärderligt bete är borta, en 20 cm nils master som jag hade customlackat i blåsilver.

under dagen kommer flera mindre huggperioder och vi får totalt sju gösar och en gädda. klart godkänt, framför allt som den sista gösen är riktigt fin. jag känner direkt på tyngden att den är en lite bättre fisk, och gissar på omkring fyra kilo. när den närmar sig båten börjar den böka ner mot botten på klassiskt storgösmanér och vi inser att den kanske är större än så. när den till sist kommer upp ser den riktigt stor ut, men tyvärr är det mest huvud och inte så mycket kropp.

5,15 - säsongsbästa hittills!

efter storgösen hände inget mer och vi gav upp för dagen, rejält grillande av solen. jag är väldigt sugen att åka tillbaka imorgon igen, men jag borde verkligen prioritera att fixa med båten istället... det här inlägget blev nog det rörigaste någonsin, det får bli bättring på bloggandet resten av sommaren!

majlax i mörrum!

2011-05-21T08:42:00.000-07:00

det har inte blivit så mycket skrivande den sista tiden. jag har haft fullt upp med att göra iordning båten som skall säljas, så det har helt enkelt inte funnits tid för varken fiske eller författande av bloginlägg.

normalt sett fiskar vi i mörrumsån varje vår, men i år var det flera i gänget som inte kom loss sista helgen i mars, och valet föll då på att istället satsa på den nyckfulla majlaxen. inför resan såg det inte särskilt ljust ut, det hade fångats två laxar allt som allt. kanonfina fiskar visserligen, men oddsen att kroka på en lax när det är så lite fisk i ån är försvinnande liten, det är svårt nog när ån kokar av fisk!

vi fiskade som vanligt fredag och lördag. under fredagen nötte vi hela förmiddagen utan att se ett livstecken. jag och tony lessnade ur lite under eftermiddagen och åkte upp till min favoritsträcka på vittskövle för att spana in läget. det första som hände när vi kom dit var att en stor fisk gick upp och visade sig! hade det gått lax så högt upp redan, eller var det gammal fisk på väg neråt som fortfarande var kvar? snabbare än vi kunde ana fick vi svaret, då stefan ringde och berättade att det just hade vägts in en tokfet lax på 18,4 kg, fångad på just vittskövleområdet! vi hämtade våra spön och testfiskade en timma, men det gav inget. vi såg dock flera stora fiskar visa sig, så 18-kilosen hade uppenbarligen haft sällskap.

lördag morgon fiskade vi pool 1 och 2. på tvåan var det lugnt och jag kunde husera fritt tillsammans med stefan, men i ettan var det snudd på kö för att kliva i ån. jag hade fiskat en stund och behövde en lite paus, så jag gick upp till ettan och pratade lite med göran. precis då hör vi de efterlängtade orden från andra sidan poolen: nu sitter den! rösten känns bekant och efter en sekund inser jag att det är tony som har krokat en fisk! diverse vifträvar ansluter för att hjälpa tony, och efter knappa tio minuters hård kamp ligger fisken i tryggt förvar på land. på håll ser den inte så stor ut, men det visar sig vara en riktigt fin fisk.

nöjd wiftmester tony med sin fångst

laxen väger 11,2 och är 102 cm lång, en fantastiskt fin fisk och jag får finna mig i att bli nerpetad till en andraplats i laxlistan. efter det trodde jag att det skulle bli lite race och komma fler laxar, men icke. under resten av dagen till och med skrivande stund har det inte fångats en enda fisk till i hela ån. med det facit i hand blir tony's bedrift ännu större! under fredagen mumlade han lite om att han skulle lägga ner mörrumsfisket och åka till fjälls och vifta harr istället, men efter detta tror jag att han är med igen till hösten...

äntligen!

2011-04-17T10:54:00.000-07:00

så har den äntligen kommit på allvar, våren. ett av mina första vårtecken är havsöringsfiske efter jobbet, soliga dagar med sydlig vind är det nästan fångstgaranti första veckan efter att isen gått. tyvärr har inte vinden varit med mig, det har envisats med att blåsa nordan, men i fredags vred det i allafall över till väst. ingen optimal vind, men det var varmt och soligt så varför inte chansa?

fin eftermiddag i havsöringsland

jag hyste inga större förhoppningar om fisk, och höll därför på att skita på mig när det plötsligt blev en jättevirvel bakom betet, endast några meter framför mig. en följare! öringen fanns alltså där, så jag nötte vidare, utan resultat. ett flertal betesbyten till andra färger och mindre beten gav inte heller resultat, men när en klassisk vicke i blåsilver åkte på small det till i första kastet! fem sekunder av ettriga starka knyckar, sen var det slut på det roliga. havsöringar är extremt duktiga på att skaka loss kroken ur käften, och även denna öring hade gjort hemläxan... fiskade ett par timmar till men det gav inget.

lördag morgon var det uppställning 07.00 för årets första gäddfiske på öppet vatten. premiären skedde tillsammans med roger och niklas i deras privata vatten där vi även testade ismetet i vintras. då var isen tjock och syrehalten låg, likaså aktiviteten på fisken. nu hoppades vi att fisken klarat vintern och piggat på sig lite i vårvärmen.

jag satte nivån direkt med första gäddan inom fem minuter. den föll för ett hemmasnidat tailbete i den manliga färgen rosa/silver med vit tail.

under resten av förmiddagen dominerade det betet fullständigt, totalt 12 gäddor och ungefär lika många tappade, plus ett oräkneligt antal småpet som resulterade i att tailen halkade bak till krokböjen. största gäddan med smak för rosa var en utlekt slank sak i sexkilosklassen.

roger och niklas drog också ett gäng gäddor såklart. niklas hade det lite trögt med sitt jerkspö, med facit i hand krävdes det nog lite långsammare beten för dagen. roger fick fisk på lite allt möjligt, men framför allt dominerade han med en vit gäddspinnare som gav honom tre gäddor i rask takt, denna var störst.

roger med vacker sexkilos

mitt på dagen körde vi en lite längre fikapaus i skydd av vassen. som vanligt när vi tar paus skänker vi alltid en tanke till vår vän clarence engström, som högst ogärna fikar när han är på sjön. det är ju bortkastad fisketid och sånt kan man göra i bilen på väg hem... jag gjorde en "engström" och tog några tjuvkast från vasskanten under fikapausen. roger ville inte vara sämre och han krokade dessutom omgående en gädda.

fin spöböj!

vassfiske...

när gäddan kom in mot båten såg vi att den inte bara hade sugit i sig rogers jerk, utan även halva bottenvegetationen. det gäller ju att få med alla delar av kostcirkeln...

gräsätare!

när vi summerade dagen kunde vi räkna in totalt 27 gäddor. tre sexkilos (varsin, rättvis fördelning!) och två femkilos var toppfiskarna. inga giganter men det finns större där nere... möjligen befinner de sig på grunt vatten för lek. ungefär hälften av gäddorna vi fick var utlekta, resten av romfeta som bara den. inom ett par veckor när alla har lekt färdigt lär det vara helt galen fart på fisken.

på söndagen tänkte jag lura med mig clarence ut på ett par timmars gäddfiske på samma plats, men hans infekterade öga tillät inte utomhusvistelse. jag var dock sugen som fan, så jag åkte ut själv. det hela började riktigt dåligt, då jag när jag packat båten med alla grejer insåg att draglådan låg kvar hemma. katastrof! efter en snabb överläggning med mig själv bestämde jag mig för att lämna alla grejerna i båten för att åka hem och hämta draglådan. fem mil tur och retur...

väl på plats visade det sig snart att de där fem extramilen var väl investerade. inom fem minuter hade jag fått fyra gäddor och tappat en. det blev ett par gäddor till men sen dog fisket totalt. under en timma hade jag inte ett hugg, och det känns verkligen märkligt när man vet att det finns gädda i princip överallt.

superdag, superväder!

huggperioderna var extremt tydliga, när det väl började igen small det fisk i nästan varje kast. dagens fjorton första gäddor vägde mellan ett och fyra kilo, men när den femtonde högg kändes det tyngre. efter en odramatisk fajt kunde jag sätta lipgripen i en smällfet åttakilosgädda som hade tryckt ner hela 4-playen långt ner i svalget. som tur var höll sig fisken lugn medans jag pillade upp betet, men precis när jag nästan fått ut hela började den kränga och vrida så inihelvete. troligtvis öppnades beteslåset då, men det märkte inte jag, och när jag fick loss betet släppte jag det som vanligt utanför relingen. när jag sedan skulle fiska vidare hittade jag en tom tafs med öppet beteslås. fasen också, min inslitna favorit-4-play! jag övervägde att ge upp och åka hem, men slängde ändå på en annan 4-play i firetiger och tog ett par kast. smack, så smällde det på en till fet sak på sju kilo. färgen hade alltså ingen större betydelse, och under eftermiddagen blev det ett antal gäddor på firetiger. gädda nummer 23 fick avsluta dagen, då den tog med sig lipgripen. lustigt nog på nästan exakt samma plats som jimmy sumpade min första lipgrip för tre vintrar sedan...

när jag summerar helgen kan jag räkna in totalt 39 gäddor för egen del, vilket är ett spinnfiske som jag aldrig tidigare upplevt. nu är det bara den där riktigt stora som saknas, och det känns mer och mer som att det bara är en tidsfråga innan den kommer om det fortsätter såhär!

sista ismetet

2011-04-08T11:13:00.000-07:00

sista helgen i mars hade jag och jensa planerat helhelg i norrtälje, med tillhörande gäddfiske såklart! på fredagskvällen packade vi in oss i polon och dundrade ut till jensas stuga. uppstigning lördag morgon var planerad till 04.00 så vi borde egentligen stupat i säng direkt vi kom fram, men det är ju sådär lagom lätt. det blev både mat, öl och en del utrustningspysslande innan vi till sist kom till ro.

när klockan ringde nästa morgon var vi väl egentligen mer döda än levande, men det vara bara att bita ihop och kliva i kläderna. när vi kom ut ur stugan möttes vi av mycket ogästvänligt väder, det regnade inte men luftfuktigheten var så hög att luften gick att skära med kniv. då lockade sängen och stugvärmen, men icke... mot isen!

det var fortfarande mörkt när vår inlånade motorborr (tack nicklas på söders sportfiske!) hostade igång. trots de senaste dagarnas vårvärme var isen inte bara tjock utan även förvånansvärt hård, och vi behövde inte ångra att vi släpade med motorborren. vi hann få ut alla spön och ta det lugnt en stund i väntan på gryningen, som tog god tid på sig denna gråjävliga dag. precis när det började ljusna flaggade ett av mina spön, men fisken spottade. misstänkt gös såklart, ner med mörten igen. jag hann knappt sätta mig ner innan det var dags igen, och den här gången rörde fisken på sig. jag hoppades såklart på gryningsgösen, men som så ofta var det en ovanligt försiktig grön som var där och tallade.

morgonpigg sexkilosgädda

denna försiktiga gädda satte nivån för resten av dagen. fisket var otroligt trögt och de få fiskar som behagade nappa gjorde det extremt bottennära och höll bara i mörten. under resten av förmiddagen kom det upp några mindre gäddor, men inget värt att fotografera. vi bröt fisket mitt på dagen för att laga rejäl mat, och efter maten unnade vi oss en timmas sömn.

pigga och glada gav vi oss ut på isen igen för eftermiddagspasset. jensas tjej therese hade anslutit och följde med ut för att landa sin första gädda. vi bytte ställe med förhoppning om bättre fiske, men det var precis lika trögt som under morgontimmarna. vädret lättade lite och ett tag tittade solen nästan fram genom molnen, men inte ens det fick fart på fisken.

jensa och eftermiddagssolen

framåt kvällningen hade therese fortfarande inte fått den där första gäddan. en chans hade hon haft, men den fisken släppte på grund av ett väl fjuttigt mothugg. när jensa gick iväg för att borra hål inför söndagens fiske hände det plötsligt: napp på bortersta spöt! vi skyndade dit utan jensa, och med mina instruktioner gick mothugget bättre denna gång. medans therse tröttade fisken kom jensa springande, precis lagom till landningen av första gäddan.

fet och fin femkilos

gäddan vägde precis fem kilo, och det är väl ingen dålig debutgädda? jag fiskade flera år innan jag fick min första femkilos.

på väg tillbaka

resten av kvällen blev resultatlös, och vi bröt i skymningen klockan åtta efter en riktigt lång dag på isen. väl tillbaka i stugan kom en kompis till jensa förbi, viktor. han skulle följa med ut på söndagens fiske, och frågan var då: skulle söndagen bli bättre? vädret blev det i allafall inte, när jag stoppade näsan utanför stugan på söndag morgon funderade jag seriöst på att skita i fisket, sova några timmar till och sen åka hem. men det hade inte känts bra att ge upp så lättvindigt, så det var bara att ge sig ut igen. vi bytte plats igen, men fisken brydde sig inte om det. gäddorna var precis lika inaktiva som under lördagen, de tryckte på botten och var inte alls sugna på mat.

grått grått grått...

under den så kallade morgonrushen fick vi varsin snipa, sen lyckades jag genom frenetiskt flyttande lura upp ytterligare två snipor. det hela kändes tröstlöst, och vi valde att ge upp rekordtidigt redan klockan tio.

isarna kändes helt safe och jag hade en förhoppning om ismete även kommande helg, men under veckan har smältningen gått otroligt snabbt. på onsdagen var tanken ett sista göspass i skärgården, men det var helt omöjligt att komma ut på isen, och därmed är ismetesäsongen avslutad. öppet vatten önskas, snarast!

mycket gädda, ingen gös...

2011-03-28T11:46:00.000-07:00

denna helg var det åter dags för två intensiva dagar på isen. inför söndagen var det redan bestämt att både janne och söder-nicklas skulle med ut på gösfiske, men lördagen var lite mer oplanerad. valet föll till sist på gäddsatsning på samma sjö där gösfisket skulle bedrivas under söndagen.

länge såg det ut som att jag skulle fiska ensam, men i sista sekunden anslöt niklas ramsin som var med ut på ett par fisken förra vintern. trevligt med sällskap när alla andra är sjuka, bortresta, upptagna eller allmänt osugna på fiske. vi testade en del av sjön där jag aldrig tidigare har fiskat, varken från is eller öppet vatten. en fin lekvik i nära anslutning till djupare vatten, som kändes riktigt het. själva viken visade sig tråkigt nog inte vara alls lika het som den såg ut, men det djupare vattnet utanför levererade några gäddor och flera misstänka gösnapp. tyvärr ville ingen gös spana in isens ovansida, inte heller någon av de feta lekgäddor som jag hade hoppats på, men vi fick en riktigt skön dag i vårsolen, och det är ju inte helt fel.

på söndagen möttes vi upp vid sjön okristligt tidigt för att kunna rigga upp grejerna i mörker och invänta "gösrushen" i gryningen. vi var på plats 04.00, eller 05.00 om man hade ställt om klockan till sommartid. det var mörkt när vi gick ut på isen, men ljuset kom snabbt och vi hann inte få ut alla spön innan gryningen. en morgonrush blev det, men fiskarna var lite grönare än vi hade tänkt oss...

nicklas med dagens första pelaggädda

under hela förmiddagen hade vi hyfsat bra fart, många gäddor upp till fyra kilo men tyvärr ingen av bättre format, och framför allt ingen gös. vart fan håller de hus under vintern? en rolig bonusfisk med taggig ryggfena blev det dock, när jag till min stora förvåning fick syn på denna skönhet i hålet.

ett av mina spön hade flaggat, men när jag kom fram fanns det ingen fisk kvar. jag halade in linan för att kontrollera mörten, men plötsligt tog det tvärstopp, och linan började löpa ut igen. fisken hade tagit om, och förhoppningar väcktes om dagens första gös, men abborre hade jag inte ens tanke på. när den kom upp i hålet såg den helt enorm ut, och i upphetsningen skrek jag nåt i stil med att den väger två kilo... riktigt så skoj var det inte, för fiskens längd motsvarade inte storleken på huvudet. 1216 gram stannade vågen på, det är nytt isrekord för undertecknad, och den fisken var självklart dagens höjdpunkt. man är inte direkt bortskämd med stora borrar på ismete, framför allt inte som jagar pelagiskt!

på väg tillbaka. notera de vackra röda fenorna!

när vi plockade ihop strax före ett kunde vi totalt räkna in tretton gäddor, och flera missade fiskar som troligtvis var pelagjagande borrar som gav sig på lite väl stora mörtar. om tid finns och isen ligger ett tag till kanske det blir ett riktat isfiske efter den grova borren, vi får se vad som händer. nästa helg kommer dock att förläggas i norrtälje på jakt efter storgädda!

skärgård och insjö

2011-03-22T13:00:00.000-07:00

jag har dessvärre haft lite för mycket annat att tänka på för att blogga den senaste tiden. delvis beror det på att fisket inte har varit så bra, om det blivit några sensationella fångster hade jag såklart prioriterat annorlunda!

hur som helst, förra helgen åkte jag och jensa norrut för att fiska gädda i skärgården. vi åkte upp redan på fredagen och sov i jensas stuga. på så sätt vann vi en timmas transporttid på morgonen och kunde alltså vara ute på isen i riktigt god tid. det kändes högst väsentligt, då fisket den senaste månaden varit extremt koncentrerat till gryningstimmen.

denna dag var inget undantag. strax efter att det blivit ljust flaggade ett av jensas spön, och vi märkte snabbt ett det var en lite bättre fisk. den bjöd på riktigt bra motstånd, och när den till sist kom in till hålet var den överjävligt svår att styra upp. fem decimeters is har ju en inte oansenlig förstoringseffekt, och man lurar sig alltid på det. gäddan såg alltså riktigt stor ut, och när man inte ens får in den i hålet börjar man ju fundera på hur stor den egentligen är...

vacker sexkilos skärgårdsgädda

när vi väl lyckades lirka upp gäddan blev vi lite besvikna, för den var inte alls så stor som vi hade hoppats. dock en vacker fisk och en bra start på dagen! inte långt efter fick jensa en fin gädda till i femkilosklassen, sen blev det tvärdött. under hela resten av dagen blev det två gäddor till, vi fick varsin i trekilosklassen. inte mycket att hurra för, men vi fick njuta av en helt fantastisk dag på isen. under eftermiddagen var det så skönt i solen på läsidan att jag slog till på en rekordtidig beachpremiär!

catch & releasemattan har flera användningsområden...

söndagens fiske på en annan skärgårdslokal bjöd på fyra göshugg utan fisk på isen, och behöver inte nämnas mer än så. hoppar istället raskt till den här helgen, som innehöll två dagars insjöfiske. på lördagen skulle jag, clarence och roger och rogers kompis niklas fiska i en insjö som de hade bra gäddfiske i på stenåldern... okeydå, det var nog i slutet av nittiotalet. hur som helst, sjön känns fortfarande het, men tyvärr har den långa vintern fört med sig en ganska omfattande syrebrist. slöa mörtar och inaktiva gäddor alltså, inga drömförutsättningar, och det blev heller inget drömfiske. sjön bjöd oss på totalt fem gäddor, fyra snipor och en halvskaplig på drygt fyra kilo. det blir inget mer fiske där den här vintersäsongen, men det kan klart vara värt ett besök igen när isen ligger tunn i början av nästa vinter.

på söndagen var tanken gösfiske tillsammans med jan o och nicklas från söder sportfiske. dagen började med ett praktfiasko då sjön var stängd för säsongen, och vi fick ta ett panikbeslut om alternativt fiske. för att slippa en lång tidsödande transport föll valet på ett närbelägen sjö där det också finns gös.

nicklas hade med sig sin nya fina motorborr. jag har alltid fördömt fiskare med motorborr som slöa tunnisar, men isen denna vinter har fått mig på andra tankar. efter mitt första fiskepass med motorborr är jag omvänd, det var tamejfan helt suveränt! storleken på hålen, 250 mm, är dessutom överlägset. skillnaden mot min normala rantanen 205 är mycket större än man kan tro. det är för övrigt helt sjukt att stockholmsisarna är stenhårda och drygt 50 cm i slutet av mars!

vill ha!

vi hade inga större förhoppningar på fisket, men det var åtminstone inte helt dött. under dagen fick vi fem gäddor, alla som stöpta i samma form. feta och välkonditionerade i fyrakilosklassen. fyra av dem hade en konstig utläkt skada på sidan, det var som att alla fjäll saknades på ett område. när vi fick gädda nummer två med samma skada trodde vi först att det var samma fisk, men när vi tänkte efter insåg vi att märket satt på fel sida. våra teorier är nätskador, eller nån lokal fiskare som märker gäddorna genom att fjälla av ett parti på sidan. mycket skumt hur som helst!

under en dödperiod mitt på dagen passade jag på att meka lite med nicklas motorborr. den tjuvstannade hela tiden på tomgång och hade gjort så ända sen ny. det enda som krävdes för att åtgärda detta var en liten höjning av tomgången, vilket enkelt gjordes med en skruv på utsidan. genomtänkt konstruktion! medans vi var upptagna med motorn säger plötsligt janne: nicklas, ett av dina spön välte precis! innan vi ens hann fatta vad som hänt ser vi hur spöt reser sig upp, för att halvsekunden senare försvinna ner i hålet! nicklas springer dit, men kan bara konstatera att spöt är borta. troligtvis har en bättre gädda huggit såpass hårt att spöt välte, när det hände fick veven ett slag som gjorde att spolen låste sig, och sen är resten historia... jag har under åren sett flera spön vara på väg att möta detta öde, men detta är första gången jag ser ett spö försvinna. en mycket märklig syn, som jag fortfarande kan se i slow motion på näthinnan.

en stund senare dök henrik sandahl upp på isen. det är andra gången han kommer ut och hälsar på i år, mycket trevligt. vem vet, nån dag kanske han till och med får för sig att han ska fiska...

janne, henke och nicklas njuter av vårsolen

nu får den vara färdigbloggat för den här gången. jag hoppas på bättre fiske kommande helg, så att jag får en anledning att prioritera bloggskrivandet...

en snabbis till skåne!

2011-03-04T13:55:00.001-08:00

efter gössuccén i onsdags bar det som sagt av söderut tillsammans med jan o, mot skåne och jörgen larsson. resan var planerad sedan länge, men det var in i de sista osäkert om den skulle bli av eftersom gösfisket där nere varit uselt den senaste tiden, och vädret länge såg tveksamt ut. de sista prognoserna såg dock lovande ut, och till sist bestämde vi oss ändå för att åka.

fisket började äckligt tidigt på torsdagen. det var uppstigning 04.30, en snabb frukost och sedan en halvtimmas transport till sjön och en halvtimmas promenad på isen för att komma till vår tänka fiskeplats, som brukar hålla grov gös. jag inledde dagen på bästa sätt med en försiktig flagg ganska omgående. dagens första fisk var inte stor, men det var en gös!

liten skånegös. foto: jan o

efter den fina inledningen hände inget mer på väldigt länge. skåne visade sig från sin allra sämsta sida, och bjöd förutom trögt fiske på gråtrist väder och råkalla vindar som kylde ner kroppen på nolltid. om inte jörgen släpat med sitt vindskydd hade vi gett upp redan före lunch, men vi huttrade bakom vindskyddet och bet ihop ända fram till kvällen.

efter en lång dödperiod började det flagga för jörgen. hans vippor är medvetet mycket känsliga, och det räcker ibland med en stressad mört för att lösa ut linan. dessa "bomflagg" beror ofta på att det finns rovfisk i närheten, och efter ett antal mörtfäll fick jörgen till sist en riktig flagg.

jörgen drillar. foto: jan o

tyvärr blev det ingen gös denna gång, utan en liten gädda, eller slempäls som man säger i skåne. själv tycker jag att en och annan gädda kan förgylla en trög fiskedag, men för en utpräglad gösfiskare som jörgen är det högst ovälkommet, och räknas till och med som en "minusfisk". en stund senare fick jag också en av dessa minusfiskar, och var allså tillbaka på noll...

vi flyttade om lite under dagen men det gav inget resultat. janne hade inte haft ett liv under hela dagen, inte ens en orolig mört, och började misströsta lite framåt eftermiddagen. han kallade till och med sin spöformation för bermudatriangeln... men plötsligt, som en blixt från klar himmel, sögs en av hans vippor ner mot hålet och flaggade till sist av. förväntningarna var på topp, men det var bara mörten som jävlades. detta upprepades totalt sex gånger utan fisk, men när janne riggade upp för sjunde gången högg en fisk medans han höll linan i handen. varken jag eller jörgen uppmärksammade detta, plötsligt stod janne där med en fin gös i näven och vi fattade ingenting...

det hade varit totalt dött på min sida, så efter jannes race flyttade jag några spön åt det hållet. det gav ingen omedelbar utdelningen, men efter en stund tyckte jag att en av mina vippor stod märklig högt. en närmare titt bekräftade detta, och linan löpte av spolen i rask takt. räkneverket visade 50 fot, så jag lyfte spöt och krokade omgående. fighten var ganska sprättig och jag trodde mest på en slempäls, men man vet ju aldrig riktigt hur gösen beter sig...

gös nummer två! foto: jörgen

lite förvånad, men nöjd, kunde jag kroka av och släppa tillbaka min andra gös för dagen. det visade sig bli dagens sista fisk, och med facit i hand kunde jag konstatera att sex spön med titantafs slagit elva spön med flourocarbontafs med 2-1. inga direkta utklassningssiffror, men det var ändå en skön bekräftelse på att man inte MÅSTE fiska med flourocarbon för att få gös, inte ens en riktigt seg dag som denna.

när vi kommit tillbaka till stugvärmen kunde vi konstatera att vi sällan hade frusit så mycket. janne drog på sig dubbla mössor, men inte ens det räckte... eftersom väderprognosen lovade dubbelt så starka vindar nästa dag, och dessutom ett kraftigt lufttrycksfall, kändes det inte alls lockande med fiske. vi tog sovmorgon istället, och drog norrut efter frukosten. det kändes tråkigt att ge upp så lättvindigt, men vi är gamla nog att inse när det inte är värt att plåga sig själv. förhoppningsvis är vi tillbaka igen om någon månad när det är öppet vatten!

trevligt kortpass!

