Klent med fiske - lite bloggande

Gick på semester för 10 dar sen. Förhoppningarna va som vanligt på topp. Svensk högsommar med skönt väder och så klart massor av fiske. Nu har halva semestern gått och det liknar mest skit alltihop. Har hängt uppe i masriket och det har hällregnat konstant. Hälsan har dessutom svikit en del. Svårt att sätta fingret på vad det är för fel, men sista veckan har jag mått lite småilla, varit ovanligt trött och haft dålig aptit. Nu är jag tillbaka nere i stan ett par dar och hoppas att skiten ska vända. Så, färdiggnällt och över till nåt slags rapport över det sparsmakade fiske som ändå blivit av.

Inledde semestern med att traila skutan till föräldrarnas sommarstuga vid sjön Hillen i Ludvika. Hillen är en gammal trögfiskad vän och det var där jag metade mina första borst. Den hyser ett skapligt gäddbestånd, förmodligen någon enstaka gås efter tidigare utplantering och även en och annan regnbåge och öring som rymt från fiskodlingen i Gårlången respektive via forsen från Väsman, sjöar som ingår i samma sjösystem. Väl där blev det mest slappande och morsans mat och efter viss ansträngning att få båten att ligga bra utanför bryggan hade jag svårt att ta mig samman och diciplinera mig till nåt fiske. Vid 19-tiden cruisade jag ut och donade i 8 spön med lite blandad betesarsenal, 16A, Nisse & Lappia. Siktet va inställt på att lura nån gammal storgås, men med tanke på hur få dom är i sjön - även på nån hyffsad pike. Sist jag fiskade där va i April förra våren. Då satsade jag på förrymd regnbåge i det kalla ytvattnet och lyckades faktiskt skrämma upp 4 stycken kvastfenor som hamnade i frysen.

Det blev en halvseg historia som genererade 4 hugg, alla med fast fisk, två som tog sig loss och två som va upp i båten och vände. Båda hyffsade gäddor, den största en välkonditionerad fisk på 7,5 kg. Jag lessnade vi 01-tiden, började packa ihop och tackade hand-gpsen för att jag lyckades ratta hem i bäckmörkret. För första gången kände jag på djupt allvar en riktig längtan efter en ordentlig plotter att navigera efter.

Gick in i stugan och sov ett par timmar och söndagen va tänkt till gryningsfiske. Det sket sig så klart. Sov bort fisket, latade mig och bjöd sedan föräldrarna på en båttur runt sjön istället.

Nästkommande dag blev det nåt halvdesperat förmiddagspass på Siljan. Blev fullkomligt sönderregnad och det va idioti att över huvudtaget ge sig ut. Som lök på laxen gav dessa 4 timmars lidande inte ett pet i grejerna. Jag sneade så till den grad att resten av veckan blev alles fiskefri.

Igår tog jag mig så ut igen. Fruktansvärt halvdant. Sov för länge, packade ihop för tidigt och va allmänt oengagerad dom 3 timmar jag va i båten. Blev en 5-kilosgädda i ytan och en ganska hyffsad borst på riggen.

Så, för tillfället råder jävligt låg motivation, allmänt neg. Har mest läst böcker, surat, snusat och skjutit luftgevär. Farbroderligt så det heter duga. Men nu blir det några dagars fiskefritt stadsliv och så försöker jag ladda om till att åstadkomma nåt seriösare på fiskefronten under den sista semesterveckan.

mycket fiske, lite bloggande

det har bivit några pass den senaste tiden, med blandat resultat. dock har jag varit helt oinspirerad att ta hand om blogandet. möjligen kan det ha att göra med att de där riktigt intressanta fångsterna har uteblivit.

men om vi börjar från början. i lördags tog jag med mig jimbobob ut på gåsfiske. vi inledde kvällen med att äta paella hos spanjoren, vilket innebar att vi kom ut ganska sent. vi landade vid sjön halv 8, och såg fram emot en dryg kvarts fiske i gåstimmen. tyvärr hade jag glömt att ta med bensinen, så de fick bli en liten runda till statoil innan fisket kunde påbörjas. vi kom med andra ord inte ut förrän klockan åtta.

första timman hände inte mycket, men 5 över 9 löste det ut, inte oväntat på det finska träet. drillningen var småtung men inte särskilt dramatisk. inte mycket talade för en grön, och det var det inte heller.



sen hände inte så mycket mer. jag drog två gäddor och stackars jimmy gick helt lottlös. dagen efter gav jag och tony oss på samma projekt. jag hade denna dag kommit ihåg bensinen, men glömt spöhållarna... jävla klantarsel. vi lyckades dock skicka ut grejerna ändå, och riggade spöna lutade mot årtullar och klämda mellan benen. kvällen skulle bli riktigt seg. tonys satsning på att höja sitt gås-pb en aning från nuvarande från 3 hekto gick åt helvete. han fick åtminstone en grön, till skillnad från mig som gick bom helt och hållet. jag missade 3 fiskar varav en var riktigt intressant. backande paravan följt av stockstumt i två sekunder innan fisken gick loss. surt, jag hade verkligen velat veta vad det var!


tony med ovägd "nästan pb-pike"

måndagen skulle bli fiskefri, men jag råkade ändå förlägga inte bara ett utan två pass i mälaren. förmiddagspasset gav en microgås och kvällspasset gav inte ett skit. riktigt dåligt spenderad tid, faktiskt.

tisdagen hade vi avsatt för fiske redan i förra veckan. efter måndagens fiasko var jag lite benägen att skippa fisket, men till sist hängde jag med ändå. när vi gav oss ut var vi helt ensamma på sjön, underbart! ganska snart fick jag kontakt med fisk, som var tung men lite väl ryckig för att vara av önskad art. fina rusningar och en hel den bändande blev det innan fisken kom in till båten.


