Nu är sötebrödsdagarna över!

Wax on, wax off, lax on, lax off... så löd min uppväxt, jag band flugor med chopsticks och gjorde tranan på ett kalhygge i härjedalen. Det var inte lätt men det som jag då lärde mig har jag pappasan att tacka för idag.
"Tänk som din motståndare för att finna hans svagheter" ekar fortfarande i mitt sinne.

Nu stod man i startgroparna inför en av nutidens största matcher. I den blå ringhörna stod Mörrums öring och laxastam och i den röda stod jag. Peppad till tusen så trodde jag mig ha löst gåtan redan innan startskottet small. Ett klassiskt drag i ett klassiskt vatten. Valet blev lätt, Jag dammade av Myran och svingade den med silkeslen hand något uppströms strax efter att startskottet smällt av. En gång, två gånger, tre gånger och STRIKE! Efter en härlig fight med många rulltjut så kunde jag taila min första mörrumsfisk en blank å fin örjan som tyngde ner vågen på härliga PB vikten 4.9kg.

Nöjd och belåten efter att ha räddat namnet så fortsatte jag dänga med mitt ack så billiga men mycket giftiga val av bete. Tjugo minuter senare var det dags igen, STRIKE! Med långa rusningar och rullningar i ytan såg jag avundsjukan lysa långväga från mina fiskegrannar i poolen. Jag vann även den ronden genom att bärga en laxhona på styva 8kg. Den fisken trodde på reinkarnation och lurade mig att tro att hon var en fet hybrid så hon är nog tillbaka i smoltstadiet vid det här laget.

Efter dramatiken i nedersta poolen i Vittskövle beslöt jag mig för att utforska dom lite mer strömsatta partierna längre upp på min sträcka. Hade inte en känning på ett par timmar så jag plockade fram ett ess ur skjortärmen och utnyttjade lagen om allts jävlighet, klättrade upp på den största och mest otillgängliga sten jag kunde hitta och lirkade ut Myran i höljan under. Ett kort kast och med draget väl synligt ser jag ett stort gap komma upp ur ljupet och glufsa i sig myran jag bjöd på. Med hårt press och både kamera och spö i handen fick jag slängde mig likt Tarzan mellan grenarna och stenarna för att ta mig ner till ett lämpligt landningsställe. Denna fisk även det en laxhona tyngde ner vågen till 7.2kg så efter en snabb fotning med självutlösare så fick den lungt friheten tillbaka.


Det sista som hände på fiskfronten första dagen var att jag tappade en fisk av samma kaliber som dom tidigare då den rusade nedströms och jag fick satta hårt mot hårt vilket resulterade i en uträtad krok och förlorad fisk.

Dag två vaknar jag av att Jonas ringer om något och jag inser snabbt att jag försovit mig och missat några viktiga minuter vid ån. I turbo fart greppar jag spöt och drar med ilfart ner till pool 14 som jag ska fiska i. Där vid pumphuset luktar det Tuborg lång väg och det bekräftas snabbt av att danskarna okuperat stället, men när en av dom går till sin bil för att byta drag tränger jag mig snabbt in på hans plats och krokar på en fin öring runt 2kg. Högt utbrister jag 1-0 Sverige Danmark innan jag återutsätter öringen. fick även en till liten en på samma ställe.
Efter det var det tvärdött hela dan.
















Då lite tjuvfiske verkar var helt ok för medlemmarna här på Batongen så kan jag tillägga att även jag och Alle drog en liten repa upp till Knaggalid efter kl 17.00
Denna gång med en Toby i linändan krokar jag på en fin laxhanne som bevisar att även denna sträcka av ån kan vara att räkna med. Där fiskade Alle även första dan och han blev inte lottlös han heller, om jag inte minns fel så blev hans topp en laxhona runt 4kg första dan och även en och annan brun öring bärjades.


Summa sumarum:
Mörrumspremiären är något att räkna med. Och kommer finnas med i min kalender i fortsättningen var så säker. / T