2011-03-02T03:16:00.001-08:00

idag onsdag börjar mitt sportlov! jag och jan o är på väg till skånelandet för att fiska gös med ingen mindre än jörgen larsson. janne är på väg hit just nu och jag panikbloggar lite medans jag äter. jag körde ett kortpass imorse och var uppe redan före fem. janne idiotförklarade mig totalt när jag berättade att jag skulle fiska innan vi åkte, och jag kände nog själv att jag inte var riktigt klok... hur som helst, idiotprojekt som detta kan ibland slå väl ut!

hann få ut första spöt och börja med nästa spö när det första flaggade av! en spottad och bettad mört luktade gös lång väg. ner med mörten igen och ut med resten av grejerna, mina spön och jimmy's spön som clarence som vanligt har lånat.

precis när vi var klara flaggade samma spö för mig igen. när vi kom fram stod linan stilla i hålet och räkneverket visade 000. hade den kinkiga jäveln spottat igen? jag kände försiktigt på linan och plötsligt började den röra på sig, långsamt långsamt. mothugget gav fast fisk, och efter en kort men intensiv fight kunde vi landa denna underbara fisk!

5,6 - nytt gösbästa från is!

nu kommer janne när som helst så det är läge att avsluta. resten av dagen gav en mindre gädda åt clarence och en fin gädda på femplus till mig precis när vi plockade ihop vid halvtiotiden. nya rapporter kommer från skånefisket de närmaste dagarna, over and out!

Klubbrekord

2011-02-17T07:29:00.000-08:00

Batongen har ju haft ett löjeväckande pinsamt klubbrekord på inlandsörjan. Beväpnad med ismetespön och små mörtar har jag vigt några av vinterns dagar till att råda bot på detta. Så en dag för inte allt för länge sedan satt jag där, i de djupa Rättviksskogarna, men 12 sekundmeter snöstorm piskandes mitt i nyllet. När jag kommit fram till det spö som flaggat av hade fisken rusat 40 meter. Det blev en trixig kamp där både fisk och fiskare slutade som förlorare. Det var svårt att bända upp öringen genom den halvmetern tjocka isen. På tredje omtagningen åker en vacker skogsöring med upp. Den väger 5.3 kg, mäter 77 cm och har en fatalt djup krokning. En sådan fisk vill man så klart ge friheten åter. Men det hade inte ens hjälpt om jag haft en veterinär med ut på isen. Fisken fick smaka klubban i den pinande snöstormen. Fotot blev skit i ovädret och vittnar om ond bråd död... När jag senare rensade fisken fick jag klippa loss kroken ur magsäcken. Ett sådant osportsligt förfarande förtar såklart en hel del av glädjen kring denna fångst. Jag skulle dock vara oärlig om jag ändå inte bekände mig till viss lycksalighet över det putsade klubbrekordet. Men jag ska jaga rätt på fler skogsöringar. Dom ska va större & starkare & dom ska jävlar i min själ simma åter.

mera ismete...

2011-02-13T11:35:00.000-08:00

då var ännu en helg till ända och självklart har det pulsats i den nyfallna snön och borrats en massa hål i den halvmetertjocka isen. sammanfattningsvis kan vi säga: mycket svett, lite fisk. lördagens insjöfiske efter gös tillsammans med jimmy behöver inte nämnas med mer än en mening, det blev nämligen helt resultatlöst. troligtvis är nysnön en delförklaring till det usla fisket, har fått rapport om att fisket varit helt omöjligt även på andra håll.

söndagen, det vill säga idag, förlades till skärgården. dagen till ära hade clarence hittat ut ur lägenheten och följde med på ett fiskepass. denna gång befriade jag honom från borrningen, jag vill inte att han ska hamna på vårdcentralen igen!

fisket började riktigt bra, jag fick första flaggen redan innan jag borrat ut alla spön. fisken tog ingen lina men det var stumt när jag försiktigt pillade lite. efter sedvanligt mothugg fick vi se gös på isen, den sprattlade sig faktiskt hela vägen upp för egen maskin.

på väg tillbaka

strax därefter var det dags för clarence. han har varit med på ismete ett par gånger tidigare, men hittills inte fått någon fisk. var det dags att spräcka nollan nu? när vi kom fram till spöet rann linan av spolen i rask takt. inte mycket att tjafsa om, den gamle mannen spände upp linan och fick fast fisken. clarence hävdade envist att det var en mindre fisk, men spöböjen och rusningarna talade ett helt annat språk. jag såg genast att det handlade om en stor fisk, och visst var det så. efter en stunds fajtande och bändande vid hålkanten kunde vi lyfta upp denna relativt välmatade skärgårdsgädda.

clarence nya gädd-pb från is!

inledningsvis, när vi bara såg skallen, kändes gäddan riktigt stor. tyvärr stannade vågen på "endast" 8,2 kg. men vilken start på dagen, och vilken fin premiärfisk för farbror clarence! inte många som kan stoltsera med en åttaplus-gädda som första ismetefisk.

endast några minuter efter detta får jag en flagg till, men den fisken bränner jag tyvärr. får endast en tung knyck till svar innan den går lös. det kan givetvis varit vad som helst, men det var ingen jätteliten fisk, och jag vill ju gärna tro att det var en gös... när en gädda väl har mörten i munnen brukar kroken fästa i mothugget, gösens beniga käft däremot kan vara lite kinkigare. efter detta hände inget mer, med andra ord exakt samma scenario som förra helgens båda fiskedagar. rush på morgonen, sedan dödläge. tråkigt, men inte mycket att göra åt saken. nu väntar en ny jobbvecka, sen tar vi nya tag nästa helg!

diverse gäddfiske

2011-02-09T10:22:00.000-08:00

det planerade fisket förra helgen sket sig fullständigt för min del, då jag låg hemma däckad med hosta och hög feber. mina fiskekamrater sket fullständigt i det och fiskade utan mig, med varierad framgång. på lördagen skulle jag fiskat med jan o på hans hemmasjö, men det fisket blev totalfiasko med endast en snipa på isen och det kändes rätt skönt att ligga hemma i soffan. på söndagen skulle jag fiskat med robban från söderbutiken och hans kompis jens. deras fiske gick destå bättre med tio gäddor och två gösar, största gädda 11,650 och största gösen 4,450. då kändes det helt förjävligt att ligga hemma i soffan...

den här helgen hade jag återhämtat mig och det blev såklart två dagar på isen. på lördagen fiskade jag tillsammans med en nyfunnen gäddfiskevän som heter roger, för övrigt en gammal bekant till clarence. tillsammans med en vän arrenderar han ett vatten söder om stan, och när han bjöd han in mig för att testa ismete på hemmavattnet kunde jag såklart inte tacka nej.

vi möttes upp vid sjön i gryningen, som nu börjar komma allt tidigare. snart är det slut med gryningsfisket för den här säsongen, det blir helt enkelt för jobbigt att gå upp så tidigt... fisket började bra, jag fick första gäddan redan innan vi hunnit få ut alla spön. strax efter det upptäckte jag att ett par av mina mörtar mådde mindre bra på grund av syrebrist, så jag blev tvungen att panikflytta två spön. syrebristen var begränsad till ett visst område, vilket vi undvek resten av dagen. under första timman lyckades jag kroka och landa ytterligare tre gäddor, samtliga feta och trinda men tyvärr ingen större än 5 kg.

liten tjockisgädda. foto: roger bjuvgård.

under förmiddagen kom det in ett otäckt snöoväder och det medföljande tryckfallet dödade fisket helt och hållet, vi hade inte ett pet under resten av dagen, och gav upp relativt tidigt. sjön har dock potential, och kanske blir det ett pass till innan isen går.

på söndagen följde jag med robban och jens på skärgårdsfiske. självklart på samma ställe som de framgångsrikt fiskade förra helgen. då hade de trögt fiske på morgonen och ett jäkla race på eftermiddagen, men denna dag var det fullt ös redan från början. jag fick en fyrakilosfisk efter bara några minuter, och robban krokade sin första gädda redan medans han riggade sitt första spö!

vacker sjukilosgädda

ingen dålig start på dagen, var skulle detta sluta? den nästkommande timman drog robban två mindre gäddor i samma hål, och jag fick dubbelflagg. först kom en mindre gädda, och precis när jag krokade av den flaggade nästa spö. underbart! det var en betydligt bättre fisk som bjöd på sanslös bra motstånd. den gick fast i botten flera gånger och varje gång trodde jag att det var kört, men fisken slog sig lös och till sist lyckades jag styra in skallen i hålet. jag fiskade riktigt grunt och allt bottengrums som gäddan rörde upp gjorde att vi inte såg ett smack i hålet, och vi hade alltså ingen aning om hur stor fisken egentligen var.

dagens andra sjukilosfisk

som vanligt fick jag bli lite besviken. en fin fisk och en grym fajt, men jag hade nog trott att den var ett par-tre kilo större. efter detta hände samma sak som på lördagen, det vill säga fisket dog fullständigt. vi fick inget mer på hela dagen, och då satt vi ändå kvar ända in i skymningen. det mest osannolika är att jens, som hade sina spön mellan mig och robban, inte fick ett enda flagg under hela dagen! han fick visserligen sin beskärda del av fina fiskar veckan innan, men ändå.

nu är jag framme vid dagens fiske, som bedrevs på arbetstid. vi hade friluftsdag på skolan, och medans eleverna pimplar brukar jag sätta ut några ismetespön. jag tog med mig kollegan lasse och inledde fisket redan ett par timmar innan kidsen dök upp. även idag fick jag en liten morgonrush och efter det dödläge hela dagen.

vackert tecknad gädda från pölen bredvid skolan

totalt blev det tre gäddor idag, alla små. jag har haft ganska höga tankar om den här lilla pölen som gäddvatten, men jag vetefan... man kan visserligen inte döma ut en sjö efter ett fiskepass, men jag hade gärna sett en lite större fisk på isen. nåväl, nu är det bara två arbetsdagar kvar, sen är det helg och det blir tvådagarsfiske igen bara det inte blir för kallt!

från brax till blank lax

2011-01-26T11:02:00.000-08:00

ni kanske har hört talas om bokprojektet med det underbara namnet från brax till blank lax? skribenten tomas edenfeldt och fotografen fredrik lewander jobbar på en bok om det fantastiska och varierande fiske som vår skärgård erbjuder, året runt.

länk: från brax till blank lax

via jörgen larsson på fiskefeber kom tomas i kontakt med mig, och efter en tids mailkonversation möttes vi upp i lördags för att om möjligt lura upp en skärgårdsgös. vi var ute på isen tidigt och riggade våra ismetespön. gösen hugger gärna medans det är mörkt eller precis i gryningen, och denna dag var inget undantag. vi hade fått ut alla spön och när dagens första ljus gav sig tillkänna segade sig en av mina vippor ner mot hålet, långsamt och försiktigt, för att till sist flagga av. räkneverket var kvar på noll fot, och linan låg stilla i hålet. mycket talade för det klassiska gösscenariot med spottad eller stulen betesfisk, men när jag försiktigt kände på linan var det tvärstopp i andra änden. ett rejält mothugg och en kort fajt senare kunde vi pilla upp denna lilla sötnos genom hålet.

tvåplusgös, foto tomas edenfeldt

under morgonen slog vinden om från sydväst till nord. man kan tycka att denna typ av omslag inte borde märkas under isen, men det är sällan bra för fisket, inte heller denna dag. vi hade flera försiktiga gösnapp under dagen, framför allt tomas som flera gånger drabbades av "pill och pet" med tandstämplade mörtar, men ingen mer gös på isen. förutom det fick vi såklart ett gäng gäddor, totalt fem. under mina två tidigare pass har jag inte sett till en enda krokodil, och de är normalt sett inte välkomna när man fiskar gös, men i det här fallet är jag faktiskt glad att gäddan är tillbaka.

en av dagens minikrokodiler, foto tomas edenfeldt

fotografen fredrik kunde inte följa med på lördagen, men däremot hade han inget bokat för söndagen, så han fick följa med mig och jimmy ut då istället. vi velade länge om var vi skulle fiska, men smhi's prognos lovade hårda nordliga vindar, och det fick oss att chansa på ett nytt ställe där vi kunde sitta i lä.

fisket detta dag lämnar mycket att önska, och detta ställe besökte vi för första och sista gången. typiskt att det är uselt fiske när man har fotograf med på isen, men han var rätt nöjd ändå. det var bitvis ganska fint ljus, och han fick massor av utrustningsbilder. ett par smågäddor blev det också, men det var ju gös vi var ute efter. strax efter lunch fick jag min första flagg för dagen, men det blev ingen fisk, endast en stulen mört. var det gösen som gäckade? på med ny mört och snart flaggade det igen. spottad mört, och så fortsatte det ytterligare ett par gånger den närmaste timmen. när vi plockade ihop vid tvåtiden flaggade samma spö för femte gången, och äntligen fick vi veta vad det var som jävlats med mig.

borre! foto fredrik lewander

upp kom en liten men riktigt fet abborre. troligtvis beror fetbuken på att den smällt i sig den första mörten som den stal för mig, och trots att den hade mört ända upp i halsen skulle den ha en till. snacka om glupsk! inte mycket till fisk, men det var ändå dagens höjdpunkt att jag till sist drog det längsta strået.

imorrn är det torsdag och snart är det helg! vädret ser bra ut och på lördag ordnar vännen jan o ismeteträff på hemmasjön i bro. det blir såklart fiske även på söndagen, återstår att se var.

Prickiga pennalister

2011-01-26T08:35:00.001-08:00

Insjööringar från skogen. Skygga, petiga och elaka. Stjäl betesfisken utan att lösa ut vippan. Eller flaggar av, får en att springa och spottar ut hela tacklet innan man hunnit dit. När maten håller på att koka upp på stormköket är det så gott som huggaranti. Ingen fast fisk, bara så pass att maten hunnit koka över tills man kommer tillbaka. Helgen som gick präglades av felaktiga väderprognoser, bomflaggningar och spottade beten. En öring slog sig loss ända uppe i borrhålet. Ett fåtal gröna och nån randig gav sig oxå in i leken. Den prickiga på bilden väger 2.96 kg och fick gå tillbaka. Trots allt bök och stök vill man åter. Med mindre betesfiskar, smidigare tackel och nytt tålamod. Skönt oxå med lite avbrott från jobb och husbestyr. Det får bli ett nyårslöfte för 2011 att klämma in lite mer fiske.

kvällsfiske

2011-01-05T14:41:00.000-08:00

jag är egentligen sjuk och borde inte vara ute och slarva på isen, men rastlösheten som finns i den här lilla kroppen är svårbemästrad. jimmy jobbade till kl 14, och när han klev ut från gummifabriken väntade jag utanför grindarna med polon packad och klar med allt som behövs för ett eftermiddagspass.

tyvärr går mörtfisket inte speciellt bra för tillfället, vilket begränsade oss till tre spön var. när vi fått ut grejerna kom jimmy på att hans sosse-iphone låg kvar i bilen, så han pulsade iväg för att hämta den. dagens kids, pallar inte ett par timmar utan att vara uppkopplade...

medans jimmy var borta gick jag en runda och kollade läget med mina spön. jag bestämde mig för att sänka mörten en aning på mitt sista spö, och hade precis lossat linan från vippan när mörten fick övermörtliga krafter och slet linan ur mitt grepp. jag kände lite försiktigt på linan och det var defenitivt mer än bara mört i andra änden, så jag satte in ett rejält mothugg!

inte världens största, men... varje gös från isen är en framgång! jimmy fick sig en välbehövlig språngmarsch iklädd flytoverall för att ta en bild på fisken innan jag släppte den igen. jimmy blev så svettig att han klev ur overallen och svalkade sig en stund iförd endast småbyxor. det finns bildbevis på detta, men det kan finnas minderåriga som hittar in här så jag tror att vi låter den bilden stanna i arkivet...

med en så bra början hade vi stora förhoppningar på resten av kvällen, men det hände inget mer och vi bröt kl 17. imorgon ska det blåsa 14 sekund så det är inte läge att fiska, men om mörtarna är på bättre humör blir det nog fiske igen på fredag!

årets sista gös!

2010-12-31T05:01:00.000-08:00

i onsdags lyckades jag lura med mig clarence ut på isen för ett pelagiskt göspass. vi ångrade oss redan halvvägs ut på isen, tjock snö med stöp omvartannat var sjukt jobbigt att gå i, men när vi kommit så långt fanns ingen återvändo, det var bara att bita ihop.

fisket är inte mycket att skriva hem om, men pulsandet och borrandet i dubbelis tog knäcken på clarence fullständigt. han hade stora besvär med att knyppla in sig själv i bilen efter avslutat fiske, och det var inte så långt borta att han fick tillbringa natten i bilen, det var inte helt självklart att han skulle få upp sin stela kropp ur bilsätet. till sist gick det vägen, men det planerade nyårsfisket var givetvis inte att tänka på, jag tror att clarence har fått nog av is för ett tag.

jag gav mig alltså ut ensam idag. har jag bestämt fiske så blir det fiske, sällskap eller ej är av underordnad betydelse. det var lite kyligt imorse men smhi hade lovat strålande sol, och tänka sig, de hade rätt den här gången!

fantastisk soluppgång!

jag var ute i god tid och hade alla mörtar i vattnet medans det var mörkt. det är inte ovanligt att gösen hugger innan det har blivit ljust, och det händer även att hungriga gäddor beter sig på det sättet. men icke idag, jag hann till och med ge mig på en tröstmacka innan någon hände. visst är det lustigt, det räcker att man öppnar termosen och tar fram en macka för att det ska hugga! inget undantag den här gången heller, när halva mackan var uppäten pinglade det till rejält och mitt närmaste spö flaggade av. inget pill och pet, smack på bara, linan rusade av rullen. gädda såklart, fan också, tänkte jag när jag satte in mothugget. därför blev jag positivt överraskad när ett rejält göshuvud tittade upp ur hålet!

eftersom fotografsällskap saknades fick jag chansa lite. jag skickade ner gösen i hålet med kroken kvar i truten och frikopplade rullen. jag hämtade snabbt ryggsäck och mörthink och riggade upp kameran med självutlösare. upp med gösen igen, en snabb bild, sen avkrokning och återutsättning. självutlösarbilder blir sällan speciellt bra, denna är inget undantag, men hellre en halvdålig bild än ingen alls.

jag satt kvar till kl 13 utan så mycket som ett pet, men är ändå rätt nöjd med dagen. en gös från isen är aldrig en självklarhet och varje gång det lyckas känner jag en viss tillfredställelse. nu skall nyårsmiddagen förberedas, gott nytt år alla fiskebröder där ute!

öringsuccé i masskogen!

2010-12-26T10:43:00.000-08:00

jag missade nog att nämna det i mitt förra inlägg, men jag är alltså uppe i masriket för julfirande. det har varit alldeles åt helvete för kallt för att fiska här uppe, men efter några dagar i soffan blev absinensen till sist för stor. prognosen för juldagen visade 15 minusgrader och det är ingen temperatur som vi normalt bedriver fiske i, men nu var vi desperata nog att ge oss ut. peter hade bara ledig juldagen och annandagen, och det gäller ju att passa på när tillfälle ges.

vi valde att återvända till sjön långt uppe i masskogarna som vi hittade tidigare i vintras. peter fick en fin öring då, och tanken nu var att ta reda om det var en tillfällighet, eller om det går att få fler...

tyvärr har det ju ramlat ner lite snö sen vi var där sist. då hade vi genomskinlig kärnis med endast ett tunt snötäcke, nu är det en aning mer. när jag klev ur bilen och över en plogvall försvann båda mina ben, snön gick upp till pungen! vi trotsade snömassorna och pulsade ner till isen. närmast land låg snön tjock, men en liten bit ut hade det otroligt nog stöpat igenom och frusit ihop! en knapp decimeter snö bara, nästan för bra för att vara sant. vi hämtade grejerna och skyndade iväg mot samma område som sist. halvvägs där började det knaka under fötterna, och ytterligare några steg senare började det plumsa. satan! varken jag eller peter har någon direkt förkärlek till snöslask, så vi gjorde helt om och valde att fiska i det oprövade området med hopfryst stöp.

lagom tills grejerna var riggade och klara flaggade ett av peters spön. linan rusade av spolen och våra förhoppningar om en morgonpigg öring väcktes. förhoppningarna kom på skam när en bekant trut fylld med vassa tänder visade sig i hålet. gäddorna slipper man nästan aldrig...

inte långt senare var det dags igen. peter fick flagg, och medans han drillade flaggade ett spö till! ett tag såg det lite dramatiskt ut, men han redde ut situationen och lyckades landa två hyfsade borrar i halvkilosklassen. mina spön var fortsatt lugna, men det kan man inte säga om peters. ett spö försett med en gigantiskt flasher istället för bly flaggade, och nu var det allvar! efter en kort fight kunde vi tillsammans se ett riktigt stort huvud i hålet, och det ville absolut inte upp. efter en stunds lirkade gick det vägen, och jag var redo med tången direkt när peter fick upp huvudet i hålet. avkrokningen gick smidigt, sen fram med kameran för en snabb bild!

utlekt insjööring, ca 5 kg

efter avklarad fotosession, snabbt som attan ner i vattnet igen. vår tanke med dagens fiske var egentligen att klubba eventuell fångst, men en öring som denna är troligtvis inget vidare på tallriken, och vi vill dessutom bibehålla ett bra fiske, och det görs inte genom slakt! vår förhoppning är att fisken klarade sig bra genom vår snabba hantering, och i bästa fall kan det bli en återfångst när fisken har lite mer kött på benen och kan bjuda på bättre motstånd.

det var fortsatt dött för mig ett bra tag, men under förmiddagen hade jag i allafall två misstänkta öringkontakter som inte gick fast. det var verkligen inte min dag! peter däremot, regerade på isen. en halvtimma efter första öringen kom nästa på besök, en otroligt blank och vacker fisk i trekilosklassen!

tre kilo silver!

naturligtvis behandlade vi den på samma sätt som den första, supersnabb fotografering och sedan tillbaka. under resterande delen av dagen fick peter ytterligare två öringar, en på drygt två kilo och en till på ungefär tre. även jag lyckades till sist landa en öring, en nästan kolsvart fisk i trekilosklassen som bjöd på riktigt bra motstånd! skönt att spräcka öringnollan från is, nu kan det bara bli bättre framöver. bilder finns på dessa fiskar, men bilderna är sådär på grund av stressen, så jag ska bespara er från dessa. alla fiskar utom en klippte beten riggade med flourocarbontafs och små krokar, kanske var det en slump? hur som helst lär vi inte ha några gäddtackel med oss när vi återvänder nästa gång!

på söndagsmorgonen hade temperaturen krupit upp närmare fem minusgrader, perfekt. dessvärre snöade det och blåste tio sekundmeter! senast för några veckor sedan sa jag till mig själv att jag aldrig mer skulle ismeta om det snöade eller blåste, fisket brukar vara helt uselt och det är totalt vidrigt att vistas utomhus. men minnet är ganska kort och huvudet dumt, så imorse var vi tillbaka på samma sjö som igår. vi valde en ny plats där vi kunde sitta i lä för den vidriga vinden, men våra spön som satt mitt ute på isen var såklart helt oskyddade. vinden piskade snön och hålen fylldes på nolltid, vissa spön snöade nästan helt över. detta kunde man kanske ha levt med om det varit lite fart, men...

inte en flagg fram till klockan elva fick oss att plocka ihop och göra en rejäl flytt. jag trodde verkligen inte på det, men när man har släpat alla grejer ända upp i skogen kan man lika gärna anstränga sig lite. när jag precis hade riggat vippan på mitt andra spö flaggade det av. jag hann inte ens förbanna den livliga mörten innan jag såg att linan löpte av spolen i våldsam takt. öring? nei...

pelagborre

upp kom denna pelagiskt jagande borre på 6-7 hekto. inte så väntat, men roligt! peter fick en likadan flagg på utlägg, men missade den fisken. ytterligare två flagg på kort tid blev det, med resultatet en spottat mört och en snipgädda. sen var det dött. vi bet ihop och stannade till klockan tre, men det blev inte en flagg till. tur att det fanns andra glädjeämnen...

hela dagens höjdpunkt!

för andra dagen i rad släpade vi med oss ett lass ved ut på isen, och det var det väl värt. varm mat mitt på dagen, och en välkommen möjlighet att värma stelfrusna fingrar. det måste bli en vana!

imorgon bär det av till storstaden igen. det blir för kallt för fiske här i masriket, så jag kan lika gärna åka hem. kanske kan det bli nåt fiske på hemmaplan i veckan, om jag kommer på nåt behändigt ställe där det går att parkera nära vattnet och det inte krävs en jättepromenad på isen. tills dess, ha det!

fiskefri vinter?

2010-12-23T05:46:00.000-08:00

visst är det underbart med riktig vinter! kallt så inihelvete och minst en halvmeter snö, det är grejer det! 19,4 minusgrader på termometern just nu och fiske känns avlägset. en timmas slit för att hugga fram mörtstugan igår börjar kännas allt mer bortkastat. gick en promenad runt sjön precis. det ser väldigt fint ut, men skenet bedrar. tre till fyra decimeter snö, och på många ställen en decimeter slask i botten, som inte fryser trots 20 minus eftersom snön isolerar så bra.

om det varit 15 grader varmare hade jag kanske haft ett par rader med spön längs den här vasskanten, och i bästa fall sprungit som en dåre mellan viftande vippor. en bra dag på den här sjön är 50 flagg inte ovanligt, men just nu känns det avlägset. en riktigt fet varmfront är vad som skulle behövas, smälta bort snön. men det är väl bara att glömma, liksom allt vad fiske heter fram tills mars eller så.

mustaschen avslöjar temperaturen. redan förra vintern började det snackas om en ny istid. vad ska det då bli av denna vinter? snackade med jörgen larsson i igår, han hade dryga 20 minusgrader. i skåne! när hände det senast i december? kylan för även med sig en del andra bieffekter. isen ligger inte bara tjock på sjöarna, utan även i peters mörtbalja. han försökte råda bot på detta med en gammal doppvärmare, och det hade säkert fungerat fint om han inte hade glömt den i baljan... nån som är sugen på kokt mört till julbordet?

nåväl, det ser ut att bli något mildare på juldagen, vilket råkar vara den enda dagen peter kan fiska. hoppas verkligen att prognosen stämmer. det blir visserligen för kallt för catch & release-fiske, men vi kommer satsa på insjööring och eventuell fångst får bli nyårsmiddag. annandagen blir det ännu mildare, och då kanske det blir en liten pelagisk gössatsning! håll tummarna...

