den efterlängtade ismetepremiären!

hela den här veckan har jag gått som på nålar. väderprognoserna såg inledningsvis bra ut med kyla hela veckan, men flera dagars mycket ovälkommen snöstorm satte stopp för all form av isbildning. när det till sist klarnade upp på torsdagsnatten frös isarna direkt på småsjöarna. frågan var: skulle det räcka för ett ismete på lördagen? det kändes mycket tveksamt. en iskoll på sjön trekanten på fredag kväll bekräftade mina tvivel, isen var inte mer än en centimeter. lagom tills vi hade ställt in lördagens fiske och jimmy istället gått på bio, fick jag ett samtal från folke i norrtälje. där hade isen lagt sig redan innan snön kom, och han påstod att han inte klarade att slå hål på den med en rejäl påk. plötsligt var lördagsfisket på igen!

det var mycket som återstod att fixa på lördagsmorgonen. det första var att skotta fram bilen ut en gigantisk plogvall, vilket tog en halvtimma. sen skulle mört hämtas, frukost ätas, proviant ordnas, bilen packas och snart var klockan efter nio. jag plockade upp jimmy och vi rullade norrut. när vi närmade oss "vår vik" blev vi ganska nedstämda. längst in i viken låg snön på isen, men på den större delen av fjärden såg det ut som öppet vatten, alternativt nyfrusen is. hade vi åkt hela vägen i onödan?

ett slag med isbillen räckte för att ta sig igenom isen. visserligen slår man lätt genom tio centimeter kärnis med ett slag, men såhär i början på säsongen har man förträngt det, och isen kändes inte alls inbjudande. efter en stunds velande tog vi med oss en livboj och smög ut på isen. vi valde den grundaste viken då det kändes säkrast att vinterbada där man bottnar. vi satte ut våra spön precis i vasskanten, på endast några decimeters djup. jimmy, som är relativt lat, nöjde sig med det och slog sig ner för att snacka skit med folke. själv kände jag suget efter djupare vatten, och utmanade ödet. en liten bit ut fanns ett område där vatten hade blött igenom snön, och min tanke var att isen kunde vara bättre där. och precis så var det! jag billade raskt upp 5 nya hål och flyttade mina spön dit.


nyflyttat spö

detta var för övrigt det första testet av mina nya vippor. jag har länge letat efter det optimala materialet, utan att bli helt nöjd. traditionellt "vippstål" har många nackdelar. det rostar, jag upplever vipporna som lite för korta, återfjädringen är inte speciellt bra, och materialet orkar inte med mina extra stora markörer. nu tror jag dock att jag hittat ett material som jag är nöjd med. det är remsor av polycarbonat från en gammal fönsterruta på jobbet. det är mjukt och fint men har extrema återfjädringsegenskaper, och bibehåller dem ända ner till minus 60 grader. vad mer kan man begära av en vippa?

åter till fisket. efter en stunds lugn började vi tappa tron på projektet, och förbannade snön som sabbat isens tillväxt. vi hade placerat oss tryggt på en brygga när jag plötsligt tyckte att en av mina vippor stod rakt upp. utan att tänka på den halvrisiga isen rusade jag iväg mot mitt spö som mycket riktigt hade fällt. ett par minuter senare hade jag landat årets första ismetegädda, som var av helt godkänd storlek, ungefär fem kg.


...hur gick det här till?

när den skulle avkrokas upptäckte jag något märkligt. fisken var krokad utvändigt i huvudet, vilket gjorde avkrokningen smidig. men sen gick tafsen in genom gälarna och ut genom munnen. hur fan har det gått till? jag har aldrig sett det tidigare, och kan inte komma på nån annan förklaring än att gäddan blivit misstänksam och hostat ut mörten bakvägen, via gälarna. sen kom jag och satte in ett mothugg...

som vanligt när man är ute på risig is blir man lite sturskare efter ett tag. jag insåg dessutom att isen faktiskt inte var så tunn som vi först trodde. det hopfrusna snöslasket tillsammans med kärnisen var tillsammans 7-8 centimeter, och jag har varit ute på sämre is än så. vi tappade respekten och började flytta runt spön mot nya domäner. ganska snart fick även jimmy kontakt med fisk i form av en gädda i tvåkilsklassen. skönt, nu slapp vi båda skammen att bli fiskfri. dagen led mot sitt slut och det kändes viktigt att kolla hur isen var där den var fri från snö. vi högg oss fram med isbillen och kunde snart konstatera att isen var likvärdig överallt där det fanns snö, och endast något tunnare där det var blankis. det såg bra ut inför söndagen!

dagen avslutades med två fäll i skymningen. precis när jimmy börjat plocka ihop fällde mitt bortersta spö. först kändes det som en mindre gädda, men när fisken närmaste sig hålet blev det andra bullar. ett par rejäla rusningar senare kunde vi lyfta upp en hyfsad fisk som vägdes in på 6,2 kg.


mot friheten!

när vi återvände till lägret såg vi att även ett av jimmys spön hade fällt. det blev en riktig gäddsnipa och jimmy hade svårt att dölja sitt missnöje. hur som helst, dagens fiske kändes mest som en bonus . efter två skapliga fiskar var jag nöjd, och såg verkligen fram emot söndagens fiske!

under natten föll fem centimeter nysnö, och snöandet skulle fortsätta under hela dagen. trots det hade isen vuxit till lite grann, och det kändes helt safe. tyvärr uteblev fiskelyckan denna dag. jag fick en tvåkilos vid tiotiden, sen var det totaldött resten av dagen trots idogt flyttande. jag har säkert billat närmare femtio hål idag, till ingen nytta... när det är på det viset börjar man ju tvivla både på stället och den egna förmågan, men efter ett samtal till kalle som befann sig på en insjö söder om stan kändes det lite bättre. det hade inte haft ett pet på hela dagen, och bekräftade alltså att det var trögfiskat i allmänhet.

ismetepremiären summa summarum: fem gäddor. klart under förväntan, men ibland är det så. nu väntar några dagars julfirande i dalarna, och självklart kommer det finnas tid för fiske! jag ska jaga gäddsnipor på pölen som ligger tvåhundra meter från föräldrarna, och jag ska jaga jättegäddor på en större sjö i närheten. wish me luck!