lördag 21 februari 2009

värtan cup ismete 2009

av princip är jag lite skeptisk mot det här med tävlingsfiske och jag skulle inte komma på tanken anmäla ett eget lag. varför trängas med 100 andra på begränsad yta när man kan fiska ensam någon annanstans där fisket dessutom är bättre? fredde, som har värtan som hemmavatten, hade dock anmält ett lag. när hans teamkamrater hoppade av frågade han om inte jag ville vara med istället, och då ställde jag såklart upp, trots att jag normalt sett är en principfast man. fint prisbord utlovades och dessutom äran att få sitt namn på det fina vandringspriset.


åtråvärd pjäs

i god tid innan tävlingen hade jag pumpat henke på söders på information om heta ställen, och fått ett fint område utpekat på sjökortet. dagen innan tävling fick jag veta att det stället inte ingick i tävlingsområdet, på grund av dålig is. surt, men inte mycket att göra åt. henke pekade ut ett nytt ställe i samspråk med pierre reif. när två riktiga gäddrävar är överens om ett ställe kan det knappast vara annat än bra!

på morgonen när vi anmälde oss åkte vi på bakslag nummer två. vårt nya ställe låg utanför tävlingsområdet, och vi kunde alltså inte fiska där heller! vi fick panikbesluta oss för ett nytt ställe, och valde att hålla oss i närheten av området som firma reif & sandahl pekat ut.

när startskottet gick valde de femtio lagen lite olika taktik. vissa sprang som idioter för att hinna först till sitt tänkta område, medans andra tog det lugnare och satte ut sina grejer snudd på inne i hamnen. vi småsprang i början men när vi insåg att inte så många gick åt vårt håll tog vi det lugnt. väl framme var det bara två lag till som orkat gå lika långt som oss, och de stannade före oss på ett ställe som inte såg speciellt hett ut.

vi skickade ut grejerna en bit ut fram land, och sen började väntan. laget intill drog en gädda nästan direkt, men hos oss var det dött. då är det lätt att börja misströsta, men vi hade redan innan bestämt oss för att fiska aktivt och flytta mycket, och det gjorde vi. fredde flyttade utåt, medans jag flyttade inåt. när inget hände gjorde jag en liten desperatgrej och skickade in ett spö ända in i vasskanten. smack, hann knappt gå därifrån innan det small! en godkänd gädda på ungefär 4 kg och plötsligt var humöret på topp igen! vi flyttade bums in fler grejer längs kanten och micke boettge som vägde in första fisken hann knappt lämna oss innan nästa godkända gädda högg, även denna på mitt spö.

när vi krokat av och säckat gäddan fällde freddes spö intill, men det resulterade i tom krok. den proceduren upperepade sig tre gånger i rad, och fredde började seriöst undra om det var mörten själv som drog av. han fäste linan extra hårt så att det inte skulle kunna ske, och när spöt fällde för fjärde gången var han säker på fisk i andra änden. fast sådan blev det också, och när fisken kom fram till hålet såg han att det var en stor gös! lite lagom retfullt spottade den ut mörten och simmade iväg. jobbigt som fan för fredde att se sitt nya gös-pb försvinna, men gös räknas inte så det var ingen tävlingsmässig katastrof.

jag flyttade ett spö till gösområdet i förhoppning om att det fanns fler. samtidigt drog fredde sin första gädda, även den godkänd. medans micke skrev in gäddan i protokollet fällde mitt nyflyttade spö, och denna gång blev det fast fisk på riktigt! upp kom en gös på 4,1. trevlig och oväntad bonusfisk, men otroligt frustrerande att den inte räknas i tävlingen! vi visste att vi låg med i toppen och en fyrakilos fisk hade fört oss upp i ledning. en liten stund senare drog fredde en likadan gös i hålet intill. 3,9 vägde den och då var vi alltså uppe i åtta kilo fisk utom tävlan. suck!


bonusgös nummer ett, ismete-pb för undertecknad

vi fortsatte att flytta längs vasskanten och det resulterade i två snabba fäll för mig. den första på ett helgalet spö som satte på tre decimeters djup. fisken rusade rakt mot vassen, men det blev tom krok i mothugget. strax efter högg det på mitt andra spö, och där kom dagens största för vår del, en gädda på fem. den förde helt oväntat upp oss i ledning! vi kunde hela tiden följa de andra lagens resultat på nätet, och vi visste att vi låg två kilo före närmaste konkurrent. en gädda till hade känts bra, och vi gjorde en sista flytt. fredde flyttade tillbaka där vi varit tidigare för att "sätta stopp" ett annat team som närmat sig, och jag drog iväg mina tre spön åt andra hållet. jag bytte till fräscha mörtar och mäskade med mörtslamsor i hålen - allt för att lura upp en sista gädda och säkra segern. och det gick hem! en gädda på 3,6 kunde inte motstå doften av mörtslamsorna och förde upp oss på slutvikten 19,25 kg, nästan fem kilo före tvåan.

precis efter min sista gädda signalerade teamet intill att de hade landat fisk. vi skyndade dit, och det visade sig att de tagit dagens största gädda. det var för övrigt deras första fäll, och den kom 13.56, fyra minuter före tävlingsslut! den vägdes in på 10,0, snacka om bra avslutning på dagen. den klippte deras största mört, och hade precis tryckt en en fet sutare som stack upp ur svalget. vadå hungrig?


team rotan river's tia, kolla sutarfetman

deras spö satt endast 15 meter från freddes, tänk om den huggit där istället... då hade vi plockat hem såväl största fisk som högsta totaltvikt. men det hade ju varit lite för bra för att vara sant. det var det för övrigt ändå, fem godkända gäddor och två kalasfina bonusgösar är ett grymt resultat på värtan!

vi kunde med lätta steg gå de två kilometrarna tillbaka till sportfiskeboden och prisutdelningen. vi valde varsin ambassadeur pro rocket, men det känns ändå som att äran och våra namn på bucklan är viktigast!


två nöjda fiskare

nu har jag firat med pizza och folköl. snart är det sängen som gäller, för imorrn blir det fiske igen. seriös satsning på gös, men frågan är ju om det går att slå dagens gösresultat... tveksamt!

2 kommentarer:

Tony sa...

Hell Yeah!!
Stort Grattis mannen!
fan måste bli lite vigare så jag kan gnaga av mig foten och haka på ut igen.

Jonas sa...

Svensk mästare i ismete. Det är fan inget tjafs!