SHERIFFEN!

2010-12-14T12:56:00.001-08:00

ismete utan framgång

2010-12-14T12:07:00.000-08:00

jag tillhör den säkerligen ganska lilla skaran av fiskare som jublade när vintern slog klorna i stockholm rekordtidigt. ismete redan i slutet av november, och hela mälaren låg under is den första december. fisket på de första isarna brukar vara riktigt hett, och förväntningarna var på topp! jag och batongbroder jimmy tog till och med ledigt från jobbet två dagar för att vara först ut. fisket på torsdagen började bra, ett av mina spön flaggade av tidigt och det var en skaplig pelaggädda som sugit i sig mörten.

ovägd sjuplus

vi lyfte gäddan för en snabb bild, sen tillbaka. det var ganska kallt denna dag och det gäller att hantera gäddan ovan vatten under så kort tid som möjligt för att undvika förfrysningsskador, så det var inte läge för vägning.

bra början på dagen, och nu hade vi hela denna dag plus fredagen att se fram emot, yippie! tyvärr gick det fortsatta fisket inte riktigt som planerat. under torsdagen fick vi tre gäddor till, med en snittvikt på ungefär ett kilo. min tidigare snittvikt i detta vatten låg på dryga sju kilo, men det gör den alltså inte längre...

fredagen vill jag helst inte nämna överhuudtaget. jimmy fick en gädda direkt på morgonen medans det fortfarande var mörkt, och den vägde säkert närmare två kilo. sen började det kräksnöa, och gjorde så i ungefär tre timmar. om smhi hade haft vett nog att nämna att det skulle bli snöstorm kanske vi hade stannat hemma, men nu fick vi sitta ute på sjön och frysa arslet av oss istället. morgongäddan blev dagens enda, och det enda vi kunde glädjas åt var nog att jimmy hade tältet med sig, så att vi åtminstone slapp bli helt översnöade.

jimmy avböjde isfiske under helgen, då fiske i lårviken som vanligt lockade mer. den här gången hade huliganen dessutom rätt, fisket i lårviken var betydligt mer lukrativt än fisket från isen. på lördagen tog jag med tony ut på skärgårdsis, och lyckades för andra dagen i rad bli helt utan flagg. tony lyckades något bättre och drog fyra eller fem gäddor. den största var riktigt fin, säker närmare 7 kg, men direkt efter avkrokning slet den sig ur tonys näve, så det blev ingen bild.

på söndagen blev det också fiske, på äcklig insjöis. jag hade förväntat mig jättefin is, men uppenbarligen har det snöat betydligt mer på södra sidan av stan än på den norra, och snön har ingen positiv inverkan på isen. den varierade mellan 6 och 8 cm, men tenderade att bli sämre ju längre vi gick. när vi hade kommit halvvägs började det knaka lite väl mycket under fötterna, så vi stannade där och borrade ut grejerna. precis som på lördagen snöade det ordentligt, och fisket var därefter... trögt alltså. vi bet ihop några timmar men gav upp redan före lunch, och jag kunde räkna in ännu ett fiskepass utan flagg.

kommande helg tänkte jag fiska två dagar igen, men när jag vaknade på lördag morgon möttes jag av... snö! återigen denna förbannade snö, utan förvarning. jag återgick till sängen utan att tveka, och tog sovmorgon. framåt förmiddagen lugnade det ner sig, och jag körde ett halvdagspass. inte helt oväntat utan flagg, fjärde passet i rad...

på söndagen var vädret något bättre och jag fick dessutom sällskap av clarence som hade dammat av pimpelprylarna. jag inledde med en tidig snipgädda, och inte långt efter det började clarence vifta med armarna, sen grävde han ner hela armen i hålet. jag fattade att nåt var på gång, så jag sprang dit och kom fram lagom tills han lyfte upp en stor abborre! karln var helt salig och mumlade nåt om nytt pb...

46 cm borst!

som synes var den riktigt lång, men tyvärr inte alls så välmatad som borrarna brukar vara såhär års. hela 46 centimeter, men vikten stannade på blygsamma prick kilot, och därmed blev det inget nytt pb. det var allt som hände under hela dagen, och därmed har de två helgerna som borde erbjudit säsongens bästa fiske varit total katastrof. det kan inte gärna bli sämre än så här, så det är väl bara att nöta på och hoppas att det vänder...

stockholmspremiär på is!

2010-11-28T09:39:00.000-08:00

nu har kylan hållit i sig hela veckan, men snö och kraftiga vindar har satt käppar i hjulen för alla oss ismetefantaster. men idag skulle det väl ändå gå att komma ut nånstans? en iskoll på tilltänkt vatten igår visade på 3-4 centimeter. en kall natt till och det skulle vara klart fiskbart! smhi lovade snöfritt och 12 minusgrader, så det kändes lovande! peter var så fiskesugen att han bums packade bilen och körde de 22 milen från ludvika. tyvärr misslyckades smhi (än en gång) totalt med sin prognos. det snöade hela natten och var endast 5-6 minusgrader. isen var nu täckt med flera centimeter snö, och hade inte vuxit alls. vi hoppades ändå på fiske, men efter några steg ut på isen knakade det lite väl mycket, så det var bara att retirera.

vad göra då? vi hade en reservplan, som dock inte var hundraprocentig. för ett par år sedan fiskade vi på en liten grund pöl långt ut i skogen, och den kanske kunde ha bärig is. det är tre mil enkel resa, men vi kunde inte gärna ge upp när peter åkt ändå från ludvika. vi packade alltså in oss i bilarna och körde dit genom snöstormen.

väl framme fortsatte eländet. när vi skulle parkera lyckades vi köra ner båda bilarna i ett dike som var dolt under snön. polon lyckades vi med gemensamma krafter att knuffa upp, och sedan nyttjade vi den tyska lilla arbetshästen till att bogsera upp peters volvo. helt sanslöst att det gick vägen!

nästa problem var isen. skulle den hålla? vi krånglade oss ner till den lilla sjön genom tre decimeter snö. det var rejält med snö även på isen, och peter lyckades kliva igenom redan innan vi kommit ut. helvete, det kommer aldrig att gå, hann jag tänka innan peter tog två steg till ut på isen och konstaterade att den bar! ett par snabba hugg med isbillen bekräftade detta, ca 8 cm is, mestadels bestående av fruset snöslask, men ändå rätt stabilt. ut med grejerna!

jimmy hade med sig sitt nyinköpta vindskydd. ett sportfiskedesignat i camo-tyg kostar 1500 spänn, detta mer strandanpassade från sportjohan kostade en dryg tvåhundring!

som vanligt på denna lilla pöl började det trögt, men under förmiddagstimmarna kom det en och annan ströfisk av mindre storlek. vi insåg snabbt att isen var väldigt ojämn, på vissa ställen hur bra som helst, på andra näst intill öppet vatten. vi vidgade långsamt det fiskbara området, och flyttandet gav som vanligt resultat. peter flyttade mest, och det var självklart han som krokade dagens första lite bättre fisk.

sex kilo, fet och fin! och det slutade inte där, när peter höll på att rigga upp på nytt ser vi hur han plötsligt står med böjt spö igen!

en gädda hade huggit mörten medans peter fortfarande höll linan i handen. var det samma gädda som var dum nog att hugga igen? nej, det var en annan gädda, något mindre. troligtvis blev den nyfiken på vad som hände när peter fajtade den första gäddan, och när det plötsligt ramlade ner en mört från ingenstans gick det inte att hålla fingrarna borta!

för mig och jimmy gick det inte lika bra. jimmy hade ett par snipor i protokollet, själv hade jag inte en flagg! för mig fortsatte dödläget, men jimmy lyckades rädda hedern med en skaplig fisk omkring fem kilo.

efter maten lyckades jag rädda hedern med ett par gäddor. ingen storlek att tala om, men skönt att slippa gå helt lottlös! peters idoga flyttade gav resultat i form av en till fin fisk i sexkilosklassen.

vi körde på till tidig eftermiddag, sen behövde jag bege mig hemåt för att byta om inför eftermiddagens inomhusfotboll. totalt tror jag det blev 15 gäddor under dagen, vilket väl är helt ok. om vädrets makter varit med oss tror jag vi kunde haft betydligt bättre fiske, antalmässigt och kanske storleksmässigt. den där pölen har klart potential för en riktigt stor fisk, och den är ett utmärkt alternativ när isen inte bär någon annanstans!

torsk på torsk!

2010-11-26T13:36:00.000-08:00

idag är det fredag och det innebär normalt en heldag i slöjdsalen. men inte denna fredag, eleverna är ute på prao, vilket betyder lektionsfritt! lägligt nog fick jag erbjudande av gunnar berglund att följa med ut till gålö, och det var jag inte sen att tacka ja till. han behövde hjälp med en boj på fiskodlingen, och efter det skulle det finnas tid för lite torskfiske. torsk känns för mig otroligt exotiskt här på östkusten, finns det ens eller är det en skröna?

bojfixandet tog inte många minuter, och efter att båtens tank fyllts på begav vi oss mot torskens territorium. det var inte alls så långt ut som jag trodde, och jag kände mig rätt skeptisk. en otäck nordlig vind gjorde det allt annat än behagligt att befinna sig utanför kabinen, och vi driftade så snabbt att det var svårt att nå botten trots en pilk på 150 gram. efter två drifter utan känning tyckte gunnar att det var dags för fikapaus, och så fick det bli. nyfikade och med varma fingrar fick torsken en chans till. jag föreslog att vi skulle lägga en lite annorlunda drift, där vinden inte låg på lika hårt, för att ha lättare att hålla bottenkontakten. precis när det kändes som mest hopplöst sög det till i min pilk, och jag krokade på rutin. en mindre fisk följde motvilligt med upp mot ytan, och när jag fick syn på den tänkte jag: vad fan är det där?

bergstorsk av stekpannestorlek

visst syns det att det är en torsk, men när den mörka tjocka lilla saken visade sig i ytan såg det mer ut som nån slags ulk eller simpa som vi ofta fick som bifångst när vi fiskade torsk på västkusten under min barndom.

när jag bevisat att det faktiskt finns torsk där nere i östersjöns djup kändes det inte längre värt att nöta vidare i den iskalla vinden. vi sökte istället lä och försökte lura en av de numera mycket sällsynta havsöringarna.

gunnar dänger efter öring

inte helt oväntat blev öringfisket resultatlöst, och vi begav oss åter mot hemmahamnen. torskfisket gav mersmak, och nu när jag vet var de bor kommer jag garanterat att återvända när vädret är mer gynnsamt!

ismetepremiär!

2010-11-21T07:53:00.000-08:00

hemma i masriket har isen legat ett tag, och med lite god vilja hade det gått att ismeta redan förra helgen. då hade jag annat för mig, så det blev inte av. efter en snöbefriad vecka med minusgrader hade isarna vuxit på sig lite, och då kändes det klart värt att åka hem för att få ett rekordtidigt premiärismete!

min grundtanke var att lura med mig jimmy och ismeta två dagar på två små med mycket gäddrika sjöar där jag fiskat hela min uppväxt. men jimmy tofflade ur och valde fiske i lårviken framför ismete. ett mycket dåligt val enligt mig! tur att peter aldrig bangar på fiske, oavsett årstid. dock var han inte alls sugen på 50 smågäddor om dagen, han ville inrikta sig på grov fisk. eftersom jag helst fiskar med sällskap valde jag bort smågäddorna och körde tillsammans med honom istället.

på lördagen åkte vi långt åt helvete upp i masskogarna och fiskade på en sjö som är känd för att hålla grov gädda. vi gjorde oss omaket att åka hela vägen dit redan på fredagskvällen, bara för att kolla isen. den var 15 centimeter över hela sjön, trots att alla "locals" vi pratade med påstod att det var fruktansvärt dålig, och att man absolut inte skulle ge sig ut där ännu på länge. självklart handlar det om att de vill ha sjön för sig själva på första isen, då det alltid är som bäst.

vi fick börja dagen med en rejäl promenad, först över stock och sten, sen rakt över sjön, för att komma till området vi ville fiska på. allt annat än bekvämlighetsfisket i den lilla hemmasjön som jag hade tänkt mig! vi fiskade pelagiskt över en kant, och det gav ganska snabbt utdelning. dagens två första gäddor var små, men när jag fick min andra flagg blev det riktigt intressant. jag såg när det flaggade av och var snabbt på plats. när jag spanade in räkneverket trodde jag knappt mina ögon, det visade 178 fot och linan löpte fortfarande! hade jag missat att nolla när jag riggade spöt? vid mothugget blev det lite småtungt, men jag fick ingen direkt respons från fisken. det kändes mest som att jag släpade hem nåt skräp, en gammal plastsäck eller nåt annat som gjorde skapligt motstånd, utan att röra på sig. räkneverket visade sig stämma, för det var ett jäkla vevande innan fisken kom in till hålet. till sist fick jag in fisken, en gädda på sex kilo. men vilken rusning! 180 fot på 15 sekunder, jag har aldrig varit med om något liknande, och det enda jag kan komma på som liknar detta är nog storskraken som niklas ismetade upp förra vintern.

under dagen flyttade vi över ett ganska stort område. det gav endast några mindre gäddor, men framåt eftermiddagen när det nästan var dags att ge upp räddade peter hedern en aning med denna femplus-fisk.

totalt blev det 10 gäddor under dagen, vilket väl får anses godkänt för fiske på ett nytt och okänt vatten. vi lärde oss en del, och nästa vinter kommer vi säkert att vara där igen på första isen. denna vinter är det nog färdigfiskat där, för sjön brukar bli schweizerost ganska snabbt när isen väl ligger. under dagen fick vi även rapport om att det hade landats en riktigt stor gädda på min lilla hemmasjö. lite efterforskningar har bekräftat detta, och jag har även fått tag på en bild. fångstmannen heter johan, och gäddan är mig veterligen den största som fångats i sjön i modern tid, om viktangivelsen på 10,1 stämmer. om jimmy hade följt med hade vi suttit på den sjön, och vi hade fiskat i viken där gäddan fångades...

nu till dagens äventyr. vi gav oss åter upp till en sjö i de djupa masskogarna. fisket var betydligt trögare än igår, och förmiddagens fiske gav endast en mindre gädda och två bomflagg. klockan elva bestämde vi oss för att byta sjö. åka hela den långa vägen hem för att köra eftermiddagen på en av småsjöarna, eller chansa med en sjö på närmare håll och få mer fisketid? valet föll på alternativ två, och det blev en sjö på hemvägen som förutom gädda även ryktas hysa en och annan örjan. detta fick peter snabbt bekräftat, då ett av hans spön flaggade medans vi riggade grejerna. mörten blev tuggad och utspottad, och när peter sänkte ner den i hålet kom en stor öring upp under hålkanten och klippte mörten en andra gång! det blev ett spontant mothugg med näven, och några knyckar innan fisken gick loss. peter var inte glad, men det var spännande och gav mersmak!

strax därefter flaggade ett av mina spön, men det blev bara en mörtstöld. nästa gång var det peters tur igen, och nu fick kroken fäste! efter en kort men hetsig drillning kunde vi landa denna mörka skönhet.

insjööring 3,9 kg!

en utlekt och mager fisk som borde vägt lite mer, men den var ändå beviset på att det går en del öring i området, och det gör att det absolut är värt att återvända! framför allt framåt midvintern när gäddfisket är segt. resten av dagen gav endast några mörtstölder, och själv blev jag alltså helt utan fisk idag. ser man till hela helgen har fisket för min del varit fiaskoartat, men vi har utforskat ett par nya intressanta vatten och det kan vara värt mycket för framtida fiskepass!

Höstfisket 2010

2010-11-16T01:40:00.001-08:00

Har inte bloggat nåt under hösten. Det blev inte så mycket fiske som jag önskat, men det blev ändå några pass och jag valde att fortsätta jaga gädda med trolling som metod.

Fisket har bedrivits i lite olika vatten, i huvudsak på större sjöar. Har fiskat lite mer med stora beten och varierat mitt annars pelagiska fiske med att gå in grunt emellanåt.

Har fått en del gädda, några halvskapliga, men det har inte blivit nån toppfisk att skryta med. Största på blygsamma 8.4 kg och den tog i ett dubbelhugg tillsammans med en fisk på 10.6 kg. Den dagen fiskade jag tillsammans med PN från hans båt eftersom styrningen på min båt hade fryst ihop. 10.6-kilosen högg på PNs sida. Ganska häftigt och smått kaotiskt att drilla, landa, väga och återutsätta två så pass rejäla fiskar samtidigt. Inte helt fel att vara två i båten en sån dag.

Har blivit en del fina pikes på mellan 7 och 8 kg, men tyvärr har det också varit mer smått den här hösten. Har funderat på om det kan bero på att jag har varit in en del och kört på grundpartier, men den logiken stämmer illa då flertalet av de större tagit ända inne på 5-8 meter, samtidigt som mindre gäddor smackat i mitt ute på frivattnet…

Tyvärr kom vintern tidigt, varpå båten redan stuvats in i ladan. Som jämförelse körde jag förra året min sista gäddtrolling på Lucia.

Förra året lade jag helt ismetet på hyllan till förmån för diverse huspyssel. Kan komma att bli nåt liknande i år, men ska åtminstone försöka klämma in några dagars ismete så att abstinensen inte blir alltför outhärdlig. Det kommer även att bli en hel del wobblerlackering, då jag kittat upp mig på en hög bra beten i fula färger…

mörrum levererar!

2010-09-26T08:55:00.001-07:00

så var det höst igen, vilket känns deppigt på många sätt. men det finns ljusglimtar också, en sådan är höstfisket i mörrumsån. 2010 blir tredje hösten i rad, och snart kan vi nog kalla det för tradition. årets trupp var något vingklippt, endast fyra personer kunde slita sig från vardagen. förutom mig, självklart morbror göran som lurade in mig i detta från första början. batongkamrat tony tackar heller aldrig nej till mörrumsfiske, och stefan norberg kändes helt självklar efter förra årets succé då han drog en öring på hela 7,64 kg. övriga gubbar hade mer eller mindre trovärdiga ursäkter att stanna hemma.

fredag morgon 04.45 ringde väckarklockan, och det var inga större svårigheter att komma ur sängen. en snabb frukost, sen bar det av ner till ån. jag och tony skulle fiska hela dagen på min absoluta favoritsträcka för höstfisket - vittskövle. jag har fiskat där ganska många gånger, och börjar få hyfsad koll på den delen av ån. det var beckmörkt när vi började fiska, men turligt nog var vi ensamma vid ån. mörkerfisket är svårt, men det underlättar såklart att det inte står någon på andra sidan ån som man fiskar ihop med...

mörkerfisket ska såklart vara det allra bästa, ju besvärligare förutsättningar, destå bättre fiske. det stämde dock inte just denna dag, och den mörka perioden blev helt resultatlös. ett antal bottennapp senare hade klockan blivit åtta, och jag plockade fram det tunga artilleriet, det vill säga samma fluga som jag tappade en fin fisk på förra hösten. det visade sig vara helt rätt medicin, jag hann inte kasta många kast innan det nöp till ordentligt. fisken rusade omgående uppströms, och jag hann knappt mer än ropa "FISK" till tony innan den gick upp i ytan och skakade loss flugan. det var en riktigt fin fisk, troligen en havsöringshane, och det kändes skitjobbigt att den släppte. man får inte så många chanser under höstfisket, och detta kunde mycket väl vara min enda chans denna resa.

hur som helst, flugan ska vara i vattnet om man vill ha fisk, så vi nötte på fram till lunch utan resultat. jag satte ett antal flugor och sänken i botten, och behövde påfyllning i flugasken. vi åkte hem till hotellet, smällde i oss en dagens lunch, och spenderade en timma vid bindstädet. mätta och belåtna med välfyllda flugaskar åkte vi tillbaka till ån.

det skulle bli ytterligare några timmars resultatlöst nötande utan resultat. jag jobbade mig fram och tillbaka över min favoritsträcka, och hittade en plats där jag inte fastnade i botten. det kändes vettigt, då jag redan dunkat fast fler flugor i botten än någonsin tidigare. nu vågade jag byta till favvoflugan, som jag tappade fisk på under morgonen. tro det eller ej, men precis som då resulterade flugbytet omgående i fisk! tony som fiskade på andra sidan ån, fick springa runt via hängbron för att komma till undsättning. jag var livrädd att även denna fisk skulle slita sig. en enkelkrok i storlek 4 känns inte så tryggt när en stor stark laxartad fisk gör sitt bästa för att komma loss, i strömmande vatten... men det gick vägen!

9,36 kg lax

all heder åt viftmeister tony som tailade fisken perfekt på första försöket. en riktigt rejäl laxhane, som såg ut att kunna väga närmare tio kilo. jag hade helst släppt fisken, men min kamera och våg låg alldeles för långt bort, så den fick lämna jordelivet och följa med för officiell invägningen.

efter detta kände jag mig oerhört nöjd, och den närmaste timman lallade jag mest omkring i skogen. ungefär en timma senare hade fiskesuget kommit tillbaka, och jag återgick till ån. samma plats och samma fluga, såklart. tony viftade fortfarande på motsatt sida, och han såg inte helt nöjd ut när jag omgående krokade på en ny fisk! även denna fisk kändes tung så jag bad om assistans. motvilligt bytte tony sida ännu en gång och offrade sin egen fisketid för att landa fisk åt mig. ädelt av honom! fisken var riktigt stark och vandrade omkring i ån utan att jag kunde göra ett skit åt saken. ett tag var den nästan ända uppe på land, på andra sidan av ån! fiskaren som stod närmast frågade lite skämtsamt om han skulle landa den åt mig... när jag till sist tvingat tillbaka fisken till rätt sida kunde vi konstatera att kroken satt i ryggfenan, vilket förklarade fiskens styrka. tony tailade felfritt än en gång, och efter snabb avkrokning och bild fick fisken simma tillbaka.

ca 6 kg laxhona på väg tillbaka

vad är det med mig och ryggkrokade laxar egentligen? för två höstar sedan hände samma sak, då med en laxhane på drygt 12 kilo. den gången kändes det förjävligt, nu kunde jag garva åt det. tony återgick till sin sida, och lagom tills han var på plats hände det osannolika. jag krokade på fisk, igen! tony vägrade springa en gång till, så han ringde in assistans i form av stefan som befann sig en bit nedströms. det kändes som en evighet innan han dök upp, men trots det hade fisken mycket kvar att ge. även detta var en stor och stark fisk, men mycket ettrigare än laxarna. jag hoppades att det betydde att det var en öring, och när fisken till sist närmade sig tyckte jag att den såg väldigt prickig ut. efter några misslyckade försök fick stefan tag om fisken och vräkte upp den i gräset.

öringhona på 8,2 kg och 87 cm!

vilken fantastisk fisk! inför resan hade jag som målsättning att höja mitt blygsamma öringrekord på 3,26 kg, men en höjning med nästan 5 kg hade jag inte räknat med! efter fotografering, vägning och mätning fick fisken självklart friheten åter. alla honfiskar med fettfena måste återutsättas under september, men det hade varit en självklarhet oavsett om denna regel funnits eller ej.

återutsättning

den lilla stund som återstod innan mörkrets inbrott blev det inte mycket till aktivt fiske för min del, jag kände mig helt mätt eller hur man nu ska uttrycka det. ingen av de andra lyckades landa fisk, och det gjorde inte heller någon av alla andra viftexperter som fiskade på samma sträcka. denna dag var det bly som regerade, och det kändes jävligt tillfredställande!

lördagens fiske ska vi inte orda allt för mycket om. det hela började med att vi allihopa försov oss i drygt två timmar. därmed var gryningsfisket slut redan innan det börjat. både förmiddagen i pool 1-16 och eftermiddagen på vittskövle blev resultatlöst. jag tappade en fisk till på vittskövle precis i skymningen, men i övrigt var det dött för alla inblandade, och därmed var årets höstfiske i mörrum avslutat. jag ser redan fram emot nästa höst...

gös på stor wobbler!

