årets två sista ismetepass

så var den då på plats, den efterlängtade skärgårdsisen. inte mycket att skryta med ännu, men småvikarna går det i allafall att komma ut på. det måste självklart utnyttjas, så igår introdcerade jag det fantastiskt roliga ismetet för jimmy. vi fiskade på en liten liten och mycket grund vik i den södra skärgården. största djupet är omkring en meter normalt sett, men vid extremt lågvatten som det verkar vara just nu snackar vi inte om mer än en dryg halvmeter. inte mycket rörelseutrymme för gäddan alltså.

det finns två områden som är något djupare och vi sökte oss naturligt nog till ett av dessa. när vi precis skulle sätta ut sista spöet högg första gäddan. den rusade inget men hade svalt precis hela mörten. tafsen stack upp ur svalget och det gick inte ens att se trekroken!


mycket hungrig trekilosgädda

det hade krävts avancerad kirurgi för att lossa kroken utan att skada fisken, så den fick dessvärre vandra vidare mot gäddhimlen, möjligen helvetet. gäddan var full av iglar och hade ett fult sår på undersidan bakom gälarnas fäste. undrar om det inte är ett wobblerkrok som har suttit där...

vi försökte sätta ut alla spön på så djupt vatten som möjligt, utom ett som satt på ungefär tre decimeters djup inne i mot land. precis när jag tänkte att det var dags att flytta det spöet så högg det. efter en kort fajt fick ytterligare en gädda syna isens ovansida. vikt lite drygt 3, och även denna gädda hade varit i kontakt med ovarsamma fiskare tidigare.


avsliten gälbåge verkar inte påverka matlusten

gäddan hade en avsliten gälbåge som hängde ut under gällocket. inte så snyggt, men det verkar inte påverka fisken speciellt mycket. efter den gäddan dog det helt, och vi flyttade över till det andra djupområdet. där blev det genast lite fart och på försök nummer två lyckades jimmy att landa sin första ismetegädda. inte så stor, men den gav ändå lite mersmak. fler gäddor blev det dock inte denna dag.


i väntan på rushen som inte kom

på hemvägen rekade vi lite på en annan vik. den är betydligt större och djupare, men isen verkade vara lika tjock. ett nytt fiske planerade där till morgondagen, det vill säga idag. jimmy stannade hemma, men fredde följde med istället. vi var på plats i vettig tid och bestämde oss för att börja fiska längst bort och flytta oss tillbaka mot bilen under dagen. jag kände på isen med isbillen med jämna mellanrum och den verkade jämntjock överallt. efter ett tag tänkte jag inte mer på det utan vi ångade på mot den del där vi ville börja fisket. plötsligt började det knaka under fötterna på oss, och isen sprack. vi tvärstannade och backade långsamt tillbaka mot fastare mark. vi klarade oss från vinterbad, men det var inte långt borta!

vi satte ut spöna där isen bar, och det såg så JÄVLA fint ut. efter ett tag kunde vi dock konstatera att det var helt dött. inte ett liv. det blåste ganska mycket och drog in någon slags tryckförändring, möjligen kan det ha påverkat fisken negativt. vi flyttade omkring lite under dagen och till sist lyckades jag truga upp två gäddor, en snipa och en braxenfet sak på dryga 3 kilo.


blek braxätare

vi flyttade lite mer, men gav upp strax före två. det är trots allt årets sista dag och nån dåre har ju kommit på att detta skall firas. imorgon kan det bli lite iskoll norr om stan om bakfyllan tillåter fredde att köra bil. till helgen ska det hur som helst fiskas igen! frågan är bara var?