mer gås åt folket

semester och finväder inbjuder till vistelse på sjön. det har med andra ord blivit en hel del fiske den sista tiden. förmiddagspass på mälaren varje dag och ett par kvällspass på annan ort. en del fisk har det ju blivit också, även om man kunde önska mer av mälarfisket. den här firren kom dock upp igår, och den var alldeles lagom stor för att sluta sina dagar på grillen. sjön ger och sjön tar, jag satte en mann's i botten samma pass...


nån som varit inlagd på inrättningen som syns i bakgrunden?

det har blivit ett gäng gröna också, såklart. i mälaren får man vara nöjd om man får var tredje gås, och hittills har det nog varit en än sämre ratio. ryck i spöt är ju alltid skoj, men när man fiskar med djupdykande wobblers av usel kvalitet vill man helst slippa esox. närkontakt med vassa tänder i en ettrigt bändande käft brukar kunna sabba gången totalt, vilket oftast innebär att man får ta sig en tur till fiskebutiken och lämnar lokalen betydligt fattigare.

pepe har till den här säsongen skaffat skeppshund, glory heter hon och är världens sötaste bordercollie. jag är normalt sett inte så förtjust i hundar, men den här jycken går det inte att tycka illa om. hon luktar inte ens illa!


bästa platsen, mellan mina fötter

huggtabellen utlovade uselt fiske idag. förmiddagsturen på mälaren bekräftade detta, ett par timmars fiske utan så mycket som ett hugg. detta ledde till en viss tvekan inför kvällens planerade fiske, men det ryckte i fisketarmen på gryth så vi åkte ut ändå. kvällen inleddes trögt, men som vanligt kom fisket igång efter kl 19. det smackade i rejält på mitt ytterspö och de alldeles för fina skakningarna avslöjade vad som fanns i andra änden, en vilt kämpande gädda. väl inne vid båtkanten fick jag mig en rejäl blötläggning, hon slog till med alla sina fenor och öste en ansenlig mängd vatten över hela fören, inklusive mig och all min utrustning...


liten gädda, mycket vatten

i samma stund som jag, blöt och hyfsat förbannad, slängde tillbaka gäddan löste mitt andra spö ut! pike igen såklart, i samma storlek. denna gång slapp jag nedblötning och avkrokning, den ordnade hon på egen hand två meter från båten.

vi vände runt och gick ut på öppet vatten. vi hann inte speciellt långt innan jag fick på fisk igen. de första ettriga stötarna luktade grönjävligt, men sen lugnade det hela ner sig och snart kunde vi se en taggig ryggfena närma sig bakom båten. äntligen en vettig fisk! motståndet tydde på en fisk strax över matstorlek, men den var faktiskt lite större än så. vi hängde den på vågen för skojs skull och den fladdrade strax under 3,5 kg.



den smått magiska timman mellan 7 och 8 gav alltså resultat idag igen. sen hände inget mer, och gåsmeister himself gick lottlös. inte ens en grön behagade lukta på hans beten. det lutar åt ett nytt pass imorgon, och nåt säger mig att det kan vara min tur att bli fiskfri då...