2010-09-09T12:12:00.001-07:00

till att börja med måste jag såklart gratulera batong-broder tony till nedkomsten. förhoppningsvis ska den inte ha allt för stor inverkan på framtida fisketid...

nu till fisket den senaste tiden. allt kortare dagar innebär svårigheter att hinna med fiske efter jobbet. dessutom har göstrollingen tidigare säsonger dött helt i slutet av sommaren. i år har jag dock satsat, inte helt utan resultat.

min nyfunne fiskekamrat i båtklubben, anders, hade stora förhoppningar inför vårt kvällspass i lördags. hans barometer hade skjutit i höjden efter en vecka med lågtryck och nordliga vindar, och han var helt övertygad om att vi hade ett fantastiskt fiske att se fram emot. själv var jag något mer skeptisk.

jag inledde fisket med att dra på en gädda på en westins jätte av den gamla modellen. jag har kommit över ett gäng som jag har renoverat, och det har snabbt blivit lite av en favorit. jag har dragit fisk på westinarna nästan varje gång, även när inget annat i beteslådan har fungerat. uppifrån fyra gammelwestinare som jag renoverat och lackat om, längst ner en hemmagjord westinkopia av trä.

gäddgodis!

dock var det inte jätten som levererade kvällens storfångst. jag hade med mig fyra nyinköpta cisco kid 1800, för att testfiska dessa och vinkla skeden till en lockande gång. av någon anledning fick jag för mig att testfiska en cisco, och det visade sig vara ett bra beslut. ganska snart fick jag kontakt med fisk, och det kändes inte som gädda. tunga sugande stötar ner mot botten luktade storgös! det tog en stund att få in fisken, som drog rakt ner i djupet. när det var 40 fot kvar på räkneverket gick linan rakt ner under båten! efter lite press gav fisken med sig, och det var en riktigt trevlig syn som mötte oss när den kom upp till ytan.

redig mälargös

vågen stannade på 5,8 kg vilket självklart innebär ett nytt mälar-pb för undertecknad. fisk över 4 kg är stort i mälaren, 5 kg kan jag nog kalla för ovanligt utan att få allt för mycket skit. självklart fick fisken gå tillbaka för att växa till sig, och föra sina fina gener vidare.

vi fick tre gösar till under kvällen, alla av "normal" mälarstorlek. detta gav mersmak inför söndagen, som skulle spenderas med fiske på annan ort. senast vi var där hade vi inte ett pet, men gången innan det hade jag inte mindre än åtta påslag, samtliga på westins jätte. det osannolika är att dessa åtta kontakter endast resulterade i en enda fisk i båten, en gädda. möjligen kan övriga kontakter ha varit försiktiga gösar med beniga käftar? det är i allafall vår teori, och med detta i åtanke blev betesvalet inte så svårt, vännen westin fick syna vattnet även denna dag.

efter en halvtimmas fiske backade min ytterparavan tvärt. fast fisk, och under drillningen undrade clarence vilket bete det huggit på. dum fråga, westin såklart! fisken visade sig dessutom vara en skaplig gös, omkring fyra kilo. väl inne vid båten och klar för landning såg jag att betet satt på undersidan av munnen, precis ivägen för ett gällocksgrepp. innan jag hann plocka fram lipgripen gjorde gösen en rusning, och gick lös. typiskt, inte för att det gör mig så mycket att en fyakilosgös sliter sig, mer att jag hade velat ha en bild på den med westin i truten.

nåväl, ut med grejerna, fisken finns i vattnet. ganska exakt en timma efter första fisken var det dags för westin igen. ytterligare en gös hade fallit för den gamla plastwobblerns förföriska gång, och denna fick syna insidan av båten.

3 kg gös + guldwestin

det är uppenbarligen inte bara gäddan som är glupsk. gösen är väl inte direkt känd för att ge sig på stora byten, men den här killen verkade inte riktigt känna till det. min tilltro till westin ökar för varje gång jag använder dem, och det ska bli riktigt intressant att skicka ut några på mashavet nästa helg.

resten av dagen gav inte mycket, jag hade ett hugg till på westin men det var allt. som tur är var vädret helt underbart, så det var en behaglig dag trots ganska segt fiske.

kan man ha det bättre?

eftersom jag är så seg på att blogga nuförtiden så är det snart helg igen. om vädret tillåter blir det nog ett kortpass på lördag kväll, och heldag på björkfjärden på söndag. det ser jag fram emot!

Ännu ett PB och en ny FKB medlem!

2010-09-03T03:39:00.000-07:00

Det har varit lite klent med fiske sista tiden, har blivit ett och annat gös pass i Stockholmstrakterna under sommaren och även en sväng till Härjedalen för lite viftfiske på harr. Har ej fått bilderna från den turen än så det inlägget dröjer lite.

la ut en krok för ett drygt ett år sen, snabbt hugg och en låång drill. Väl i famn vägde han 3080g och var av manligt kön.

Den nya medlemmen i batongen presenteras!

Valdemar.

Nu laddas det inför höstrepan till Mörrumsån för lite viftfiske efter havsöring. håll till godo.

trolling i fyra sjöar

2010-08-01T19:04:00.000-07:00

det har varit dåligt med blogskrivande den sista tiden. som tur är beror det inte på uteblivet fiskande, utan snarare på att jag har fiskat för mycket för att hinna skriva i blogen... det har inte blivit några superfångster, men en och annan skaplig firre har det kommit upp. vi kör i kronologisk ordning.

när semestern började närma sig slutet var det dags att åka hem till masriket. hälsa på föräldrarna och självklart fiska i de lokala vattnen. tanken var en hel helgs gäddfiske tillsammans med peter, och i bästa fall ett göspass tillsammans med niklas. tyvärr blev peter sjuk, så sjuk att han inte kunde fiska, och det vill inte säga lite. eftersom detta var hans enda lediga helg den här månaden var han inte så lite bitter.

tur då att niklas hade semester och dessutom var fiskesugen. jag åkte hem en dag tidigare än planerat för att komma ut på gösfiske tillsammans med min gamla fiskekamrat i black master. självklart hade jag med mig draglådan fylld med finska träbitar... just i denna sjö har dock inte nils master regerat på samma sätt som i stockholm. tvärtom, niklas valde att döma ut nissarna fullständigt. enligt honom är det endast lappia som gäller, och visst har lappian levererat ett stort antal fina gösar under åren. envis som jag är valde jag ändå att skicka ut fem nils av fem möjliga.

kvällen inleddes lite trögt, men när man minst anar det hände det. smack, fast fisk för mig, och jag hann knappt mer än kroka fisken förrän det högg på ett spö till! dubbelhugg på gös hör inte till vanligheterna, men tyvärr fastnade inte fisk nummer två. fick nummer ett fick dock syna håvmaskorna efter en helt galen fight.

4,6 kg masgös

en stund senare var det dags för mig igen. upp kom en till gös som vägde snudd på exakt lika mycket som den första, båda fick såklart gå tillbaka. strax därefter hade jag ytterligare ett påslag som inte gick fast, sen var det dött. summa summarum två landade fiskar och två missade på nils, inte ett pet på lappia... kan tänkas att niklas måste tänka om?

ett par dagar senare hängde vi på trailern och drog norrut mot mashavet för en heldags gäddtrolling. jag har kört ett par gånger i siljan tillsammans med jonas, utan att ha haft speciellt bra fiske. peter däremot har haft några fantastiska fisketurer, även jonas och niklas har bitvis fiskat bra. men som vanligt när jag är med var det rejält trögt. jag började visserligen bra och drog omgående på en tung fisk. gäddan rusade och levde om, och vi trodde länge att den var riktigt stor. väl inne vid båten insåg vi att vi hade misstagit oss lite.

maskrokodil, 6,6 kg

en vacker fisk i fin kondition, men alldeles för kort för min smak. jakten gick vidare efter de riktiga krokodilerna, men de höll sig på behörigt avstånd. jag fick en gädda till under förmiddagen, sen hände inget på många timmar. vi gjorde misstaget att fiska i en annan del av sjön, och där kan man nog säga att vi kastade bort fem timmar. det blåste halv storm och gick riktigt hård sjö med vågor som slog emot oss från alla håll och kanter. snudd på omöjligt att fiska!

först när vi kom tillbaka till det området där vi började dagens fiske hände det grejer igen. vinden var lite snällare mot oss, och niklas var riktigt het, han fick fyra gäddor i rad under en kort tidsperiod. tyvärr ingen av värdig storlek, och när fisket var som bäst var vi typiskt nog tvungna att avsluta.

därmed var det färdigfiskat i masriket, och jag begav mig åter mot storstan. väl tillbaka kontaktade jag anders, en fiskekompis i båtklubben. han har nyligen bytt motor till en fyrtakt, och det var läge att testfiska nya motorn. vi gav oss ut på hemmavattnet mälaren utan större förväntningar. jag har fiskat mååånga timmar på mälaren utan att få någon ansenlig gös, men det är ju alltid skönt att komma ut på sjön. efter en stunds fiske fick jag lite oväntat hugg av en bättre fisk. först trodde jag på gädda, men allteftersom kändes det mer och mer som en gös. fisken gick och spände ner mot botten, och ville inte alls komma upp till båten. när den till sist kom upp fick vi en trevlig överraskning, det var ingen gädda...

fyrakilos mälargös

en gös på fyra är ingen jättefisk normalt sett, men i mälaren är det en gös av ansenlig storlek. skoj! vi nötte på men kvällen hade inget mer att erbjuda. efter detta har dock drivankare införskaffats, och en spöhållarramp i rostfritt har svetsats, vilket innebär att vi har många trevliga göspass att se fram emot.

jag har även släpat med mig clarence ut på paravanfiske. kvällen inleddes på sämsta tänkbara sätt med att linan helt oförklarligt gick av för clarence, precis vid paravanen. vi letade länge efter betet, utan att hitta det.

en stund senare krokade jag på en sån där otäck grönslemmig sak, som är roliga när man fiskar efter dem, men som bara är en plåga vid gösfisket. när jag skulle kroka av fisken hände det ofattbara, gäddan krängde till och försvann ner i djupet med min älskade nils blåsilver i truten. aaaaaaaaargh! beteslåset hade gått upp, troligtvis hade jag inte stängt det ordentligt, och det misstaget fick jag betala dyrt för.

framåt skymningen bytte jag till en otroligt ful röd färg, och fick genast ett rejält hugg, men fisken gick inte fast. clarence tog fasta på mitt färgval och skickade ut ett rött ytbete. en kort stund senare hade han fast fisk av modell tyngre! den ville absolut inte in till båten och det blev en utdragen fight. han har ett ganska blygsamt pb (4,7) och vi började så smått tro att denna fisk kunde vara större än så... det var den inte, men det var äckligt nära!

4,67 kg på väg att simma hem

trettio gram från tangerat pb... inte så illa, och clarence var såklart nöjd. jag också, jag unnar honom verkligen denna fisk. mindre nöjd blev jag när jag vevade in min röda nisse. hugget tidigare under kvällen hade resulterat i extremt djupa bitmärken, jag har inte sett något i närheten av detta tidigare. tänkbar sjuplus-gös som varit där och tuggat... så typiskt att den inte lyckades få kroken i truten! men den finns kvar där nere nånstans, och när man minst anar det kommer den göra samma misstag en gång till...

sexplus!

2010-07-13T14:52:00.000-07:00

en ny jobbvecka har inletts för kommunalarbetaren jonas, och det innebär såklart att det ska fiskas gös minst två dagar. själv har jag semester och bangar som bekant inte på ett fiskepass... fisket har varit trögt hela helgen, men man vet aldrig när det vänder så det gäller att ha grejerna i vattnet. alltså åkte vi ut i måndags efter avslutad arbetsdag.

jonas hade fått rapport om vilket bete som regerat den senaste tiden och hade självklart inhandlat ett sådant. nyfiken? okeydå, nils master i blåsilver. själv har jag ägt en sådan sedan början på förra säsongen, men i princip inte använt den. i torsdags fick den förtroendet av någon anledning, och levererade omgående i form av tre gösar och tre gäddor. efter det fick den en betydligt bättre plats i beteslådan, och har levererat ytterligare fyra gösar... men nu åter till kaminmasens nyinköp. den visade sig fungera alldeles utmärkt!

riktigt sliten göshane i tvåkilosklassen

efter skabbgösen finns inte mycket mer att förtälja. fyra timmars fiske utan så mycket som ett pet, och faktiskt mitt första bompass på väldigt länge. efter den sega avsutningen var inte förhoppningarna allt för stora inför dagens fiske. det var inte ens säkert att fisket skulle bli av, men till sist bestämde vi oss för att köra ett kvällspass.

i den snudd på olidliga värmen just nu finns bara två bra ställen att befinna sig på. i en bil med air condition, eller ute på sjön. eftersom polon saknar ac fanns alltså bara alternativ två kvar. jag packade in alla grejer i den rullande bastun, inklusive en lätt spinnutrustning då jag planerade ett par timmars abborrfiske i väntan på att jonas skulle anlända.

jag bestämde mig för att trolla mig rakt över sjön i den kraftiga motvinden, för att sedan drifta mig tillbaka längs en kant och leta efter randiga jägare. jag hann knappt lämna hemmahamnen innan första fisken högg, en grön av standardstorlek. bra början, ut med grejerna igen. denna gång hann jag nästan ända till min slutdestination innan det var dags för fisk igen. jag såg en lätt stöt i ytterparavanen, följt av ytterligare en stöt och sedan tvärtstopp. det luktade gös lång väg, och drillningen antydde inget annat. tungt och lugnt, utan sprattel. det kändes som en fisk i tre-fyrakilosklassen, ända tills den kom in till båten. när jag skulle pumpa upp den och hänga av paravanen svarade den med en rusning på 8-10 meter! hur läckert som helst, men efter rusningen var krafterna slut, och upp kommer denna.

storgös!

bilden överensstämmer tyvärr inte riktigt med verkligheten, fisken såg enormt stor ut. jag tänkte direkt sjuplus, och svor en liten ramsa över att jag var ensam i båten. hur skulle jag fixa vägning, och framför allt fotografering, på egen hand? efter att ha konstaterat att vobblern satt säkert förankrad med båda krokarna riggade jag i lugn och ro iordning våg och kamera inställd på självutlösare. upp med fisken, snabb bild, ner i vattnet igen. upp igen för en till bild, ner i vattnet igen. fram med vågen, avkrokning och invägning till 6,3 kg. vilken besvikelse, jag trodde verkligen att den skulle väga närmare sju, men såhär i efterhand är jag väl ändå rätt nöjd med pb-höjningen med ett hekto. efter den snabba vägningen fick fisken självklart simma tillbaka ner i djupet.

självutlösare = muppig bild

en stund senare anlände jonas, och vi hoppades på fler stordåd under kvällen. men det gick inte alls, jag fick en gös på dryga kilot(som jag drog hem på tvären, och trodde var ännu en storgös) och jonas räddade hedern med en gädda i femkilosklassen. vi gav upp i hyfsad tid, men imorgon lutar det åt ett riktigt maratonpass tillsammans med tony som jobbar sin sista dag idag. återstår att se vad det har att erbjuda!

göstrolling mitt på ljusa dan

2010-07-10T12:26:00.000-07:00

den inbitne trollinghataren clarence lät sig ju mot alla odds övertalas till en trollingrepa tidigare i veckan. då blev det ingen gössuccé, men gädda på 118 cm räckte för att få honom intresserad av ett pass till. när jag i torsdags föreslog lite göstrolling mitt på dagen i stekande sol, var han mer än lovligt skeptisk, men det krävdes ingen avancerad övertalning för att få med honom.

vi var på plats vid halv ett, då solen stekte som allra värst. på land var det olidligt att befinna sig, men ute på sjön fläktade det härligt. en dag som denna spelar det ju ingen större roll om man får fisk eller inte, men det dröjde inte allt för länge innan det nöp i för mig. det högg i ytterkurva i alldeles för snabb takt för gös, så jag var säker på gädda. men säker ska man aldrig vara, det har bevisats tidigare och så även denna gång. det var alltså en gös... clarence bytte till en finsk träbit i samma kulör och det gav omgående resultat i form av böjt spö.

vacker tvåkilosgös

de närmaste timmarna hade vi riktigt kalasfiske. i den stekande solen fick vi inte mindre än sex gösar, tre var, dessutom fick jag tre gäddor. inga jättefiskar, men det kändes ändå väldigt lyckat. så lyckat att trollinghataren har messat mig nu ikväll och bett om ett till fiskepass, och jag är inte den som är den... vi åker ut imorgon såklart!

men innan dess finns en till fiskedag att avhandla, nämligen dagens fiske. jimmy gav sig själv en paus från pluggandet, och trots att han envisades med att supa igår, lyckades jag skrämma upp honom och ha honom klar för fiske kl 10.00.

dagens fiske kom inte i närhetens av torsdagens succé, tvärtom var det riktigt riktigt segt. efter tre timmar hade vi inte haft ett pet, och jimmy började tröttna på både fisket och den stekande solen. sagt och gjort, kalsong av - badbyxa på!

svandyk under pågående trolling

vi nötte vidare, och jag hade någonstans på känn att det skulle lossna förr eller senare. fisken kan ju inte matvägra hur länge som helst? det tog en stund men till sist fick jag rätt. det nöp i ordentligt i precis samma stråk som jag och clarence så framgångsrikt fiskat två dagar tidgare, men fisken gick lös nästan omgående. ut med grejerna igen, och bara några minuter senare fick jag min revansch. fast fisk igen, och den här firren bjöd på rejält tunggung på väg in mot båten.

sliten gös, nästan fyra kg

en stund senare fick jag en gädda i samma storlek, sen var det återigen dött. jimmy, som för övrigt inte hade ett pet på hela dagen, ville hem till toaletten och eftersom fisket inte var bättre så gav vi upp lite i förtid. imorrn blir det som sagt ett nytt pass, det finns bara ett ställe att vara på när det är så här varmt, och det är på sjön. clarence närvaro i båten har hittills varit lyckosam, vi får hoppas att det fortsätter så imorgon!

118 cm gädda x 2!

2010-07-06T10:30:00.000-07:00

på måndagen var tanken att jimmy skulle med ut på ett paravanpass, men han bangade, som så ofta nuförtiden. hans pluggande kommer ivägen för fisket, inte bra! som tur är finns det andra att fiska med, clarence är en av dem som snudd på aldrig tackar nej. han har aldrig varit något stort fan av trolling, men när jag lockade honom med färdigriggade spön var det inte mycket att tjafsa om.

vid halvfyratiden var vi ute på sjön. vi hann snurra ett par varv utan action, men efter en timma hände allt samtidigt. först krokar jag en standardgädda i 3-4 kilosklassen, och strax därefter nyper det i för clarence. när man är ovan vid fiske med spöparavaner är det inte helt lätt att avgöra om det är fisk på eller inte, i allafall när fisken hugger försiktigt och linan inte lossnar ur klämman. hur som helst, paravanen tvärbackade och det var ingen tvekan om att det var fisk på kroken. när clarence löst ut paravanen blev det tvärttungt! inga ryck, inga rusningar, bara tungt. det var väldigt mycket som talade för gös, en rejäl sådan. clarence har lurat massvis av gösar under åren, men otroligt nog aldrig lyckats få en fisk över fem. detta såg alltså ut att kunna bli ett nytt fint pb, men när fisken till sist närmade sig såg jag en stor randig stjärtfena piska ytvattnet. jävlar också, en gädda...

118 cm gädda!

när gäddan kom in till båten såg det ut som en klockren tioplusfisk. stort huvud, rejäl ryggbredd, och riktigt lång! därför var det en stor besvikelse när vi lyfte upp fisken och såg hur tunn den var. främre hälften av gäddan var tokgrov och den delen av fisken vägde säkert 6 kilo, tyvärr var den bakre hälften en riktig slips. vågen stannade på blygsamma 7,8 kg, och hade jag inte sett att skalan på lipgripen pendlade kring åttastrecket hade jag inte litat på vågen. 118 cm och knappa åtta kilo, vad fan är det frågan om? gäddorna i den här sjön är verkligen undernärda, det är bara ett par veckor sedan jag fick en fisk som såg ut att vara stöpt i samma form. det skulle kunna vara samma gädda, men jag har jämfört mönstret och konstaterat att det är två olika individer.

inte långt senare var det dags igen, en till gädda för clarence, denna i 4-5 kilosklassen. hans ledade westins jätte i färgen "glittergädda" verkar vara en riktig gäddräpare. eftersom gäddan är en oönskad fångst vid gösfiske fick westinaren flytta tillbaka till beteslådan, och ersattes av ett mer klassiskt gösbete tillverkat i vårt östra grannland.

gösen var inte alls på humör denna kväll, nu följde flera timmars fiske utan så mycket som ett pet. jag började bli smått desperat, och gick ner i betesstorlek. det var vad som krävdes, i samma stråk som clarence fick storgäddan sög det i för mig på en fjuttwobbler. även denna fisk var brutaltung, och gjorde ett par rejäla rusningar. gös brukar inte rusa på det sättet, så jag misstänkte tidigt en hyfsad gädda. när den närmar sig båten ser vi att det är ännu en jättefisk! två så stora gäddor, på samma plats, samma dag? kan det vara möjligt? nä, såklart inte, det var ännu jävligare än så... samma fisk!

118 cm gädda, andra gången samma kväll

första gången fisken var uppe i båten, 15.45, satt en av krokarna ovanpå nosen, och lämnade ett tydligt märke vid avkrokningen. därför var det jättelätt att se att det var samma fisk som huggit en gång till, ganska exakt fyra timmar senare. det känns ju lite trist, men samtidigt kul att se att catch & release faktiskt fungerar alldeles utmärkt, även i sommarvarmt vatten. nu ser vi fram emot återfångst nummer tre, helst i mars med fyllda romsäckar... vid fotograferingen hände förresten nåt som jag aldrig varit med om tidigare. gäddan började kränga våldsamt, och lyckades på nåt märkligt sätt skalla mig rakt över läppen. blodet forsade och det var bara att raskt slänga gäddan överbord och försöka få stopp på blodflödet innan hela lånebåten var nerblodad... med tryckförband mot truten rodde vi fram till gäddan och såg till att hon fick hjälp att simma tillbaka ner i djupet.

detta var helt klart gäddans kväll, men när clarence frestade med en nils master i den klassiska gösfärgen "lys" var det en liten gösta som inte kunde hålla fingrarna borta från kakburken.

ingen värdig avslutning, men klockan går alldeles för fort, så det var inte mycket att välja på. det skulle trots allt fiskas igen nästa dag, åtminstone trodde jag det just då. senare fick jag veta att båtägaren fredrik skulle vara följebåt åt frugan när hon tränar inför vansbrosimmet, så tisdagens fiske blev inställt. med tanke på att det är vm-semifinal på tv och regn utanför fönstret känns det inte helt fel att sitta hemma i soffan istället. till helgen blir det storsatsning på en större sjö lite längre söderut, ska bli mycket spännande. återkommer om detta!

gös på enskilt frivatten

2010-07-06T09:51:00.001-07:00

i mälaren finns några områden med så kallat enskilt frivatten. på det enskilda frivattnet får man trollingfiska med tio spön utan fiskekort, något som jag länge har velat göra. av olika anledningar har det inte blivit av, förrän nu. i lördags packade tony och jag batongskutan med spön, betesboxar och matsäck för ett nattpass på björkfjärden.

vid sjutiden på kvällen hade vi grejerna i sjön, fem spön var, med väl valda gösdräparwobblers. det dröjde inte allt för länge innan det drog till rejält för mig på en blå nils master. tyvärr hann jag inte mer än greppa spöet och känna en tung fisk innan den gick lös. trist, men det händer ganska ofta, framför allt vid långsam trolling med pulkor är det svårt att kroka fisken ordentligt.

en stund senare var det tony's tur. han hade bättre lycka än mig, och snart kunde vi håva in tony's nya personbästa på gös!

fin mälargös på 2,5 kg

nu är ju inte en gös på två och ett halvt någon jättefisk, men då tony's tidigare pb låg på ungefär tre hekto handlar det om en höjning med flera hundra procent. det huvudsakliga målet med fisketuren var just en pb-höjning, och det gick ju alldeles utmärkt.

tyvärr blev det ingen mer gös, men strax efter ett på natten blev det lite smått kaotiskt när kustbevakningen tänkte borda oss. tony's pulklina höll på att stryka med när de närmade sig, men genom att gapa och vifta med armarna lyckades han avstyra det. vi kändes oss färdiga med fisket, så vi plockade ihop för att underlätta för kbv. de hade aldrig tidigare sett någon trolla med mast och pulkor, och de var nyfikna på hur det fungerade. eftersom vi fiskade helt lagligt och verkade nyktra (vilket vi självklart var) fick vi åka vidare utan att ens blåsa i alkometern.

att påstå att frivattensfisket gav mersmak är väl att ta i, men det kommer troligtvis att bli ett försök till lite längre fram i sommar när vattnet blivit varmare. nu var det 17 grader, optimalt ska visst vara mellan 19 och 21. men fram tills dess finns det ju en massa andra roliga fisken att ägna sig åt...

2 x gössuccé

2010-06-29T21:54:00.000-07:00

efter att projekt vandringslax avslutats för i år blev det några timmars sömn, sen bar det av ut till norrtälje för midsommarfirande, och givetvis en hel helgs fiske. prognosmakarna utlovade strålande väder, och det kändes verkligen helt rätt att spendera helgen i skärgården.

det har varit en del snack om att fisket i "vår" vik varit extremt dåligt denna vår, det sämsta någonsin faktiskt. om det är lokala fiskare som ljugit ihop detta för att slippa alla guidebåtar, eller om det faktiskt har varit så under en period ska jag låta vara osagt. hur som helst struntade vi i alla olyckskorpar och trailade i båten.

så färdas 3 män i en bil utan baksäte

vi hann knappt mer än doppa våra beten i vattnet innan första gäddan small på för jimmy. ingen jätte, men för att vara en gädda på fyra plus bjöd den på en fantastiskt fajt. direkt efter det drog jag en borre, och jimmy ytterligare en gädda. sämsta fisket någonsin? nja...

pike buster gör jobbet

under resten av dagen fick vi ett gäng gäddor till i varierande storlek. tyvärr kastade vi bort en massa dyrbar tid när vi försökte rycka strömming utan resultat. vi såg stimmen på ekolodet men det var rätt glest mellan dem, och hård vind gjorde att vi driftade förbi stimmet innan man ens fått ner tacklet. tre strömmingar blev det totalt, fiasko.

midsommaraftonens kväll gick i nykterhetens tecken. nåja, jimmy och folke slurpade i sig både öl och sangria, men inte i större mängder än att vi tog oss upp i god tid på lördagsmorgonen. fisket inleddes på ungefär samma sätt som dagen innan, med ett par mindre gäddor. vi bestämde oss för att testa på något djupare vatten, och bytte ut våra ytbeten. djupvattnet gav genast en gädda för mig, men sen hände inget mer. vinden förde oss tillbaka mot ett grundare sund, och när jag började dunka i botten bytte jag till en mann's -1. det visade sig vara ett bra beslut, jag fick omgående ett försiktigt hugg som inte gick fast. ett par sekunder senare ett försiktigt hugg till, och strax däfrefter sög det till ordentligt. just då tänkte jag inte på det göstypiska hugget, och eftersom fisken inledningsvis bjöd på ettriga gäddknyckar var det ingen av oss som trodde på något annat än en grön av hyfsad storlek. vi blev rätt förvånade när vi fick syn på en taggig ryggfena!

bonusgös på hela 5,6 kg

med tanke på att vi tidigare fått två femplus-gösar i samma område är det kanske inte så förvånande, men de dyker alltid upp när man som minst anar det. resten av dagens samt söndagen bjöd på ett par gösar till av mindre storlek, och ett gäng gäddor, ingen stor nog att fastna på bild. norrtälje har som vanligt gett mersmak, och det är väl inte helt omöjligt att även nästa helg spenderas där uppe. gös finns dock på närmare håll, och igår var det dags för ett efterjobbet-fiske.

jag checkade ut tidigt och var på plats redan vid tretiden. det hela började riktigt dåligt, då motorn vägrade starta. jag hade tankat den med alkylatbensin, vilket små tvåtaktare normalt sett brukar gå bättre på än vanlig bensin, men den här motorn verkar tycka bäst om blyfri 95. för en stund kändes det som inställt fiske, men till sist startade den med gasreglaget på max. jag hann fiska en och en halv timma innan grythinho anlände. under den tiden hade jag inte ett pet, och det kändes inte som att detta skulle bli en fisketur värd att minnas. halv fem plockade jag upp jonas, som kom med fiskelyckan. han fick direkt påslag, och den lugna drillningen talade för fisk av rätt sort. dessvärre visade det sig vara en osedvanligt lugn gädda som slagit käftarna runt det finska träet.

en eller ett par gäddor senare var det så äntligen dags för lite tunggung. i ett av våra favoritstråk sög det i för jonas, och denna fisk var snudd på övertydligt gösig. lugnt hugg, lugn men tung drillning, och tunga långsamma stötar ner mot botten. det luktade storgös lång väg! när fisken kom in till båten kunde vi konstatera att sexkilosfisk nummer fem var ett faktum.

välskapt gös på 6,1

återutsättningen gick fint och den vackra fisken drog ner i djupet med en kraftfullt slag med stjärtfenan. det naturliga draget nu hade varit att vända om över samma område, framför allt som jag hade ett skapligt påslag som gick lös samtisigt som jonas fightade sin fisk. men den stundtals hårda vinden hade fört oss över halva sjön under drillning, avkrokning, vägning och fotografering. vi la oss i ett annat stråk som gett en del gös, dock bara smått. nu var det min tur att få paravanbackning, och även detta luktade gös lång väg. inte lika stor, men väl en skaplig fisk, och visst var det en gös.

tre plus, kanske tre och ett halvt?

vi kände oss rätt nöjda efter varsin fin fisk, och vm-matchen mellan spanien och portugal lockade såpass mycket att vi plockade ihop strax efter åtta. egentligen borde vi stannat och fiskat ett par timmar till, men det blir mest troligt ett pass till ikväll istället. räkna med rapport om det händer nåt av värde!

Jakten på en 12+ fortsätter

2010-06-28T01:14:00.000-07:00

Det va längesen man lyckades lura ut herr Kilström på ett fiske. Karln renoverar på kåken som besatt varje ledig minut. På sin höjd det kan bli nån sväng förbi nån regnbågspöl och vifta lite, tydligen inget han vill berätta om på bloggen… Men så i torsdags fick jag den stora äran att guida Smebackarn på en gäddtur.

Sjön Runn ligger ett stenkast från Eriks hus. Jag har aldrig varit där förut, men hade tagit lite tips från coachen (P.N) och Erik hade kittat ett sjökort som han dessutom scannat och mailat mig dagen innan. Det va strålande sol och blanksjö redan när vi gick ut från hamnen i Hälsinggården.

Runn har sedan några år tillbaka styrt upp sitt fiske. Ett särskilt trollingkort finns att köpa och antalet spön är begränsat till 6. En alldeles lagom arsenal för gäddtrolling. Ingen fiskare får klubba mer än 2 firrar på en dag och man släpper inte dit några bonktrollingtävlingar. Vid aktivitetscentret på Främby udde opererar ett guideföretag som guidar långväga tillresta turister. Främby udde har genomgått ett ansiktslyft och erbjuder konferensvistelser, olika aktiviteter, gästbrygga och lunchbuffé. Fiskemässigt tycks man ha förstått gäddfiskets potential som turistnäring och att gäddorna är mer värda i sjön än klubbade och slängda i skogen. Mig veteligen tillämpar guiderna catch & release.

Dagen började bra. Vi hann knappt få ut spöna innan det smackade i ett dubbelhugg. Kort därefter hade Erik gjort en drastisk höjning av sitt gädd-pb. Från typ 1,5 kg snipa till en trindfet femkilos. Vi sökte det mer pelagiska fisket och såg mycket bytesfisk på lodet. Gäddorna tycks inte haft några problem att äta upp sig efter leken. De höll allmänt god kondition och vore det inte mitten av juni hade man kunnat tro att de var romstinna. Innan vi bröt fisket för lunchbuffé på Främby udde fick jag mig en ganska bra fight med en sexkilos som tyvärr kom att bli dagens största.

Efter lunchuppehållet stekte solen rejält. Fisket va lite avmattat och vi tvingades bli lite mer kreativa. Ner 10 meter med en 7-tums tomic på riggen - det gav snabbt resultat. En femkilos till nöp i ordentligt. Trots fortsatt nötande blev det dock den enda rigggäddan för dagen.

Framåt kvällen blev det lite bättre drag. Nästan alla fiskar tog samma bete, en abborrfärgad super shad rap. Då flera fiskar nöp i ytterkurva under sväng höjde vi successivt farten och va ibland ända uppe i 3,5 knop, men gäddorna fortsatte ändå att hugga. Vi höll ut ganska länge och slutade på ett tjugotal pikes. Tyvärr lämnade medelvikten lite att önska, med toppfiskar på 5-6 kg och ganska många smågäddor.

projekt vandringslax - del 2, 3 och 4

2010-06-27T11:44:00.000-07:00

del ett i detta projekt går att läsa om i ett tidigare inlägg, vandringslax i simrishamn. tanken var att vi skulle fiska två dagar i simris, men fredagen blåste vi inne. denna dag ersattes med en fiskedag med abelsson & svenstrup vid understen en månad senare, den 13 juni. otroligt nog lyckades vi pricka in ytterligare en storm, som bedarrade lagom tills vi skulle fiska. när vi gav oss ut efter lunch blåste det fortfarande, men ganska snart la sig vinden och det blev helt stilla. det kan man tyvärr inte säga om havet, dyningarna var de värsta jag har varit med om, och vi kände alla av sjösjukan mer eller mindre. värst drabbad var bernt, som kom mer eller mindre direkt från en golfrunda i skottland. hans dag på sjön kom att handla om sova och kräkas omvartannat.

roger softar under transporten genom jättedyningarna

vi andra klarade oss bättre och gjorde vårt bästa för att hålla oss alerta och och redo för laxhugg. laxarna höll sig på avstånd och jag, som var först i tur, hann både somna och vakna och äta mellamål innan det var dags. plötsligt, när vi som minst anade det, löste det ut på en av djupriggarna. jag var snabbt på plats och sög tag i spöet med den ilsket knarrande rullen. jag kände direkt att det inte var tal om någon storlax, och satte hård press på fisken som planade upp i ytan och surfade med in mot båten. en godkänd lax, men inte mycket mer.

lax, tvåochetthalvt

fjuttlaxen kändes som ett antiklimax. där, mitt ute på öppet hav, hade jag förväntat mig en rejäl fisk när det väl sög i. men inte då, och nu var jag sist i kön igen. resten av dagen är inte mycket att skriva hem om dessvärre, vi kände nämligen inget mer under hela dagen. det gjorde inte den andra båten heller, så del två är härmed slut och jag går raskt vidare till del tre.

min morbror göran har bjudit mig på åtskilliga fiskepass de senaste tio åren, och nu kände jag att de var läge att bjuda tillbaka. därför hade jag bokat ytterligare ett pass trolling efter vandringslax vid understen. denna gång med henke sandahl, butikschef på söder sportfiske, och legendarisk gammal laxtrollare. han har inte kört något laxfiske de senaste fyra säsongerna, och såg fram emot att komma ut på öppet hav och "visa vart skåpet ska stå". göran fick dessvärre en ögoninfektion och fiskeförbud av farbror doktorn. det var dock aldrig tal om att ställa in, vädret var kanon så jag och henke körde själva. dagen till ära fick vi låna pierre reif's trollingriggade trophy, som stod och väntade på oss vid en brygga på singö. givetvis knöt vi om alla spön som kapten sandahl ville ha det, och det var såklart hans gamla beprövade laxkillers som knöts i linändarna.

kapten inspekterar referensbetet

fisket är dessvärre inte mycket att orda om. vädret var fantastiskt med strålande sol och lugnt vatten, men rapporterna om fångad fisk duggade inte direkt tätt på vhf-radion. jag hade tät kontakt med peter nordmark, som fiskade i samma område som oss. de hade inte haft ett pet på hela dagen, precis som oss och de allra flesta andra. framåt kvällen började det dock snackas en del om fångad fisk, bland annat ett fem-hugg. ingen av de 20-30 båtarna i vårt område verkade dock landa fisk. oerhört frustrerande att höra rapporter om bra fiske utan att veta var det är.

peter fick till sist nys om att det tagits fisk söderut, och han trollade sig i den riktningen. vi hade endast 90 minuters fiske kvar, och tyckte inte att det var värt att göra en förflyttning. en halvtimma senare skulle det visa sig vara ett felbeslut. peter ringer och meddelar med upphetsad röst att han bränt en storlax och landat en på åtta kilo, bara ett par sjömil söderut. som ett sista desperat försök sliter vi upp alla grejer och gasar söderut. vi lägger ut alla grejer och får 45 minuters avslutande fisketid, som tyvärr inte levererar. de andra tre båtarna som fiskade i det området hade alla landat fisk under kvällstimmarna, en av dem hade haft tio laxkontakter! skillnaden mellan fiasko och succé kan vara hårfin, i detta fall några få sjömil.

del fyra i vandringslaxprojektet tillkom lite av en slump. jag och batongkamrat tony hade talat lite löst om att köra ett par pass vid landsort, men inget var beslutat. när väderprognoserna talade om strålande sol och svaga vindar hela midsommarveckan var det inget att fundera på längre. vi tog ledigt från jobbet och bunkrade upp för tre dagar till sjöss.

tony's trailer står parkerad uppe i masriket, så det fick bli transport sjövägen. vi valde att åka genom mälaren och slussa ut i södertälje. transporten gick hur smidigt som helst, mälaren bjöd på blankvatten och i övrigt helt fantastiska förutsättningar.

när vi slussat igenom och kom till skanssundet, såg vi en gubbe som ankrat upp och ryckte strömming. vi hade tackel med oss för att trolla med betsfisk, så det kändes helt självklart att bunkra upp med strömming. med spanjorens hemmaknutna strömmingstackel tog det inte allt för lång stund att dra upp mer strömming än vi behövde.

3-4-5 strömmingar vid varje nersläpp

när vi närmade oss öppet hav friskade vinden på lite mer, och i en ryds camping hade det inte suttit ivägen med njurbälte. vi bet ihop och marschade på 20 knop genom vågorna, tony körde och jag var heltidssysselsatt med att hålla ordning på allt som skumpade omkring i båten. vi var ute på öppet hav vid tvåtiden, och valde att lägga ut grejerna längs öjas västsida. när vi en stund senare nådde öjas sydspets började ett av mina spö att bete sig misstänkt, utan att lösa ut. jag hjälpte till, och kunde direkt konstatera fisk på kroken. fjuttlax? nä...

näbbgädda!

näbbgädda är en vanlig bifångst vid laxtrolling, och det fick vi verkligen känna på. jag landade ytterligare två illaluktande slingerbultar, och tony fick en. därtill fick vi hur mycket tång som helst, ibland hann man inte ens få ut ett drag innan böjen på spöet avslöjade att en ny tångruska fastnat. värdelöst! efter ett tag tröttnar man på att rensa tång, men med tång på kroken blir det ingen lax. en mycket dålig kombination. vid singö fick vi inget skräp på kroken under två dagars fiske, vid landsort kunde vi fyllt en sopsäck med tång på en dag!

utan mat orkar man inte fiska, och absolut inte rensa tång. vi hade laddat upp med hur mycket mat som helst, men ute till sjöss med grejerna i vattnet är det inte så lätt att laga avancerade maträtter. som den kock han är svängde dock tony ihop korv och makaroner på spritköket.

kocken i aktion

området kring landsort bjöd inte på några rullskrik, och mot kvällen till valde vi att transportera oss norrut. tony kände till en fin lävik på nåttarö, och där valde vi vår natthamn. när vi kom in till bryggan möttes vi en stor och mycket aggressiv myggsvärm. innan vi fick upp kapellet hade vi hela svärmen i båten. det problemet skjöt vi på framtiden, hungern var ett mer akut problem att lösa. vi gjorde snabbt upp en eld för att hålla myggorna på avstånd, och plockade fram tony's muurikkapanna. i den en rejäl klick smör, och sen i med all överbliven strömming, samt färdigkokt potatis.

färsk strömming i muurikka, en delikatess!

efter maten hade vi ett styvt jobb att ta hand om alla mygg som invaderat båten. en halvtimmas massaker senare var det färdigsurrat, och vi kunde somna in. vi ställde ingen väckarklocka, och vi vaknade inte förrän kvart i nio trots trång och obekväm liggställning. efter en snabb frukost gav vi oss ut på havet igen.

stilla havet

som synes var det i princip vindstilla, havet låg näst intill blankt. mycket fascinerande, och en total kontrast till det jag tidigare upplevt vid understen med flera meter höga dyningar. fisket var tyvärr lika lugnt som havet. vi körde i ett område som henke sandahl pekat ut som riktigt hett, men det hjälpte tyvärr inte. mitt på dagen bröt vi, gick in i vår tillfälliga hamn på nåttarö och styrde på en thaiwok.

med nya krafter gav vi oss ut igen efter maten, men det enda havet hade att erbjuda var tång. vi fiskade hela eftermiddagen och kvällen, och sov sedan i samma fina vik som kvällen innan. denna gång lurade vi myggen, och gick in i viken med kapellet uppsatt.

nästa dag var det halvdagsfiske som gällde. tony's tjej skulle komma och möta oss i nynäshamn på eftermiddagen, så vi trollade oss mot nynäs. även denna dag skulle bli resultatlös, sånär som en näbbgädda som högg för mig när jag plockade upp mitt allra sista spö. tre dagars fiske gav alltså ingen lax, fem näbbgäddor, en hink strömming och åtskilliga kilo tång. just nu känns det lite tröstlöst, men det blir nog en ny satsning nästa vår. tills dess får laxtrollingen ligga på hyllan.

Gäddtrolling och bonktävlingar...

2010-06-22T13:52:00.000-07:00

Det finns ett gäng svenska trollingfiskare som lever i tron att man kan slå ihjäl ett halvt gäddbestånd på en dag utan att det påverkar det framtida fisket. Eller så skiter dom helt enkelt i det. Man kan ju alltid dra vidare till nästa vatten när alla gäddor är döda... Lyckligtvis är dom inte längre fler än ett trettiotal båtar, men dessvärre kan dom sitt slaktfiske. Sällan har så få förstört så mycket för så många...

Fiskevårdsområdesgubbarna ger sina medgivanden i falsk förhoppning om att det ska rädda sönderavlade skitbestånd av öring... Så förra helgen hade (o)t(o)uren kommit till Siljan igen och likhögen slutade väl i vanlig ordning nånstans mellan ett och två ton.

Då hemmavattnet var sargat kändes som läge att utforska något nytt. Idag åkte jag därför till en mindre sjö jag inte provat förut. Det small direkt på utlägg. När det åttonde och sista spöet hade langats ut sjöng det i på riggen. En kvart senare pangpang i ytan. Jag fiskar vanligtvis lite och dåligt på skrikiga färger men idag va det fire tiger som regerade.

Efter att ha fiskat bom på riggarna i ett helt år och pillat med mätning av likström mellan vajer och motor och diverse kliande i huvet körde jag tjock flätlina på riggen idag. Det funkade överaskande bra och dessutom skyggade inte längre fisken.

Det blev en fin dag på sjön och en hel drös med gädda, både landade och tappade. Alla simmar såklart kvar i sjön. Skita i sitt eget kök kan nån annan hålla på med...

100616 - Gås

2010-06-20T22:59:00.000-07:00

Fiskade gås med Tuben efter jobbet i onsdags. Oxå en hyffsat seg historia med 3 fiskkontakter. Jag hade ett hugg som inte gick fast och tog sedan en gösta på 2,5. Tuben fick en gädda på ca 4 kg. Har inte bloggat på ett tag, men har inte tid med någon utförligare text. 35 kubik ved ligger på gården och den ska staplas in...

100608 Gäddspinn med bröderna Riesel

2010-06-20T22:53:00.000-07:00

Va ute en sväng i Stockholms norra skärgård och spinnfiskade gädda tillsammans med Marcus och hans lillebror Max. Vi körde på väl infiskade vatten och Max fick agera guide. Det blev dock en ganska seg historia. På 3 timmars fiske tog vi 6 gäddor som hade en dålig snittvikt.

gösfiske trots stulen båt

2010-06-05T12:32:00.000-07:00

de senaste veckorna har vi fiskat med jämna mellanrum i väntan på att gösarna ska leka klart och börja jaga på allvar. det har gått sådär, hittills bara blivit gädda. i onsdags när vi skulle ut stötte vi dessutom på ett stort problem - båten var borta! jonas var på plats innan mig för att i godan ro äta medhavd middag på bryggan och fann en avklippt kätting där båten tidigare låg. det är jolle nummer två vi blir av med de senaste åren. att folk inte kan hålla sina långa fingrar i styr? skäms! så, om du råkar se en bananformad båt i tremetersklassen med turkos bottenfärg är den rimligtvis vår. hör av dig om du ser den!

lillbåten r.i.p

lagom tills gössäsongen börjar på allvar var vi alltså båtbefriade. katastrof! märkligt nog hade jag av en händelse frågat en bofast i området om det fanns möjlighet att köpa in sig i hans båt som ligger på en fast bryggplats. jag frågade eftersom jag är lat och trött på att släpa båten ner och upp varje gång det ska fiskas. han hade inget emot att låna ut båten, och nu blev det alternativet plötsligt vår räddning. tack fredrik för att vi får låna din båt!

idag såg jag och jimmy fram emot en härlig dag i solen med vår nyfunna lånebåt. inledningsvis var det också rätt härligt. solen hann gå i moln eftersom vi båda sov lite för länge, men det var snudd på vindstilla när vi kom till sjön, hur behagligt som helst.

jimmy njuter i fören

tyvärr började det blåsa ganska omgående, och det blev riktigt kallt. självklart hade ingen av oss några vettiga kläder med. men inget ont som inte har nåt gott med sig, fisken började nämligen hugga ganska omgående när det började blåsa. jimmy började med två missade hugg, och krokade en kort stund därefter säsongens första trollinggös för batongen.

tre kilo, en godkänd början på säsongen

vi hade lovat fredrik en matgös som båthyra, men just denna kändes alldeles för fin för avlivning. det kändes dessutom som att det skulle komma fler, med en så bra början! vi bytte ett par beten till liknande typ som jimmy fick sin gös på, och det gav omgående resultat för mig i form av en fyrakilos gädda som hade tryckt wobblern snudd på ända ner i svalget. gäddfisket fortsatte för min del och det med besked. ganska snart hade jag böjt spö igen, och den här gången var det en motståndare av helt annan viktklass. gäddan gjorde flera rejäla rusningar och jag insåg ganska snabbt att det var min hittills största i detta vatten. dessutom bjöd hon på två rejäla delfinhopp. mäktigt ett se en så stor gädda hoppa på det viset. när fisken till sist kom in till båten såg vi att den satt med en krok i en liten skinnflik i mungipan. efter ett snabbt och lyckat ingripande med lipgripen kunde vi i lugn och ro plocka fram kamera och våg.

åtta plus

kameran fungerade som synes, men det gjorde inte vågen. den fick spel och tyckte att gäddan vägde fem komma nånting. vi ville inte kladda mer än nödvändigt, så vi uppskattade vikten till minst åtta, och satte sen tillbaka fisken. min vana trogen får jag långa och slanka fiskar, jag fick en snarlik förra året som var 108 cm och vägde sju kilo. dagens fisk är ungefär lika lång, kanske något längre, och i lite bättre kondition. kul fajt hur som helst, men tian fortsätter att lysa med sin frånvaro...

jimmy avslutade dagen snyggt genom att dra ytterligare en gös. denna något mindre, och en alldeles perfekt matfisk åt fredrik.

jimmy provsmakar matgösen

det blåste kallt, och jimmy skulle på grillfest och dricka svindyrt rödtjut, så vi avslutade ganska snart efter gös nummer två. vi åkte förbi fredrik och lämnade gösen. han blev glad, imponerade och lite lätt förvånad. hans eget fiske dagen innan hade nämligen endast genererat tre bottennapp...

nu blir det jobb med storbåten under söndag förmiddag, fotboll på eftermiddagen och möjligen ett till fiskepass på söndag kväll om vädret och jimmys bakfylla och ekonomistudier tillåter. rapport kommer om det blir fiske.

2010-05-22T00:26:00.000-07:00

Något jag gillar med våren är att det går bra att ge sig ut och kombinationstrolla efter gädda och örjan. Blanda upp lite beten på pulklinorna, några tomicar, några 16a och så lite kraftigare trä- och plastbitar för större och hungrigare, gröna insjöhuliganer.

Va ut i söndags och nötte hela dagen. Då på en lite mindre sjö. Det blev en seg historia med en av varje sort i båten. Bägge gick tillbaks och trots att det fiskevårdsområdet tillämpar ett pinsamt litet minimimått på örjan så va den öringen jag fick fjuttig nog att ligga på gränsen.

Efter att vårvärmen stekt på några dagar till tyckte jag så igår att det va läge att på allvar påbörja säsongen på det större hemmavattnet. Väderprognosen ändrades i sista stund och utlovat regnväder svepte förbi strax söder om regionen. Körde en dryg halvdag i mulet uppehållsväder, trivsam temp och nästintill blanksjö. Nu vill ju dom gröna ha lite vind, men man kan inte snacka bort att man själv trivs bättre på blanka vattenvidder.

Det blev godkänt resultat på fisket, med 6 fiskkontakter på ungefär lika många timmar. Jag har ju för vana att trolla mycket pelagiskt, men den här gången va man tvungen att in och kladda grunt, över 5-10 meter. Eftersom det tog mig en stund att räkna ut det blev morgontimmarna sega.

Två av firrarna nöp på innerkurva med slackad pulklina och dom hann jag inte kroka ordentligt. 3 st var gröna, i standardstorlek, (4, 5, 6 kg). Sista firren som nöp i var en hungrig örjan som slukade en bomber 16a i färg fegisen. Faktum är att 16a i naturlig färg är en utmärkt öringwobbler trots sin storlek och det är knappast första gången den genererat prickig fisk i min båt. Ovan nämnda salmonoid vägde styvt 2 pannor och saknade fettfena. Det blev därför bonk bonk och med hem till stekpannan...

FK Batong sportswear

2010-05-17T12:42:00.000-07:00

High performance clothing for extreme outdoor activities...

Bosättning vid Siljans strand

2010-05-13T23:14:00.000-07:00

Sist jag skrev ett blogginlägg va efter det sista trollingpasset på Siljan i december. Sedan dess har Tuben fått hålla liv i bloggen på egen hand. Måste säga att han skött det klanderfritt med ett icke blygsamt antal ismetepass och tillhörande predatorer på kroken.

För egen del blev det lite förändringar i tillvaron som ledde fram till ett halvårs paus i fiskandet. Vid årsskiftet flyttade jag och min sambo in i ett hus i Rättvik. Huset är en gammal gård med ett stort boningshus från 1920-talet, ett par lador och en timrad gäststuga från slutet av 1600-talet. Det ligger på Lerdalshöjden i centrala Rättvik. Tomten är ganska lagom stor då den styckats av i omgångar. Jag jobbar fortfarande i Stockholm 4 dagar/vecka och har tredagarshelger och fyra nätter i veckan i Rättvik. Det har varit svårt att få tiden att räcka till, men nu har vi kommit i ordning skapligt. Tänkte prioritera en del fiske framöver tills isen lägger sig nästa gång. Sannolikt offrar jag även nästa ismetesäsong till förmån för renovering.

Efter en barsk vinter sköljde Siljan sent i år. Innan dess var jag på plats med båten och testade grejerna bland isflaken. Det blev en lottlös historia.

Förra helgen gav jag mig så upp i skogen för att jaga insjööring. Efter flera timmars hårt nötande med både löja och wobbler lyckades jag i alla fall lirka upp en 60 cm örjan i fantastiskt fin kondition. Den vägde styvt två och ett halvt och fick följa med hem till frysboxen, som efter det långa uppehållet är tom på fisk.

Tanken är nu att kunna klämma in ett gäng trollingpass i masriket under den isfria delen av 2010. Därtill tänkte jag försöka köra en gösfiskekväll i veckan med Tuben, när jag är nere i stan och jobbar.

Under vintern hann jag få ordning på ett gästrum som jag döpt till gäddfiskehotellet. Av symboliska skäl valde jag att måla rummet grönt. PN kommer att inviga gäddfiskehotellet i helgen och ska köra 2 dagars öringtrolling på hemlig ort i närområdet. Själv tänkte jag ägna Söndagen till fiske och lördagen till hustomtesysslor och en släktings 30-årskalas.

FK Batongmedlemmar och övriga närbesläktade fiskebröder kan kostnadsfritt boka in sig på gäddfiskehotellet under valfria veckoslut mellan islossning och isläggning. Båtparkeringen är hyffsad, men det krävs lite tryck i bilen för att dra upp för grusbacken till gården. Sänglinne, frukost, närproducerat kött på grillen och förtäring av valfri alkoholhaltig dryck framför brasa i kaminen ingår självfallet.

simrishamn 2010

2010-05-09T12:06:00.000-07:00

nu är det ett bra tag sedan senaste inlägget. det har varit en liten mellanperiod i fisket, och de få pass vi har lagt har inte resulterat i något nämnvärt.

den här helgen var det i allafall dags för det länge emotsedda fisket efter vandringslax i simrishamn. morbror göran hade redan i vintras bokat tvådagars guidning med wildwater, och vi har alltså gått och suktat efter detta ända sedan i julas.

de senaste veckornas fiske i simris har varit sjukt bra, vid ett tillfälle hade vår guide johan abelsson 20 fisk i båten under en och samma dag. riktigt så bra fiske vågade vi inte hoppas på, men alla hade nog hoppats på att få känna fisk i allafall.

väderprognosen inför vår fiskehelg så allt annat än bra ut. meteorologerna lovade regn och hård vind, och det stämde alldeles för bra. vi skulle fiska fredag och lördag, men fredagen var bara att glömma.

15-20 sekundmeters vind

istället för fiske på fredagen blev det bilsightseeing på österlen. vi åkte runt på småvägar och spanade in områdets sevärdheter. kiviks musteri, glimmingehus och ales stenar.

ales stenar

inför lördagen såg vädret bättre ut. vinden skulle mojna under natten och regnet dra vidare norrut. fisket skulle bedrivas från två båtar. johan abelssons gigantiska 28 fots fiskemaskin med värmare, toalett, kök och alla bekvämligheter, och den danska guiden jan svenstrups något mindre aluminiumbåt blue magic.

blue magic

på fredagkvällen körde vi lottdragning om vem som skulle fiska från vilken båt. göran, stefan norberg och bernt lottades till abelssons jätteskuta, medans roger, stefan karlsson och jag hamnade i den lilla båten. givetvis lottade vi även i vilken turordning laxarna skulle drillas, undertecknad drog nitlotten som sista man.

gänget samlat inför lördagens fiske

på lördagsmorgonen hade vinden mycket riktigt lugnat ner sig, men det gick fortfarande höga vågor. svenstrup var lite tveksam till att gå ut, och ville avvakta en stund. abelsson tvekade inte, och satte högsta fart mot bornholm.

salmon catcher på väg ut ur hamnen

en timma senare hade havet lagt sig något, och vi lämnade hamnen. vi gick norrut, tvärtemot abelsson. efter ungefär åtta distans hade vi nått vår destination, och började lägga ut grejerna. elva spön totalt, sex i ytan, fyra på djuprigg och ett spö med dipsy diver. beten för dagen var olika typen av laxskedar och några apex.

fisket skulle ganska snart visa sig vara trögt. vi snappade upp några rapporter om fångad fisk via vhf-radion, men sett till antalet båtar var det väldigt lugnt. efter lunchen, strax efter ett, plockade vi upp ena sidan för att kolla att betena var fria från skräp. efter det hann vi knappt sätta ut första spöet förrän det började morra ilsket i knarren. först trodde jag att bromsen var för lätt ställd, men det visade sig vara fisk! roger som var först i tur tog över spöet.

roger kämpar, stefan ser på

vandringslaxar är extremt starka, och detta i kombination med en spöparavan som bromsar blir det riktigt tungt att ta hem fisken. roger fick svettas ordentligt i närmare tio minuter för att få in fisken till båten. den var inte så stor som vi hade hoppats, men det var trots allt en lax!

vi gnuggade vidare i samma område som laxen tog, men det var lugnt. det är tröttsamt att vara på sjön när det inte händer något, och i kombination med sjösjukeplåster kan det vara riktigt svårt att hålla sig vaken.

gubbarna vilar ögonen en liten stund

jag ska kanske erkänna att även jag vilade en stund i väntan på att något skulle hända. vid femtiden fick vi den glädjande rapporten från abelssons båt att stefan och göran dragit varsin lax, dubbelhugg dessutom. båda fiskarna var i femkilosklassen. efter det hände inget mer, varken i deras båt eller i vår. vi beslutade oss för att ge upp klockan sju. när vi plockade in grejerna visade det sig att en liten fjuttlax hade huggit på samma drag som rogers lax, utan att vi hade märkt något.

svenstrup med returlaxen

summa summarum blev det alltså två laxar i vår båt, och två i abelssons. inget vidare resultat, men vi får inte glömma att det var många båtar som gick bom helt och hållet denna dag. jag och göran hade tänkt fiska halvdag även på söndagen, men resten av gänget var tvugna att åka hem på söndag morgon. abelsson erbjöd en dags fiske vid singö lite längre fram, som kompensation för det uteblivna fisket på fredagen. detta erbjudande gick såklart inte att tacka nej till, och även jag och göran tyckte att det alternativet var mer lockande än en halv dags fiske i simris. vi har alltså en hel dags fiske vid singö kvar att se fram emot, preliminärt den 13 juni.

nu till helgen som kommer blir det havsöringsfiske på gotland. det ska bli skoj! jag hoppas på att kunna slå mitt pers på 3,26 kg. jag återkommer såklart med rapport om detta.

påskfisket

2010-04-07T12:28:00.000-07:00

normalt sett är det inte läge för isfiske i stockholm under påsken, men årets extremvinter har vänt upp och ner på alla normala begrepp. isen ligger och således såg jag fram emot fyra dagars fiske under påsken, fyra chanser att lura den där tiokilosgäddan som lyst med sin frånvaro i ganska många säsonger nu.

helgen inleddes tillsammans med kalle och hans kollega niklas på ett bekant vatten söder om stan. vasskanten som jag och peter upptäckte för några veckor sedan skulle få en chans till, med satsning på 100% gädda denna gång.

denna gång valde vi en annan väg, längre och krångligare, men vi skulle slippa promenad i slasket över hela sjön. vi ångrade detta val under vägen när vi insåg att vi kört fel och var vilse, men vi blev frälsta av den moderna tekniken i form av gps i mobilen. vi hittade en liten snikväg och snart var vi på bana igen. nästa problem uppstod vid sjön, som visade sig vara "landlös". på isfiskespråk betyder det att isen har smält bort närmast land, så att det inte går att ta sig ut. turligt nog hittade vi en hög med plank med vilka vi kunde ta oss ut till is som hade bärighet.

dagen började finfint. jag hade inte fått ut mer än tre spön när dagens första flagg kom. fisken tog lina i skaplig takt och jag tog dagens första gädda för given. dumt, för i mothugget blev det tom krok. vafan? den närmaste timmen fortsatte på samma sätt. flagg, spottad mört. flagg, stulen mört. flagg, missad fisk. det luktade väldigt mycket gös om alltsammans. först på femte försöket lyckades jag få fast en fisk, och då var det självklart en gädda...

kalle och niklas hade inte samma rush, men även hos dem petades och pillades det lite och mina gösmisstankar stärktes ytterligare. niklas, som hittills inte fått någon fisk i mitt sällskap, fick två snabba flagg. den första blev det som brukligt inget av, men när han fick en ny chans lyckades han till kalles och min stora förvåning att kroka en fisk!

glad fångstman med gädda, ca 4 kg

niklas gädda kändes lite förlösande och vi hoppades på bra fiske under resten av dagen. det kom helt på skam och vi gick en riktigt lugn period till mötes. kalle skulle packa ihop tidigare för att ta moppen upp till dalarna i hyfsad tid, så han gav upp redan kl 13. då hade vi haft några fler flagg, men ingen mer fisk, vilket alltså innebar att det var kalles tur att gå lottlös.

jag valde att flytta aktivt under eftermiddagen. det gav utdelning i form av ett antal misstänkta gösflagg, och ett par gäddor, med denna firre i topp.

4 plus, dagens största

totalt lyckades jag genom aktivt flyttande jobba ihop fjorton flagg under dagen, vilket väl får anses riktigt bra. fyra landade gäddor på dessa får väl anses mindre bra... niklas som fiskade mer statiskt fick inte någon mer flagg, detta var alltså en dag när det aktiva fisket lönade sig.

på självaste påskafton var det dags igen, på hemmaplan, närmare bestämt mälaren. robban på söderbutiken har hela vintern haussat upp ett ställe som hett när leken närmar sig, och detta var sista chansen att komma ut där innan isen går. vår "guide" började dagen med att försova sig. vad ska man säga? dagens ungdom... jag och jimmy gav oss ut själva, och robban anslöt en stund senare.

jag började som vanligt bra, och fick min första flagg nästan omgående. jag hade en ruggigt stort mört på det spöt, och misstänkte till en början att mörten själv dragit av. när jag insåg att så inte var fallet växte såklart förhoppningen om en riktigt stor och fet lekgädda, hur spännande som helst! ända tills mothugget... motståndet var inte större än att det kunde varit mörten, men det var det inte. på nåt sätt hade en riktig fjuttgädda på kanske fyra hekto lyckats trycka in både grismört och krok i truten. vilket antiklimax!

strax därefter var det dags för mig igen, men denna flagg gav inget. det gjorde däremot nästa, som kom på samma spö efter ytterligare en liten stund.

sex kilo gädda, eller var det två?

missnöjd efter ytterligare en fjuttgädda satsar jag på nytt svenskt rekord i framhållning, vilket gör att fisken ser en aaaning större ut än av den är i verkligheten. robban fick en likadan gädda lite senare, och det var allt som hände på hela dagen. trögt fiske och den planerade storgäddan fortsatte att gäcka. vädret var dock kalas och det gjorde inte direkt ont att vara ute på isen.

bra väder - dåligt fiske - deppig fiskare

självklart körde vi även på söndagen. lördagen bjöd på traditionell påskfest så det fick bli en liten sovmorgon. sällskapet för dagen var samma som påskafton, dvs jimmy. robban skulle också med, men han gick inte att få tag på. dagens ungdom, som sagt...

fisket är inte mycket att orda om, vi fick inte en flagg på hela dagen. efter fisket kände jag mig dessutom smårisig, och det slutade med en natt på toaletten. det tilltänka fisken på måndagen sket sig alltså, om man vill skoja till det lite. och lika bra var väl det, för vädret var också skit!

ismetesäsongen kändes över, men nu kanske den inte riktigt är det trots allt. jag är ledig på fredag och om vädret tillåter ska jag och tony försöka ta oss ut nånstans och se om vi kan avsluta isfisket på ett värdigt sätt. rapport kommer!

efterjobbetfiske

2010-03-31T11:55:00.000-07:00

batongkompanjon jonas isfiskesäsong har blivit totalt spolierad på grund av husköp i masriket. två pass har det blivit under hela vintern, och båda totalfloppade. därför såg han fram extremt mycket mot vårt gösfiske efter jobbet igår.

vi smet båda lite tidigare från jobbet och möttes upp hemma hos mig strax efter tre. vi packade snabbt in grejerna i bilen och gav oss av mot eugeniatunnelns trafikkaos. det flöt oväntat smidigt och vi var på plats vid fyra.

vädret var som synes alldeles utmärkt!

vi hade båda våra spön riggade för gäddfiske, vilket inte är helt lämpligt vid fiske efter petiga gösar. jag hade passat på att knyta om i bilen, men det kunde inte chauffören göra, så han fick roa sig med det på isen. under tiden han kladdade med det hann jag få ut alla mina spön. lagom tills han var redo att peta på sin första mört fick jag min första flagg, vilken inledning! fisken tog en del lina och efter mothugg fick jag ett gäng tunga knyckar till svar. det kändes väldigt mycket som gädda, och det trodde jag ända tills fisken tittade upp ur det grumliga vattnet. till min förvåning och stora glädje var det en gös, och en rejäl sådan!

4,9 kg - näst störst i år

efter vägning och fotografering fick hon självklart friheten åter. om det nu är en hon?

hona eller hane?

jag tycker att det är lite intressant detta med könsbestämning av fisk. salmonoider är ju i regel inga problem att könsbestämma, men hur är det egentligen med gädda och gös? göshonorna brukar ju vara alldeles smällfeta såhär års av rommen, men den här gösen är inte riktigt så fet. kan de vara så att det är en hanfisk trots att den är så stor? när det gäller gädda har man ju hört en massa snack under åren om att det bara är hongäddor som blir riktigt stora. hanarna ska enligt detta "rykte" stanna i växten omkring fem kilo. själv tror jag det är kvalificerat skitsnack, varför skulle inte hanfiskar bli stora? normalt i djurvärlden (spindlar borträknade) är det ju hanarna som blir störst, borde inte detta gälla även fisk? om någon sitter inne med fakta kring detta ämne, vänligen upplys mig!

resten av fisket då? jo, vi fick inte en enda flagg till trots att vi stannade tills de blivit rejält mörkt. segt, och med anledning av detta tror jag att resterande fiskepass denna vinter kommer att förläggas efter gädda. om gud vill och isen bär blir det fyra dagars fiske i påsk!

mörrumspremiär

2010-03-29T11:39:00.000-07:00

för ett par veckor sedan höll vintern forfarande hela sverige i ett fast grepp. isarna låg tjocka och fiske i öppet vatten kändes avlägset. krismöte hölls på fiskekontoret i mörrum. skulle premiärfisket gå att genomföra som planerat den 26 mars? man tog till slut beslutet att chansa, och vi kunde andas ut. den traditionsfyllda mörrumsresan skulle bli av även i år.

sällan har jag sett fram emot ett fiske så mycket som årets premiärfiske i mörrum. efter en lång och brutal vinter skulle det bli hel underbart att dänga lite haspel igen. normalt sett fiskar jag med drag på premiären, men i årets kalla vatten kändes spinnfluga lite hett, så jag hade laddat upp med några veckors flugbindning.

mörrumsgodis

i år var vi ett stort gäng som åkte ner. batongkamrat tony och morbror göran såklart självskrivna i laguppställningen. övriga fiskare i år var roger och stefan norberg, stefan karlsson, bernt eklund och kim uusimäki, samtliga med någon typ av mörrumserfarenhet sedan tidigare. allt från göran som fiskat i ån sedan -72 till stefan karlsson som gjorde sitt första försök i höstas.

vi fiskade alla i olika delar av ån på premiären, från pool 32 i norr till 16 i söder. själv hade jag fått drömpoolerna 15 och 16 på min lott. jag har ett av mina favvoställen i pool 15, och längst ner mot havet är chansen att få nystigen fisk som störst.

soluppgång över pool 15

för min del finns inget mycket mer att skriva om premiärfisket. jag hade en följare i första kastet, och tappade en halvrutten gammal övervintrad öringhane framför fötterna senare under förmiddagen. i övrigt hände inget för mig, dock var det andra som fiskade bättre. det skrevs in drygt 300 fisk under premiärdagen, inklusive ett visst mörkertal hamnar vi nog närmare 400, vilket är ett snitt på mer än en fisk per fiskare.

hur gick det då för övriga? tony och stefan k gick lottlösa precis som mig. kim, roger och stefan n drog varsin mindre öring, och bernt en skaplig hybrid/lax på omkring fyra kg. och göran då? han insjuknade i matförgiftning eller dylikt på kvällen innan premiären, och spenderade hela natten på muggstolen. han var med andra ord inte i så god form, men bet ihop och följde med till ån. ungefär en timma efter startskottet ringde han mig, och satt i bilen på väg hem. en timmas fiske var allt han orkade med, men under den timman lyckades han kroka och landa en laxhane på nästan tio kilo! tony, som var med, glömde bort att fotografera fisken i upphetsningen, men det blev i allafall en bild under fighten.

göran in action

dag två spenderade vi allihop tillsammans på vittskövlesträckan under förmiddagen. bernt visade än en gång att han är en riktigt slug viftfiskare, och krokade omgående på en skaplig fisk. än en gång fanns tony i närheten och var behjälplig med landning och fotografering.

bernt med slank laxhona

undertecknad kämpade på och gick igenom hela draglådan utan resultat. jag är inte så förtjust i spinnflugekladdandet, men det var ändå värt ett försök. tyvärr är mitt tålamod när det gäller spinnfluga inte allt för bra, och efter en stund blir fisket ineffektivt. men så plötsligt händer det, när jag står och halvsover med grejerna ute. det klassiska bottennappet som börjar röra på sig och visar sig vara fisk. fighten blir allt annat än dramatisk och en kort stund senare kan jag lyfta upp en utmärglad liten stackare till laxhane.

fisken är märkligt lik laxhanen jag fick på exakt samma ställe i höstas. kan det vara så att ödet spelar mig ett sådant spratt att jag fick samma fisk på samma ställe, ett halvår senare? det är helt osannolikt, men inte omöjligt. tyvärr håller jag inte fisken åt samma håll, så de går inte att jämföra teckningen.

en liten stund efter min fisk kommer stefan karlsson krypande med svansen mellan benen, och berättar att han just tappat en fin fisk. vi tittar närmare på hans tackel, och det visar sig att nylontafsen har gått av i knuten. efter en närstudie av övriga knutar kan vi konstatera att linan är bränd. han kände helt enkelt inte till att man måste fukta knuten när man knyter nylonlina. ett billigt nybörjarmisstag som kostade honom dyrt!

moloken fiskare utan fångst

även kim lyckades med fisket och drog en öring under förmiddagen. han brukar alltid få fisk, och är den klart mest erfarne flugviftaren i sällskapet. skönt då att även solen har sina fläckar...

kim med fluglinan vackert uppviftad i ett träd

efter lunch hade vi fiske på södra sträckan, pool 1-16. gubbarna och tony tog lunchpaus, själv åkte jag direkt ner till pool 15 och dängde efter blänkare. det blåste upp till halv storm, och efter en och en halv timme började det ösregna. det kändes plötsligt inte värt att fiska längre, och jag retirerade till bilen. precis då ringer göran, och meddelar att han vill ge upp. jag har samma åsikt, och vi tar sällskap tillbaka till hotellet. övriga fiskar vidare och en som inte ångrar det är tony. det lossnade nämligen riktigt ordentligt för honom när han fiskade i pool 1. han fick två öringar och tappade ytterligare en. inte dåligt med tanke på att han inte känt en enda fisk innan det!

fin liten blänkare!

summa summarum har det som vanligt varit en mycket trevlig långhelg i blekinge. fisket kunde varit bättre, men som tur är har man en stor behållning även av allt runt omkring fisket. nu blir det intensivt ismete medans isen ligger, sen har vi en underbar försäsong att se fram emot med trollingfiske efter vandringslax i pukaviken som höjdpunkt i början av maj. men redan imorgon ska jag och gryth ut på havet och jaga isgös. rapport kommer!

gösguidning + pelaggädda

2010-03-23T11:03:00.000-07:00

de senaste tio åren har min morbror göran bjudit med mig på fiske i mörrumsån varje år, ofta både vår och höst. det är en mycket trevlig tradition som jag hoppas att vi kan fortsätta med många år framöver. även denna vår blir det mörrumsfiske, premiären går av stapeln nu på fredag och då är vi där!

jag har flera gånger under de senaste åren försökt att "betala igen" lite genom att ta med göran ut på fiske, men det har varit mycket snack och liten verkstad. denna vinter har jag dock gått in lite hårdare för att få med honom ut, och i torsdags förra veckan kom vi äntligen till skott med lite ismete efter gös!

helgfiske var inte att tänka på, men skymningsfiske efter gös kan vara riktigt givande, och nu framåt vårkanten hinner man fiska några timmar efter jobbet. vi möttes upp klockan 14 och gav oss ut på isen. jag hade en förhoppning om att vårsolen hade tunnat ut skärgårdsisen en aning, men så fan heller. fortfarande 60 centimeter och segborrat så det räcker till och blir över.

när vi väl fått ut grejerna började den sedvanliga väntan. jag hade hoppats på en gädda eller två i väntan på skymningsgösen, men det var dött, dött och åter dött. några mörtar visade tecken på oro, men det flaggade inte av. vid sextiden började jag misströsta, och vi bestämde att börja plocka ihop halv sju om de inte hade hänt något.

18.28 pinglade det till lite extra hos en av de mörtar som varit orolig hela eftermiddagen. detta följdes av att vippan långsamt drogs ner mot hålet, för att till sist flagga av. självklart fick göran ta hand om spöt, och strax därefter hade han lirkat upp sin första gös!

välmatad trekilosgös

göran var självklart mycket nöjd med fångsten, och jag kunde dra en lättnadens suck. vi stannade en stund till med förhoppning om fler flagg, men det hände inget mer. dock kommer det att bli fler göspass efter jobbet innan isen är borta!

i lördags fick jag med mig kalle och hans kollega niklas ut på gäddfiske. det blev samma vatten som jag och peter fiskade i förra helgen, denna gång med hundraprocentig satsning på gädda.

förra veckan fiskade vi gös längs botten, nu var det fiske högre upp i vattnet som gällde. jag slängde ut alla spön pelagiskt, 1-4 meter under iskanten på 12-14 meters djup. när man fiskar på det viset är det oerhört roligt om det flaggar av, för fisken brukar ta ordentligt med lina. vid bottennära fiske står gäddan ofta stilla och surar med mörten i munnen, det händer i princip aldrig vid pelagfiske.

jag och inledde med att ta varsin gädda i fyrakilosklassen ganska omgående. niklas saknade både solglasögon och snusdosa som låg kvar i bilen, så han halkade iväg för att hämta dessa livsviktiga ting. under tiden som han var borta hände det en del, först fick kalle en fyrakilos, och strax efter det upptäcker jag att ett av mina spön har flaggat av utan att jag märkt det. fasen också! när jag kommer fram till spöt har det gått 98 fot lina, och linan fortsätter att löpa av rullen i rask takt. inte mycket att fundera på, upp med spöt och snabbt mothugg. därefter följde en lång och rolig drillning med mycket lina att pumpa hem. upp kom till sist en välmatad gädda mellan sex och sju kilo.

under resten av dagen fick vi några ströfäll, ingen jättefart med andra ord. kalle fick en mindre gädda, niklas hade en hel drös med flagg men lyckades inte kroka en enda fisk, och jag fick tre gäddor till mellan fyra och sex kilo. vädret var kalas och trots att det blåste ganska rejält satt vi mestadels och njöt av solen och vårvärmen.

sol och vårvärme var det inte tal om på söndagen. då fiskade jag och kalle på hemmaplan, och vädret var allt annat än behagligt. på morgonen såg det fint ut, men framåt förmiddagen började det regna, för att en stund senare övergå till blötsnö. efter lunch var mina kläder genomblöta, och det kändes verkligen inte värt att stanna kvar. två försiktiga flagg blev det under hela dagen, ingen fast fisk. utan tvekan en dag då man borde stannat hemma i sängen!

nu till helgen är det som sagt mörrumspremiär, vilket betyder en isfiskefri helg. isen kommer dock ligga länge än, och i påskhelgen blir det fyradagarsfiske om vädret tillåter. rapport kommer efter mörrum.

helhelgsfiske

2010-03-15T13:00:00.000-07:00

jag och storfiskaren pn har länge talat om att fiska på en större insjö söder om stan som har potential, men det har hittills inte blivit av. den här helgen var det äntligen dags! pn åkte från ludvika vid halv tre på natten, jag hade lite kortare avstånd och kunde ta sovmorgon. jag åkte hemifrån först klockan fem...

fisket skulle i första hand bedrivas efter gös. peter har trots osannolikt många ismetetimmar på vatten där det finns gös inte lyckats lirka upp en enda. han har haft kontakt med dem, men de luriga firrarna har spottat, fastnat i iskanter eller hittat andra sätt att slippa syna isens ovansida.

nu var tanken att isnollan skulle spräckas, och vi valde således att fiska efter botten i en djup del av sjön, i närheten av en grynna. vi spred våra spön från grynnan, i kanten och vidare ner mot djupet. somliga skulle kanske kalla det rovfiske, pn körde med tio spön och jag lika många... men vid extremtrögt midvinterfiske som det är just nu känns det faktiskt försvarbart. av våra tjugo spön placerade vi ett under iskanten, nitton längs botten. och vilket spö är det då som flaggar först? självklart det enda pelagspöet!

upp kom som synes en vacker pelaggädda i femkilosklassen. samtidigt som jag skulle kroka av gäddan flaggade ytterligare ett av mina spön, samt ett av pn's. vilken fart! jag lirkade upp en snipa, och pn's fisk, vad det nu var, fastnade i iskanten och gick lös.

efter rushen lugnade det ner sig. pn fick en mört stulen och ytterligare ett par mörtar tuggade nere på djupvattnet, själv hade jag inte ett pet. vi flyttade om mot området där pn haft aktivitet, och framåt eftermiddagen gav det resultat. halv tre flaggade ett av pn's spön, och när han kände att något höll i mörten drog han till med det galnaste mothugg jag har sett. han tog i så att han tappade balansen, föll baklänges och tappade spöt. haha, jag skulle så gärna haft det på film! jag vet inte om det var mothugget som gjorde det, men den här gången lyckades pn äntligen överlista en av de nyckfulla gösarna!

nytt is-pb på gös - 2,1 kg

pn hade efter detta flera misstänkta göskontakter som inte behagade fastna på kroken. själv hade jag fortsatt inte ett flagg, trots att vi fiskade i samma område med likvärdig utrustning. precis innan skymningen var det dags för peter igen. flagg, fast fisk, och en totalt odramatisk drillning. när fisken kommer till hålet tycker jag att den ser ut som en mindre gädda, men jag hinner inte mer än säga det innan jag ser att det faktiskt är en gös, och inte vilken gös som helst. den är stor! första intrycket är närmare 7 kg, men när hela fisken kommer upp ur hålet är den tyvärr alldeles för kort.

nytt is-pb nummer två - 5,11 kg

en jättefin och välkonditionerad fisk, och ett nytt prydligt pb. fisken innebär att pn slår mitt is-pb med ett drygt hekto, men det bjuder jag gärna på. jag har några veckor på mig att ta en större...

vi satt kvar ändra in i svarta natten, men det gav inget. efter en galet lång dag började längtan efter sängen att göra sig påmind, så vi packade ihop och åkte hem till mig. vi hann hem precis innan pizzerian stängde vid nio, så kvällsmaten var självskriven.

på söndagen tog vi lite sovmorgon och gick upp först 06.00. vi fiskade igen på samma sjö, men på ett helt annat ställe. lördagens gösar gav mersmak, och vi skickade ner merparten av grejerna i en djuphåla. men det fanns också en fin gäddvass i närheten, och där hamnade såklart några spön. peter drog omgående en mindre gädda i vasskanten, och jag följde upp med en likadan. nästa flagg blev mer intressant, när pn satte in mothugget böjdes spöt i en rejäl båge. fisken rusade flera gånger, och bjöd på riktigt fint motstånd. tyvärr motsvarade den inte riktigt förväntningarna när vi lirkade upp den ur hålet.

slank skabbig sexkilos

en stund senare får jag flagg på samma spö som jag fick min första gädda. det är en till gädda i samma storlek, och precis när jag får upp gäddan i hålet får jag flagg på ett spö till! jag ropar på pn som kommer till undsättning. han får ta spöt med lillgäddan medans jag springer till nästa spö. linan står helt still i hålet och det är inte en enda fot utdragen. jag tar tag i linan för att känna om mörten är kvar, och precis då slits linan är mina händer i en galen rusning! hur läckert som helst. jag gör inget mothugg utan nöjer mig med att låsa spolen med ett vevtag. det blir tvärnit och helt stumt! sen ett par stumma knyckar, och en ny rusning. yes, äntligen en riktigt vettig fisk! det blir flera fina rusningar innan fisken är inne vid hålet. väl på väg upp i hålet blir jag lite besviken, fisken är inte alls lika stor som den kändes.

sex kilo plus

när jag återgår till lillsnipan för att kroka av den ser jag märket efter en krok, precis på det stället i mungipan där kroken satt på min första gädda... det var alltså samma snipa som huggit igen, på samma spö. en hungrig rackare!

framåt mitten av dagen började hungern göra sig påmind. peter hade glömt hela sin matpåse i mitt kök, så vi fick dela broderligt på min matsäck. när jag befann mig på land för att göra upp eld tyckte jag mig höra en liten pingla. mycket riktigt, flagg igen på snipspöet. snabbt ut genom vassen, mothugg, och ytterligare en liten gädda. tro det eller ej, men det är samma gädda som huggit en tredje gång på samma spö! vilken osannolik dumskalle. samtidigt får jag flagg på ett spö till, och samtidigt får även pn flagg! full fart alltså. jag drog bom, men pn fick fast sin fisk. det var i samma hål som han fick den skabbiga sexkilosgäddan och otroligt nog var det samma gädda som högg igen även för honom! sex gäddor på isen, men bara tre olika individer. lustiga fiskar det där. vi fick några gäddor till under dagen, men inget av intresse. gösen lyste med sin frånvaro och när vi plockade ihop insåg vi varför. alla mörtar som vi placerat på botten i djuphålan var stendöda på grund av syrebrist. vi hade alltså fiskat hela dagen med hälften av våra spön placerade i dött vatten. man kan bli trött för mindre...

jag hade gösmiddag planerad kl 18.30, så det blev ganska tidig hemgång. pn hade dessutom 23 mil att avverka för att komma hem. det får bli en bild på den delikata middagen som avslutning.

"gös princessa" á la pepe

trööögfiskat...

2010-03-05T10:10:00.000-08:00

i söndags var ju tanken att jag skulle ta revansch efter lördagens fiaskopass, men så blev det icke. tvärtom, varken jag eller tony lyckades lura upp ens en liten snipa. eländet fortsatte i onsdags när vi försökte oss på ett klassiskt idiotfiske - ismete efter havsöring i skärgården.

jag hade läst på om havsöringsmetet och laddat upp med maggot, räka, laxrom och nors. något av detta borde väl falla en kräsen havsöring i smaken? dessutom hade jag plockat bort alla blysänken och riggat om vipporna för linutlösning nästan helt utan motstånd. huruvida riggningen fungerade bra eller dåligt fick jag aldrig veta, för vi fick inte en flagg.

vädret förresten, såg alldeles underbart ut genom fönstret. strålande sol och klarblå himmel. det som inte riktigt syntes var den isande vinden. det var fullständigt vidriga vindförhållanden och direkt när vi fått ut grejerna fick vi söka lä på landbacken. redan efter fem minuter hade alla hål blåst igen totalt, se bilden ovan. vi tröttnade ganska snabbt och gav upp redan efter två timmar.

på torsdagen hade jag planerat gäddfiske, men eftersom den jobbiga vinden inte gav sig ställde jag in fisket och laddade inför fredagen istället, det vill säga idag. jag unnade mig en liten sovmorgon, vilket såhär års betyder väckarklockan ställd på 05.45. det blir ju ljust så förbaskat tidigt, och normalt sett är fisket bäst precis i gryningen. de senaste veckorna har det som tur är inte alls varit så, de napp vi har fått har kommit från klockan nio och framåt. möjligen har det med den extrema istjockleken att göra. är det nån som har andra teorier?

hur som helst var det redan ljust när jag kom ut på isen strax före sju. ut med grejerna snabbt och sen den klassiska väntan... fyra timmar senare hade jag väntat tillräckligt, och gjorde en liten flytt. ut med grejerna mot djupare vatten, och ner på botten med förhoppning om att träffa en gädda i skallen. det verkade precis lika lönlöst som fisket närmare land, och efter ytterligare två timmars väntan kände jag mig redo att ge upp. då ringde peter, och av någon anledning brukar det ofta hända grejer när han ringer...

peter borde helt klart ringa lite oftare! denna gång resulterade samtalet i en välmatad sjukilosfisk. fisken hade dragit nästan 30 fot när jag kom fram till spöet, men linan var stilla. jag matade in linan med fingarna och kände inget motstånd. det kändes som att mörten var borta, men efter ungefär två meter blev det tvärstopp. gäddan hade backat tillbaka mot hålet, men höll mörten i munnen. jag tog in löslinan och krokade fisken, som först kändes liten och sprättig, men sedan bjöd på flera rejäla rusningar värdiga en betydligt större gädda. skoj!

nu borde man kanske stannat och fiskat vidare, men jag kände mig ganska nöjd och gav upp. det skall fiskas heldag lördag och söndag, så det gäller att spara på krafterna!

utklassning

2010-02-27T08:42:00.001-08:00

jimmy har hållit sig borta från fiske i några veckor. anledningarna har varit allt från punkfylla till passning av hans systers odrägliga småungar. men idag var det dags för comeback!

kvart i sex rullade jag upp med polon framför jimmys port. det är på gränsen till sent så här i slutet av februari, men jag pallar inte att gå upp tidigare än fem. en liten stund senare var vi på plats, och kunde genast konstatera att någon hade fiskat på "vårt" ställe dagen innan. surt!

frågan var nu: promenera flera hundra meter i tre decimeter slask, eller vara lat och helt enkelt fiska i gårdagens hål? slasket och istjockleken på 50-60 cm fällde avgörandet, vi använde gamla hål och kompletterade med några nya.

isen börjar bli besvärlig!

jag inledde dagen med en mörtflagg där mörten rusade ut med 20 fot och totallurade mig att det var gädda på gång. jimmy råkade ut för något liknande, med skillnaden att hans mört var rejält tilltygad. samma spö fällde några timmar senare, och då var det till jimmys stora glädje lite mer motstånd. efter några minuter kunde vi lirka upp en välmatad gädda i sexkilosklassen.

dagen fortsatte med omväxlade mörtflagg och tuggade mörtar. jag fick dessutom en mört stulen när jag var säker på mörtflagg. jag skulle bara veva in mörten när det tog stopp för att sedan släppa. bittert då det var min enda riktiga fiskkontakt under hela dagen. jimmy däremot lyckades dra en gädda till precis när vi höll på att plocka ihop. även det en välmatad sak i femkilosklassen. jag blev alltså utklassad med 2-0 idag, jimmy verkar ha vilat sig i form... imorrn ska jag ha revansch, men då står tony för motståndet eftersom jimmy väljer bakfyllan.

ett flagg räcker...

2010-02-16T05:05:00.000-08:00

fisket har varit extraordinärt segt de senaste veckorna, och i takt med att fisket försämras minskar såklart fiskelusten. men ett pass per helg måste det ju bli, så att man inte missar när det vänder! jimmy har varit svårflirtad de senaste veckorna, likaså kalle. tur då att tony aldrig bangar, trots att han jobbar sent varje fredag och lördag. han brukar bara hinna med två till tre timmars sömn innan vi ger oss ut på fiske. jag fattar inte hur han orkar, själv skulle jag vara helt förstörd om jag inte fick minst sex timmar, helst sju.

hur som helst, i lördags var vi ute. tony inledde dagen med att missa tvärbanan, men vi var ändå på plats i skaplig tid vid halv sju. precis när vi kommit ut på isen får jag syn på två personer som är på väg åt samma håll som oss, och vi skyndar att borra ut grejerna för att få området för oss själva.

dagens fiske inriktades på stor gädda, och jag hade laddat upp med extra stor mört. stället där vi fiskade är inte överdrivet djupt, så jag satsade på att rigga alla spön pelagiskt, 1,5 till 2,5 meter under iskanten. stora mörtar som gör mycket väsen av sig borde i bästa fall kunna locka upp även en trög midvintergädda från botten.

det andra gänget satte ut sina spön strax utanför oss. efter en stund kom de förbi och hälsade på. det visade sig vara två trevliga ynglingar i artonårsåldern som fiskat en del på detta ställe tidigare, inte helt utan framgång. skoj att det är en ny generation seriösa gäddfiskare på gång!

vid niotiden kändes det som att det hade gått en hel evighet, och inget hade hänt varken för oss eller kidsen. en av mina mörtar hade en stund tidigare varit väldigt orolig, och nu hände det igen. denna gång övergick oron i en försiktig flagg. var det mörten som själv dragit av? när jag kom fram till spöt gick linan ut långsamt. jag väntade några olidliga sekunder innan mothugget, och större på rejält motstånd när jag sträckte upp linan. yes, en vettig fisk! det tog en stund att få in den till hålet, och väl där såg den STOR ut! kunde det vara en 10 plus?

foto av nattfiskarn, tack för det!

tyvärr har fyra decimeter is en viss förstoringseffekt, och än en gång blev jag blåst på konfekten. gäddan var kraftigt byggd, men hade inte riktigt längden för att nå den där svårflirtade tiokilosgränsen. vågen stannade på 8,26 och trots en fin fisk kände jag mig lite missnöjd. nu har jag fått flera gäddor den här vintern som haft längden för att kunna väga tio, men varit för magra... och nu denna i fin kondition, som är för kort. frustrerande!

resten av dagen blev resultatlös, åttakilosen var alltså vår enda fiskkontakt under hela dagen. trots det vill jag nog påstå att jag har fått viss mersmak. jag vet att det finns större krokodiler som väntar där nere under isen... och som rubriken klargör, det räcker med ett flagg om det är rätt fisk som har nappat!

Småtjafs & Jerusalem

2010-02-08T04:05:00.000-08:00

Skulle ha ismetat i lördags men bristen på mört gav oss båda sovmorgon.
Till söndagen hade Tuben tillstånd att tömma Kalles sump så efter dom sedvanliga tre timmarnas sömn var det dags att ge sjön en chans. Med två bomturer (med inte ett fäll för min del) i bagaget valde vi ändå ett ställe där det dom senaste gångerna gått rätt trögt.
Det var två svettiga herrar som anlände till området vi valde att fiska i. Började sätta ut grejerna och med jämna mellanrum hördes höga svordomar och klagomål värre än klagomurens historia eka över sjön.
Det var mr tub som doppade rullar i stöp så dom frös ihop, skickade pinglor i hålet och kände sig mest besvärad, muttrade nått om en dålig känsla för denna dag.

En försiktig dragning i tubens ena vippa visade att nått var på gång, löste sakta ut och tog lite lina.
Det luktade Gösta, tyvärr visade det sig vara en snipa modell mindre.

Jag började räkna timmar när senast jag hade en flagg, kom fram till att det gått ca 16 timmar sen senast nån vart på min mört. Av en slump lika många timmar som pilsnerkorvar i termosen, gott!

Det fortsatte att gå segt först framåt halv tolv flaggar jag själv av en vippa som är på väg ner i hålet. linan rann sakta av rullen, viket är positivt.
Ovägd pelagfisk i bra kondition.

Gjorde allt för att få tuben glad igen men det var först efter vi byggt en klagomur a´la Jerusalem som han drog på smilbanden igen. Nu kände han sig hemma.
Vid ett snåret började blev det lite mer aktivitet. En flagg, om det var mörten eller nån som varit där och dragit lite låter jag vara osagt. Nästa flagg, drar Tub en blek pike från ett hål endast 10 meter från hålet där jag fick min. Sjukt att det kan skilja så mycket på utseendet på två fiskar som är fångade så nära varandra. En var pelagisk och en var botten levare så det är väl inte så konstigt trots allt.

Grojt! Kan meddela att din tvålkopp inte kommer vakna ur vinterdvalan än på ett tag.

ostron på is

2010-01-31T11:05:00.000-08:00

termometern visade tolv minusgrader imorse. tillsammans med smhi's utlovade vindstyrka på sex sekundmeter såg det ut att bli en riktigt vidrig dag på sjön. det enda rätta hade såklart varit att somna om och vakna upp pigg och utvilad några timmar senare. så blev det givetvis inte, jag hämtade upp tony 06.35 och styrde vidare mot dagens tilltänka fiskeplats.

jag hade nästan förträngt snön som föll tidigare i veckan, men blev plågsamt påmind om den i samma stund som jag släpade ut pulkan på isen. dessutom bestod halva snölagret av vatten, så kallat stöp. vi skulle inte förflytta oss någon längre sträcka men det blev ändå sanslöst svettigt. stöpgeggan frös dessutom fast under pulkan nästan direkt, och skapade någon from av omodern snöplog.

fisket är inte mycket att orda om. klockan tio hade vi inte haft en enda flagg! tio spön, två och en halv timmas fiske... segt är en underdrift. det började suga i tarmen, och tony styrde snabbt upp ett litet bord av snö. sen åkte trälådan fram...

hovmästar'n i aktion

men vad gör karln? tro det eller ej, men han hade släpat med sig en låda ostron! han kan ibland köpa till självkostnadspris på jobbet, och en sann finsmakare som han är kom han på den galna idén att ta med sig ostron ut på isen. ostronkniv, handduk, citron, inget saknades. hur han med stelfrusna fingrar lyckades öppna ostronen är för mig ett totalt mysterium, men han gjorde det.

denna bild ger begreppet ostron på is en helt ny innebörd...

efter att tony njutningsfullt slafsat i sig ostronbuffén, föreslog han en liten isösarrunda. jag var inte sen att haka på, och eftersom det varit totaltdött så långt valde jag att följa med tony åt hans håll. när vi kom tillbaka såg jag till mitt förtret att en av mina vippor stod rakt upp. satan! jag la benen på ryggen och var snabbt framme vid spöt. 48 fot utdraget och jag satte genast in mothugget. självklart hade gäddan rusat rakt in i vassen, och det blev tvärtstopp. dock rörde det sig lite i andra ändan, och jag lyckades lirka in 30 fot lina. när 18 fot återstod var det dock stopp. vi väntade ett tag, borrade hål i isen i den rikningen linan gick, lirkade och drog, men inget hjälpte. det enda som återstod var att slita av linan, andra gången för i år. tag lärdom, man ska aldrig lämna sina spön utan uppsikt, även om det är årets segaste dag!

en liten stund senare fick jag en trekilos, sen hände inget mer. tony lyckades sitt andra pass i rad bli helt utan flagg, det verkar som att jag har riktigt dålig inverkan på hans fiskelycka. trots det smider vi redan planer för nästa helg...

fiske på arbetstid

2010-01-30T01:32:00.000-08:00

förra helgen kan inte kallas något annat än en katstrof, rent fiskemässigt. två dagars fiske gav fyra smågäddor, och mer än så är det inte värt att skriva om det.

idag hade jag en tanke på att fiska ett halvdagspass före fotbollen. jag gjorde så för två helger sedan med mycket gott resultat, och hoppades på en favorit i repris. tyvärr var vädergudarna än en gång på uselt humör, när jag vaknade imorse var det nästan 20 minusgrader. andra gången i januari, i stockholm!

nu vrider jag tillbaka klockan till i tisdags istället. vi hade friluftsdag med skolan, och jag är inte den som är sen att utnyttja en sådan situation. självklart skulle kidsen få möjligheten att testa vinterfiske med pimpelspö, och jag såg möjligheten till några timmars ismete på arbetstid.

dagens aktiviteter började klockan 10. jag såg till att vara på plats i god tid innan dess, och hade grejerna riggade långt innan kidsen dök upp. jag hade aldrig fiskat på sjön innan, så jag hade inte en aning om var jag skulle sätta mig. en plogad skridskobana sträcker sig runt hela sjön, och är det nåt jag hatar när jag ismetar är det skridskoåkare. valet blev alltså enkelt, så långt från skridskobanan som möjligt: mitt i sjön.

lagom till den första omgången fiskeintresserade ungdomar dök upp skramlade det till i en pingla. det skulle kunna varit en mörtpingla, men den var liksom lite för distinkt och något sa mig att det var rovfisk inblandad. jag väntade flera minuter utan att något hände, och till sist kunde jag inte hålla mig. jag smög fram till spöt och tog tag i linan för att lyfta upp mörten och spana in läget. tvärstumt, har den gått fast i botten? rent instiktivt satte jag in ett mothugg med linan i näven, utan att tänka på flätlinans förmåga att skära in i händerna. när fisken rusade var det bara att släppa och snabbt greppa spöt istället. kidsen samlades snabbt i en ring och fick bevittna en riktigt stark gädda. hon bjöd på flera långa rusningar ner mot djupet och kändes riktigt stor!

gäddan var tyvärr lite mindre än jag hoppats på, omkring sex kilo. kidsen tyckte dock att den var gigantisk... när man fiskar på lite djupare vatten (ca 6 meter) och fisken har möjlighet att rusa mot djupet, tycker jag ofta att fisken upplevs betydligt större än vid fiske på grunt vatten där fisken bara kan rusa horisontellt.

jag fick en liten gädda till, och några försiktiga flagg där fisken inte ville leka med mig. överlag var det väldigt petigt. sexkilosgäddan hade sugit på mörten flera minuter utan att varken svälja eller flagga av, kroken satt perfekt i mungipan. det beteendet har jag inte varit med om tidigare, vad jag kan minnas.

jag hoppas det är bättre fart imorgon, och att temperaturen är lite gynnsammare. prognosen säger just nu -9, men idag har det ju varit betydligt kallare än utlovat. hoppas att det inte blir så imorgon också, då kommer fisket att frysa inne ytterligare en dag...

Spåren efter björnligan

2010-01-28T05:52:00.000-08:00

Båten står nu på verkstan i väntan på lite varmare väder. Det är både stora och små blessyrer runt om. Tömd på det mesta av värde ser den i dags läget ut såhär:

Stävskadan övertäckt på tjuvavis.

Har satt kylskåpet som i dagsläget säkert kyler 7.3orna i husvångna.Motorn har även den fått sig en dyster behandling.

Tjuvkoppling.

Söndergeggat reglage.

Man ska inte vara bitter för det här, men fan det är svårt. Båten kom i alla fall tillbaka med motorn i behåll. Som extra salt i såren så blir det ingen vintersäsong i Vättern i år. Får göra comeback nästa vinter, om ingen bjuder med mig som matros i år vill säga.

riggning enligt tuben

2010-01-17T05:35:00.000-08:00

dagens fiskepass tillsammans med mr fisheco himself, jan o, gick helt åt skogen. janne gick bom och jag lyckades lura upp tre smågäddor i trekilosklassen under hela dagen. inget man skriver långa blogginlägg om direkt, men blogga ska jag göra ändå. jag har fått några frågor om hur vi riggar utrustningen vid ismete, och nu känns det som ett bra läge att dela med mig av det.

till att börja med kan väl sägas att det finns nästan lika många sätt att rigga sitt ismetespö som det finns ismetare. allt från enkla riggningar med spöet lutat mot ett pensionerat angeldon, till små trebensstativ, till avancerade ställningar av typen "hållger". jag tänker inte påstå att det ena är bättre än det andra, men jag har själv provat några olika under åren och jag föredrar en rigg som är smidig och lätt att flytta, vilket utesluter alla dessa tre.

i början av ismetekarriären gjorde vi som alla andra på den tiden. vi spolade av linan från våra gamla angeldon, hackade fast dem i isen och lutade spöet mot den tomma spolen. så körde vi fram tills den dagen då niklas drog sin första riktigt stora gädda, fjorton kilo jämnt. när han skulle registrera fångsten började svenne andersson på sportfiskarna käfta om att ismete på detta sätt kunde jämföras med ståndkroksfiske, med andra ord ett fast redskap. till sist fick niklas gäddan godkänd, men för att slippa liknande tjafs i framtiden tänkte vi om.

vi köpte batteriklämmor (till startkablar, kostar 14.90 på biltema) som vi klämde runt foamen på spöt. vippan gick att peta ner i plasthandtaget på klämman. för att riggen inte skulle glida omkring monterade vi tretums spik i batteriklämmorna. denna rigg fungerar utmärkt och jag fiskade så i flera år. men den har en stor nackdel. det blir lite obalans i spöt, och det riskerar att vippa framåt ner mot hålet vid napp. vi har inte badat något spö, men det har varit riktigt nära några gånger. för att undvika detta vidareutvecklade jag riggen till den variant jag använder idag. jag hittar ingen riktigt bra bild på originalriggen, men här är i allafall en hyfsad.

batteriklämma 1.0

det första jag gjorde för att utveckla riggen var att böja handtagen på klämmorna. det blir på så sätt en bredare bas, spöt står stadigare och lägre, vilket ger en bättre balans. steg två var att bygga små "insatser" till klämmorna, så att de kunde monteras längre fram på spöt utan att skada lacken. såhär såg det ut.

batteriklämma 2.0

nu återstod bara en nackdel. eftersom linan är fäst vid vippan mitt på spöt ser man aldrig mörtens rörelser, heller inte eventuella försiktiga kontakter med rovfisk. det blir liksom allt eller inget. på aggressiv gädda fungerar det oftast alldeles utmärkt, det var först när vi började fiska mer efter gös jag insåg riggens begränsningar. gösjävlarna är ju allmänt petiga, och det är en stor fördel att kunna se på vippans rörelser när det är på väg att hända grejer. detta löste jag genom att flytta fram klämman ännu längre, samt bygga ett litet "torn" för att få upp vippan högre.

batteriklämma 3.0

den uppmärksamme ser att det inte är en ordinär vippa jag använder. jag har aldrig gillat traditionella angeldonsvippor, och redan tidigt gjorde jag egna av pianotråd och frigolitägg, se bilderna på den gamla riggen. jag blev aldrig riktigt nöjd, och har länge funderat på något som ska fungera bättre. fjäderstål rostar och har för dålig återfjädring för att orka med mina extra stora markörer gjorda av pingisbollar storlek xl. det tog lång tid innan jag löste det, men nu tror jag mig ha hittat det optimala materialet. remsor av polycarbonat, okrossbar plast! plasten är helt okänslig för kyla, och har fantastisk återfjädring trots att den är mjuk.

vippa i närbild

istället för att fästa linan med en ögla runt vippan fäster jag den under en gummisnodd som sitter runt markören. på det sättet kan man välja ganska exakt hur hårt man vill att linan ska sitta. vid gäddfiske med grismört drar man åt snodden rejält och petar in en stor ögla av linan under snodden, när man är ute efter gös eller abborre och fiskar med småmört eller nors gör man självklart tvärtom.

är något oklart? fråga gärna!

trevligt kortpass

2010-01-16T06:19:00.000-08:00

idag hade jag planerat att köra heldag med folke i norrtälje, men han åkte på att jobba istället. jag tänkte om och körde ett kortpass i närheten av stan istället, vilket innebar att jag även hann med två fotbollsmatcher med mosebacke. en effektiv dag minst sagt!

jag var på plats i förhållandevis god tid. då jag var ensam bestämde jag mig tidigt för att banta ner antalet spön till fyra, för att kunna hantera en eventuell morgonrush. det skulle visa sig vara en god idé, då den emotsedda rushen kom. jag fick första flagg redan fem över åtta, fisken tog lina i ganska rask takt och jag tänkte gädda när jag satte in mothugget. men så var det inte, efter en kort fajt fick jag se en ganska fin gös i hålet. ingen gigant, men väl fyra plus. dessvärre satt kroken ytligt och fastnade i iskanten, gösta tackade för sig utan att syna isens ovansida. det är ganska vanskligt när man fiskar där det finns gott om både gädda och gös. man vill gärna vänta lite längre innan mothugget när det gäller gös, men om man gör detsamma på en lite större gädda hamnar kroken långt ner i magen.

jag hann inte ens bli besviken över gösen innan ett nytt spö fällde. tendensen var densamma, linan lämnade spolen utan tjaffs. med förhoppning om en till gös väntade jag några evighetslånga sekunder längre denna gång. det blev stumt i mothugget, sen kändes fisken tung och lite stötig. det är en bra känsla och det betyder inte allt för sällan gös. men än en gång blev jag lurad på konfekten, det var nämligen en gädda... en gös i denna storlek hade jag inte tackat nej till!

8,2 kg, ungefär 105 cm

skönt med en gädda i åtminstone något bättre kondition. de större gäddor som kommit hittills i år har mest liknat slipsar, och vägt ett till två kilo för lite för sin längd. det hände lite mer grejer under förmiddagen, men inget spännande. ett göspet med efterföljande spott, och ytterligare tre smågäddor. det känns ändå helt okey för ett tretimmarsfiske med fyra spön. imorrn blir det heldag, och då hoppas vi på göstas storasyster, eller nåt i den stilen.

1:a bättre

2010-01-12T12:05:00.000-08:00

Jag och Johan har sen förra veckan börjat sysselsätta oss med isfiske, två pass i Mälaren har det blivit. Vi fick nån snipa var men det var ingen storlek på dom.
Efter en helg i Dalarna så var jag laddad på att försöka få nån lite kralligare fisk.
Ville prova nått nytt ställe så jag hörde mig för med Tuben som snyggt serverade en intressant sjö.

När sista mörten var utsatt dröjde det inte mer än 5 minuter innan första fället. Jag stod precis brevid spöt och matchen blev enkel. Upp kom en snipa, liten men i god kondition.

En timme senare var det dags igen, denna gång på Johans spö. En halvkilos Abborre fick syna isen.
Efter det blev det ett par fäll under några timmar samtliga med tydliga gösnyp i mörten där samtliga spottat.

När vi runt 13-tiden gick på en is rensar runda så upptäcker jag att mitt innersta spö står på nosen, skyndar dit och sätter in ett mothugg, fast fisk!

8.98kg och nytt PB!

Imorgon blir det nya tag i samma sjö, där Gösen gäckar.

äntligen mildväder!

2010-01-10T08:16:00.001-08:00

efter en hel veckas sibirisk helveteskyla lovade prognosmakarna något mildare väder under söndagen. tre fiskepass har fryst inne den senaste tiden, så det var mycket välkommet. jag börjar bli extremt trött på den här synen...

som tur var stämde prognosen denna gång. tio minus imorse är väl inte vad man kan kalla mildväder, men ändå okey när temperaturen stiger under dagen, och milt i förhållande till vad som varit!

planen var att ta revansch på den större gädda som gick fast i vassen förra helgen. jag spred ut mina spön i samma område, och jimmy som saknar egen borr fick nöja sig med att sitta lite längre in i viken. 08.10 hade jag mina grejer ute, och hann knappt mer än tänka att det kommer ta en stund till innan det kommer igång... då flaggade ett av mina spön! fisken tog lite lina, men jag fick bara upp en tuggad mört när jag satte in mothugget. det beteendet luktar gös i min bok, och strax därefter fick jag ännu en signal på det. ett till spö flaggade, men mörten var spottad när jag kom fram. irriterande! det tog inte lång tid innan ytterligare ett spö drog av, och äntligen fick jag kontakt med fisk. det blev tvärstumt när jag sträckte upp linan, men sedan hände inte alltför mycket. så beter sig ingen gädda, och det var det inte heller. istället ett prydligt nytt is-PB på gös.

isgös 5,05

jimmy visade tydligt sitt missnöje över att jag "stulit" den bästa platsen, men han hann inte beklaga sig särskilt länge innan hans bortersta spö flaggade. en liten språngmarsch senare hade vi en lite nöjdare jimmy med ett rejält böjt spö i näven. utan tvekan en hyfsad fisk, och redan när vi såg den i hålet kunde vi konstatera att is-PB nummer två för dagen var på gång.

7,7 kilo

en skaplig gädda, men precis som min från förra veckan alldeles för slank. ett tag trodde vi nästan att det var samma fisk, men den jag fick hade en lite annorlunda kroppsform, och saknade det rejäla ärr som denna gädda har på sidan. kul att det går fler grova gäddor i samma område! en liten stund senare lyckades jimmy dra en till i samma hål. som stöpt i samma form, men något mindre.

5,8 kilo

själv kämpade jag vidare med kinkiga gösar. ett jävla pillande och kladdande med mörten, lite för mycket tjafs helt enkelt! jag tappade räkningen efter ett tag, men jag själv måste haft minst 15 göskontakter under dagen, och jimmy några därtill. tuggade mörtar, stulna mörtar, och till sist även ett par gösar på isen. ingen lika stor som den första, men ändå skapliga fiskar på dryga tre kilo.

3,5 kilo

fisket var bra fram till elvatiden, sen fick vi bara sporadiska flagg under resten av dagen. tja, ungefär som vanligt med andra ord. oftast kan man packa ihop vid elva och gå hem, men då ismete är ett ganska omfattande projekt känns det dumt att inte sitta kvar resten av dagen och vänta på den där stora, som kanske kanske kommer att nappa... om vi summerar dagen fick jag tre gösar och fyra mindre gäddor, jimmy fick två mindre gäddor förutom de två som finns på bild. det hade garanterat gått att truga upp fler gösar med flourocarbontafs och mindre betesfiskar, men det är alldeles för gott om gädda för att ta den risken. nu har jag uppfyllt mitt ena mål den här vintern, nämligen gös på femplus. nu återstår bara tioplus-gäddan, och det målet tänker jag kämpa vidare med nästa helg.

grisgösen, grisgäddan!

2010-01-02T06:43:00.000-08:00

efter gårdagens ganska lyckade gäddpass var det en lockande tanke att sitta på samma ställe igen, men avsaknade fiskekort för 2010 och kalles längtan efter pelagiskt insjöfiske fick oss på andra tankar. vi siktade in oss på ett ställe där vi länge velat fiska, men inte riktigt hittat rätt. denna gång var vi utrustade med gps och lyckades snabbt hitta till exakt rätt plats. kalle var lite stressad på vägen dit, och tyckte att vi var väl sena. min kommentar till det var "vi kan ta det lugnt, det kommer ändå inte hända nåt förrän halv nio" varpå jag blev utskrattad av såväl kalle som jimmy.

kalle var för dagen ute efter gädda. jag satsade på gös, och jimmy som inte fiskat så mycket den här säsongen satsade inte på nåt särskilt utan hoppades på att få fisk överhuvudtaget. när jag precis pillat ner min sista mört på mitt yttersta spö börjar kalle att föra ett jävla liv. när jag tittar upp ser jag att både kalle och jimmy står med böjda spön. what? kalle skriker mest så jag skyndar till hans undsättning. han mumlar nåt om pb, och det visar sig att han drillar en skaplig gös. när jag tittar ner i hålet ser den ut att vara åtminstone 3-4 kilo. halvvägs upp ur hålet inser jag att den är groteskt stor! skallen är enorm och magen ska vi bara inte tala om! det var kallt idag, så vi puttade ner gösen i hålet igen för att undvika förfrysning medans vi förberedde våg och kamera. upp med fisken, två snabba bilder, sen vidare till vågen. den stannar först på sanslösa 7,6 kilo!

grisen!

efter att gösen simmat tillbaka hjälper vi jimmy att kroka av gäddsnipan som han belönades med. sen tittar jag på klockan och kan nöjt konstatera att den är halv nio. efter den inledningen kändes det som att det kunde bli ett jävla race, men så kul blev det absolut inte. själv fick jag inte en endaste flagg under hela förmiddagen. inte heller kalle kände något mer efter jättegösen, men han var nog rätt nöjd ändå. så typiskt honom att satsa på gädda och få en drömgös. den dagen han går in seriöst för gös kommer han säkert att få den där stora gäddan...

jimmy drog ytterligare ett par smågäddor, av någon anledning var det bara hans mörtar som dög. efter lunch räddade jag upp dagen med ett par gäddor och slapp även denna gång gå hem med skammen. allt bleknar dock i jämförelse med gösen, och det skulle inte kännas rätt att lägga upp bilder på någon av våra fyrakilos fjuttgäddor.

dock har det kommit upp en fin gädda under dagen på annan ort. min allra äldsta fiskepolare, niklas, har i år hittat tillbaka till ismetet efter flera års uppehåll. han var med ut på juldagen, och idag körde han igen. på samma sjö som vi pepprade med spön hela julen utan en gädda över 7 kilo lyckades han idag bända upp en riktig tjockis. 13 kilo gädda fördelade på endast 112 cm, där kan vi snacka kondition!

jag misstänker att längden på denna gädda ligger ganska nära gäddan som jag själv fick igår, men den väger nästan dubbelt så mycket! en helt bisarr tanke, en sån gädda vill jag ha imorrn! jag återkommer med rapport om det, nu ska hemmet städas.

nyårsgädda med mersmak

2010-01-01T09:09:00.001-08:00

ett tag tvivlade jag på om det överhuvudtaget skulle bli någon gångbar is i stockholm i år, men några dagars mildväder följt av riktig vinterkyla har räddat säsongen. nu ligger det omkring två decimeter superfin is både på sjöarna och i skärgården. yippie!

vi var inte sena att utnyttja situationen. gårdagskvällens nyårsfirande blev väldigt lugnt för min del. efter tolvslaget var det sängen som gällde, i förvånansvärt nyktert tillstånd med tanke på att mitt sällskap gjorde sitt yttersta för att hälla i mig diverse alkoholhaltiga drycker. kalle tog det också lugnt med spriten, och som vanligt var han på plats utanför mig i god tid. den mannen kan man verkligen lita på när det gäller klockan!

vi hade rekat isen redan på nyårsaftonen, så när vi anlände imorse var det bara att stövla rakt ut till vår tilltänkta fiskeplats. vi fick snabbt ut grejerna och sen började den tråkiga biten av ismetet. att vänta... när klockan var halv nio hade det börjat ljusna ordentligt, och jag sa till kalle: du, jag börjar få dåliga vibbar... om det här var en riktigt bra dag borde det ha hänt nåt nu. samtidigt som jag säger det tittar jag upp, och ser att min bortersta vippa står rakt upp. när man talar om trollen!

eftersom jag inte visste hur lång tid det gått efter flaggen sprang jag så fort jag bara kunde. väl framme vid spöet var jag så andfådd och tårögd att jag knappt såg något, men visst gick det ut lina? efter att gnuggat ögonen såg jag att linan löpte av spolen i rask rakt. jag lyfte spöt och sträckte upp linan. två tunga sugande knyckar i andra änden, sen blev det åka av! fisken drog iväg rakt mot vassen och jag hade inget att sätta emot. jag kände ett skrapande i linan, och några sekunder senare tog det stopp. stannade fisken? vad hände? förvirringen var total, men ganska snabbt tvingades jag inse att fisken hade gått fast. kanske borde jag försökt vänta ut den, men jag satsade på det mer drastiska alternativet att försöka dra loss den. självklart slutade det med linbrott och svordomar. så typiskt! utan tvekan den största fisk jag har drillat på ismete, om inte detta var en tio+ så vågar jag inte ens tänka på hur en sån fisk känns!

kalle har en näst intill osannolik förmåga att bli utan fisk när han är ute tillsammans med mig. därför kändes det oväntat när ett av hans spön flaggade strax efter mitt nederlag. mörtfäll? nejdå, inte alls! härmed har jag äran att presentera kalles första ismetegädda i mitt sällskap!

inte mycket till gädda men nu är i allafall förbannelsen bruten. eller det vetefan förresten, för kalle fick inte ett enda fäll under resten av dagen. det fick däremot jag. vid halv tio började jag att flytta spön. åt helvete för tidigt, jag vet, men det kändes rätt då och där. när jag flyttat spö nummer två hinner jag inte mer än vända ryggen till innan det fäller, men snipan som var så ivrig kom tyvärr inte med på bild... när jag flyttat spö nummer tre hinner jag inte ens fästa linan i vippan innan det börjar dra i mörten. stark mört, tänkte jag, och drog åt mig linan. för sent inser jag att det är en gädda i andra änden, som lyckades sno mörten utan att komma i kontakt med kroken.

efter det blev det lugnt. jag kände att jag behövde snacka av mig lite om den brända storgäddan, så jag ringde till den enda person som jag visste var vaken vid tiotiden på nyårsdagen. peter såklart, han är ju alltid på sjön. han hade inte känt ett liv, och var ganska deppig. under vårt samtal får jag flagg, och avslutar snabbt samtalet. linan går ut och jag krokar fisken. det blir härligt tungt i spöet och jag känner genast att det är en till skaplig fisk. inte i närheten av den första men i allafall 5+. jag ropar till mig kalle och vi bevittnar tillsammans hur en grotesk gäddskalle visar sig i hålet. yes, äntligen sitter tian! vi förbereder kamera, vågpåse och avkrokningsutrustning och jag känner hur en skön känsla av revansch sprider sig i kroppen. när jag strax därpå lyfter upp gäddan övergår den känslan i ren besvikelse. hon är ju slank som ett jävla snöre!

tja, vad ska man säga? en fin gädda men den väger bara 7,4 kilo. en fisk som man normalt skulle vara väldigt glad över, men som idag kändes alldeles för liten. jag som trodde att jag skulle få min revansch efter bottennappet. en rolig liten detalj är att jag efter att fisken återutsatts hör någon som pratar i min ficka. nej, har jag lyckats ringa upp någon av misstag? så var inte fallet, däremot hade jag inte lyckats lägga på luren efter mitt samtal med peter, och han hängde kvar. han hade följt hela fighten via telefonen i min ficka, och lät meddela att det var väldigt spännande!

det kom några fler strögäddor under dagen och jag tror att jag fick totalt fem. kalle fick som sagt nöja sig med sin enda. dagens pass gav hur som helst mersmak och den luriga vässgäddan kommer förhoppningsvis stänga käften kring en av mina mörtar snart igen, och när det sker kommer jag inte att vika ner mig! morgondagens fiske kommer att förläggas på annan ort, men möjligen är vi tillbaka på dagens fiskeplats redan på söndag. snart väntar en ny jobbvecka och det gäller att skrapa ihop till så mycket fisketid som möjligt innan dess. ny rapport kommer imorgon, nu ska jag pilla på utrustningen. apropå utrustningen så måste jag bara visa upp min nya pimpade pulka, försedd med rosa slalomskidor för bästa glid. jag är mycket nöjd med den lösningen!

slutligen går dagens ros till henke sandahl på söders sportfiske som åkte in till hornsgatan och öppnade upp butiken endast för att jag skulle få tag på mört till morgondagens fiske. till saken hör att mörten kom från mig från början. jag räknade iskallt med att få ett par hundra mört till innan helgen, men eftersom lagen om alltings jävlighet slog till så fick jag ingen mer mört i mjärden, och jag hade lämnat ifrån mig allt jag hade till söders... så än en gång tack, henke!

fyradagars ismete

2009-12-25T09:52:00.000-08:00

måndagen den 21 december packade jag skrotbilen full med ismeteutrustning och styrde kosan mot masriket, ludvika närmare bestämt. med 100 mörtar i bagaget och en hel massa minusgrader utanför bilrutorna såg det lovande ut. rapporterna från söndagens fiske var inte sämre. peter hade kommit ut på favoritsjön och dragit gäddor på 8,2 - 7,8 - 7,3 - 6,9 - 6,0 samt 3,5. en helt sanslös dag som man inte ofta får vara med om.

tanken var såklart fiske redan på tisdagen, men termometern visade 16,1 minusgrader när jag vaknade. fisket ställdes självklart in, det går inte att bedriva ett försvarbart catch & releasefiske när det är så kallt. det fick bli rostlagning på bilen i pappsens varmgarage istället.

på onsdagen var det några grader varmare, och vi bestämde oss för att köra. peter hade planerat att ismeta nio dagar i rad, men även han drog sig ur på tisdagen på grund av temperaturen. men inget ont som inte har något gott med sig. idiotkylan under tisdagen byggde på isen såpass att vi kunde ta oss ut på ett av våra favoritställen, där det från is landats gädda på 13, 14 och 15 kilo de senaste åren!

fisket den dagen är egentligen inte mycket att orda om. jag var först på isen och fick fördelen av att kunna välja plats först, men även nackdelen av att vara den som fick kolla så att isen verkligen bar. det gjorde den, men det var knappt på vissa ställen. vi spred ut våra spön över ett stort område och väntade på att det skulle hända något. vid niotiden fällde ett av peters spön. upp kom lite oväntat denna firre.

åtta hekto borre

detta är peters första ismetade abborre på den här sjön. det är väldigt märkligt, med tanke på att han har lagt ett antal tusen timmas ismetetid här under de senaste åren. han har för övrigt även fått regnbåge, lake, öring och röding på ismete på just denna sjö, och det är nog bara en tidsfråga innan han får en gös. det är inte gott om dem, men de finns där nere...

precis efter att borren simmat tillbaka förbannade peter sig själv för att han släppte den. han hade för dagen ganska ont om mört, och såg en åttahektos abborre som ett potentiellt bete! jag är inte förvånad, den mannen ismetar med allt han kommer över, ju större destå bättre. med förhoppning om en till abborre skickade han ner den minsta mörten han hade i hinken, och det gick inte många minuter innan samma spö fällde igen. yes utropade peter, en abborre till! mothugget följdes av en kraftig böj på spöet, och jag insåg genast att om detta är en borre är det frågan om ett svensk rekord! riktigt så skoj var det inte, när fisken kom till hålet visade den sig vara avlång, mörkgrön och hade gula fläckar.

efter gäddan hände inte mycket mer denna dag. jag och peter fick varsin liten stackare, men dessa kommer inte att föräras med bild i denna blog. mammas mat lockade, och vi gav upp vid lunchtid. samtidigt anlände jonas, som skolkat från jobbet för att åka hem och ismeta. efter maten åkte vi tillsammans till en mindre sjö ute i skogen där det finns gott om smågädda. dock skall sägas att vi har tagit varsin tia där, så sjön har potential. men inte denna dag, vi fick ett par fjuttgäddor var och när mörkret föll kändes det inte en sekund för tidigt att plocka ihop.

på julafton brukar vi traditionellt vara ett helt gäng som ismetar, men i takt med att familjelyckan spirar på allt fler håll har den skaran succesivt minskat. i år var det bara jag och peter som höll fanan högt. vi fiskade åter på samma ställe som peter hade haft kalasfiske ett par dagar tidigare. att kalla julaftonsfisket för kalasbra vore att ta i, men det gav en viss mersmak. dagen började trögt och det dröjde ända till halv tio innan första livstecknet kom. peter hade satt ut ett spö ganska nära en strömkant med öppet vatten, och givetvis var det där det hände. en gädda på ungefär fyra kilo fick syna isens ovansida för en kort stund.

jag var inte sen att testa samma koncept, och flyttade några spön mot iskanten. femton minuter senare fällde ett av mina spön, men det fanns ingen gädda i andra änden. ibland drar mörten av själv, men det var något som sa mig att det var gädda inblandad denna gång. jag riggade om, och hann knappt vända ryggen till innan det fällde igen. snabbt tillbaka, snabbt mothugg och tunga knyckar i andra änden! en liten stund senare visade sig en välmatad dam under iskanten.

julegrisen!

den närmaste halvtimman hände en hel del. bara en liten stund efter första gäddan fällde nästa spö, och även denna gång kändes det som att mörten själv dragit av. när jag handmatade in linan tog det tvärtstopp, följt av en rusning. gäddan hade kommit tillbaka, och klippte mörten när jag höll linan i handen. häftigt! tyvärr släppte gäddan efter ett par knyckar, så jag har ingen koll på storleken. ungefär samma procedur upprepade sig på ytterligare ett spö, två gånger om. första gången drog gäddan av och spottade ut mörten. andra gången drog gäddan av, spottade ut mörten, simmade efter mörten upp till hålkanten och skrämde slag på mig, men missade mörten. jag släppte ner igen, och gäddan nöp mörten mer eller mindre ur handen på mig. mothugget resulterade tyvärr i tom krok. hela händelsen var hur som helst läcker, en gädda på 5-7 kg som attackerar en mört precis uppe i hålkanten, det har jag aldrig varit med om tidigare! detta fick avsluta dagen. vi hade gärna stannat längre men julmaten stod på bordet och morsan hade inte varit att leka med om jag kommit sent.

på juldagen var det dags igen. denna dag var det betydligt fler som fick dispens från familjebestyren. förutom jag och peter fiskade hedin och pärra från mitt gamla team, blackmaster, samt en kille som heter fredrik nordin. vi spred ut oss över sjön och hade totalt 35 spön! blackmaster 10, peter 10 och nordin 9 och så jag med mina 6. med så många spön ute vore det väl snudd på märkligt om inte någon av oss skulle landa en bättre gädda?

vid niotiden gjorde tre rådjur entré. de kom smygande genom vassen och klev ut på isen precis vid ett av mina spön. jag rotade fram min kamera för att få en bild på detta, men precis i samma stund som rådjuren visade sig hände det osannolika - just det spöet fällde! pinglan skrämde slag på de stackars djuren som skenade tillbaka upp i slänten. själv slet jag åt mig catch & release-säcken och skenade iväg mot spöet. när jag kom fram forsade linan av rullen, och jag satte omgående in mothugget. till min stora förvåning blev det inget motstånd alls i andra änden, och ett par vevtag senare fick jag upp en lina utan krok, tafs, bly och framför allt utan gädda. helvete, vad hände? möjligen hade gäddan trasslat in linan i munnen, men mer troligt är att linan hamnat mot en vass sten eller något annat otäckt på botten och skavdes av omedelbart när jag sträckte upp linan.

under förmiddagen ramlade det in rapporter från de andra med jämna mellanrum, men inga stora fiskar landades. firma blackmaster + peter hade fått ett par gäddor mellan 4 och 5 kilo, och även nordin hade lirkat upp en 4+. det var alltså bara jag som var fiskfri och jag började misströsta lite. alldeles lägligt fattade en gädda tycke för en av mina bottenplacerade mörtar, och denna gång lyckades jag hålla linan borta från vassa saker.

fem kilo välmatad gädda

vid elvatiden ringde peter. han undrade vad nordin egentligen höll på med? nordin fiskade en bit ifrån mig, och han hade grejat vid ett av sina spön ett bra tag. det såg ut att handla om större fisk, så jag tog med mig lipgripen och sprang över till honom. det var ingen jättefisk, men den grova ryggen tillsammans med isens förstoringseffekt lurade oss. tänk att man aldrig lär sig? fisken såg spontant ut som en åtta, men när den kom upp vägde den "endast" 6,7.

denna gädda kom att bli dagens största. jag fick ett par mindre, och ingen av de andra lyckades bättre. om vi summerar juldagens fiske kan vi konstatera att nordin fick tre, blackmaster + peter fick sju tillsammans, och jag fick tre. totalt tretton gäddor på 35 spön. det låter inte så upphetsande, men denna sjö är allt annat än lättfiskad, och man fiskar inte här för att få mycket gädda, utan på grund av chansen att få en riktigt stor.

på annandagen var det återigen jag och peter som gav oss ut. jag tog lite sovmorgon och vaknade strax före sju när peter ringde. utanför fönstret slet snöstormen i träden och det såg inte alls inbjudande ut. trots det satt vi i bilen en liten stund senare. när vi kom fram till sjön såg isen så äcklig ut att vi inte ens klev ur bilen, utan åkte vidare mot en annan plats med lite bättre is.

isen såg betydligt bättre ut på plats nummer två. vi placerade ut våra spön på ett ofiskat område. tyvärr börjar isen se ut som en schweizerost på alla ställen där det är fiskbart, och det brukar inte alls vara bra. det är som att ett område blir sönderfiskat, även om det inte landats speciellt mycket fisk, och den som har landats försiktigt har återutsatts.

dagen började bra, peter fick dagens första fiskkontakt redan vid niotiden. det var en mycket försiktig fäll och vi hade en liten förhoppning om att peters första ismetade gös skulle bli ett faktum. alltför sällan blir det som man vill, och inte heller i detta fall.

en sötvattenstorsk!

till vår stora förvåning var det en lake! det har visserligen hänt förr, men i det här fallet hade peter placerat en jättemört tre meter från botten med förhoppning om storgädda. hur den här lilla laken ens kunde komma på tanken att trycka in jättemörten i truten är och förblir ett mysterium.

gött med mört!

lake är en delikatess enligt vissa, så vi behöll den. när jag rensade den framstår det som ännu märkligare att den ville åt jättemörten. magsäcken var redan sprängfylld! peter hade mäskat vissa hål med mörthack, och det hade laken tryckt i sig med god aptit. dessutom en rejäl mört som den fångat på egen hand. snacka om glupsk fisk!

efter laken var det lugnt värre. vi hade precis börjat fundera på flytt när ett av peters yttersta spön fällde. det visade sig vara en skaplig fisk, och jag skyndade till undsättning. fisken var grov och vi uppskattade vikten till ungefär åtta kilo, vilket återigen var lite i överkant... när vi fick upp skallen ovanför iskanten såg vi genast att det fanns ett litet märke i underkäken, ungefär som efter en lipgrip. dessutom hade gäddan ett litet sår strax bakom huvudet. ta en titt på bilden, och sen scrollar du upp och jämför med bilden på fredrik nordins gädda från igår.

ja, som ni ser är det samma fisk! fångad med ett dygns mellanrum, i olika delar av sjön. visst är det märkligt? helt klart är det så att dessa pelagiska gäddor simmar runt över stora områden, och den verkar inte ha tagit någon större skada av besöket ovan isen dagen innan. inspirerad av detta satte sig peter och gick igenom sitt bildarkiv när han kom hem, och numera är han helt säker på att han har fångat samma gäddor om och om igen, med lite olika vikter beroende på årstid.

en stund senare drog jag en femkilos i samma område. även den fisken hade varit i kontakt med en oförsiktig fiskare tidigare i karriären, halva överkäken saknades! egentligen är den inte värd en bild ens, men den är lite udda så den får åka med den också.

glappkäft!

spana in truten! det är verkligen en rejäl bit av överkäken som saknas. personligen gissar jag på gäddsax, detta satans påfund! gäddan verkade inte lida av detta, den var oerhört stark, helt klart den starkaste fisken från is i år. sett till motståndet den bjöd på borde den varit betydligt större, i allafall mellan 7 och 8 kilo. efter dessa två fiskar på en halvtimma dog det totalt. vi flyttade runt och peter lurade upp en mindre gädda lite närmare land. själv fick jag vänta en stund in på eftermiddagen innan jag fick kontakt med fisk igen. även denna fisk var av godkänd kaliber och bjöd på en fin fight med rejäla rusningar ner mot djupet.

ungefär sex kilo ovägd gädda

vi stannade resten av eftermiddagen men det gav inget vettigt. peter sänkte ner några mörtar på botten för att försöka sig på skymningsfiske efter lake, och det gav genast resultat i form av en liten gädda. typiskt, när man siktar på stor gädda får man liten lake, och när man siktar på stor lake får man liten gädda...

nu är det dags att tacka masriket för den här gången. jag skulle i och för sig kunna stanna några dagar till, men nu börjar jag längta hem. tyvärr tror jag att stockholm bjuder på fem decimeter snö och obefintliga isar, så det kan mycket väl bli en ganska lång och ofrivillig ismetepaus. over and out!