årets klart längsta gädda för mr tub, 108 cm.

tyvärr var den som synes inte så välmatad. vikten stannade på blygsamma 7 kg. en gädda på nästan 110 skulle mycket väl kunna väga tio pannor i bra kondition, men denna tillhör inte den kategorin. vilket bete föll den för? det finska träet såklart...

efter gäddan började det dessvärre samlas en massa båtar runt oss. en båt med vertikalfjantar, och en med paravanfiskare, ve och fasa! kan man inte få ha något för sig själv längre? typiskt nog krokade jonas på fisk mitt framför näsan på båda. en gås på knappa två kilo, som dessutom satt krokad riktigt illa i ögat. det mest humana var klubban, precis intill den andra paravanbåten.



vi gnuggade vidare men det enda sjön hade att erbjuda var varsin grön. hur det blir med fisket imorgon vete tusan, men kanske kan det bli ett pass även då. på vägen hem träffade vi nån halvskum öststatare som körde familjefiske i en båt med motor dubbelt så stor som tillåtet. han beklagade sig över att fisket var så dåligt, för en månad sedan hade han dragit massvis med fet gös från land. sambandet mellan ihjälslagning och försämrad fiskelycka verkade han inte riktigt förstå. nu vet vi visserligen inte om han slog ihjäl fisken, men det verkade mest troligt.

apropå nåt helt annat så hade syrran varit ganska hemlighetsfull inför min 30-årsdag tidigare i somras. när jag inte skulle komma hem och fira midsommar med familjen utan istället åka på fiskesemester i norge muttrade hon nåt om att det kanske finns finare fiskar i ludvika än jag kunde ana... jag fattade ingenting såklart, men när vi träffades efter norgeresan framgick det vad hon menade. hon har lagt ner hela sin själ och en fruktansvärd massa tid på denna skapelse:



den är svår att fotografera, men det är en gädda gjord i ståltråd, så kallad luffarslöjd. den är extremt verklighetstrogen i alla proportioner och jag är djupt imponerad och tacksam! den hänger nu på hedersplats i köket.

nu ska jag försöka vända tillbaka dygnet. over and out!

Gurka på riggen

Har länge sneglat på klarvattensjön Logärden som ligger 2 mil öster om Falun. 2006 bändes en Salvelinus på hela 9.455 g upp ur sjön, vilket va dåvarande svenskt rödingrekord. Igår gjorde jag så slag i saken och åkte dit. Fick med mig farsgubben som mötte upp i Falun. Den sista milen blev en sladdig historia p.g.a. den senaste tidens kroniska regnande på taskig grusväg. Väl där möttes vi av en ganska halvtaskig ramp, men den höga vattennivån gjorde ändå att sjösättningen gick smidigt.

Jag hade gjort min hemläxa och läst på. Printat en djupkarta, lämnat pulkorna hemma och kittat upp med gurka (nors) som tydligen ska vara sjöns mest förekommande bytesfisk. Apex ska tydligen också vara hett, så jag donade även ner ett par såna. Hemläxan betalade sig väl. Redan efter en stund small det till i ett spö stackat på 15 meter.

Upp ur djupet kommer en ganska liten, men väl kämpande skapelse. En alldeles otroligt vacker rödörjan, i folkmun även kallad Roland eller mer akademiskt korrekt en Salvelinus Kantmasikus. Runt halvmetern lång, ca kilot tung och med en apex dinglandes i truten. Lite för liten för att håva. Lite för tjusig för att klubba. Jag lyfte den försiktigt över relingen när den sprätte till och tillgodosåg avkroknings- och återutsättningssysslorna helt på egen hand. Gött som fan, ner med grejerna igen...

Som så många andra fisketurer som börjar bra utvecklades denna till en minst sagt seg historia. Några locals gjorde entré. Det va inte läge att tvivla på området eller fiskemetoden, då de till synes fiskade sjön på exakt samma sätt som vi. När de en efter en gick fisklösa och packade ihop insåg vi att vi nog valt fel dag ändå. Det blev ett till hugg på samma Apex och en söndertuggad nors fiskad bakom en flasher, men inget mer som gick fast och gav ryck-i-spöet-tillfredsställelse.

Nåväl. Sjön va fin som snus med folköl och jag kommer nog att återvända. Kanske redan under stundande semester.

Aldrig mer specimenfiske!

Gjorde ett halvseriöst försök igår kväll med att bottenmeta gös i mälaren. Drog med mig Emil och Elin.
Ett par kapsyler och glasbitar lades på den frikopplade spolen och med en tom ölburk under fick vi skapligt skrammel ljud vid napp.

Hade ett påslag redan vid start men det resulterade endast i förlorad nors.

Regnet kom framåt skymningen och klippan blev lite väl hal. Tog med mig både den två dar gamla telefonen och spöt ner i sjön. När jag kom upp saknades även spännet till skärpet.
Kan ju erkänna att det ekade både en och annan svordom över sjön innan vi packade ihop och drog hemåt.

Aldrig mer specimenfiske!

smhi, säg upp er!

den just nu aktuella prognosen ser ut så här:


medans verkligheten ser ut såhär:


det vill säga strålande sol och blå himmel så långt ögat kan nå. wtf?

6 kg --> 6 hg

när jag och jonas anlände till sjön idag möttes vi av denna välkomnande himmel. det luktade blixt och dunder lång väg, men fiskesuget var större än förståndet så vi gav oss förstås ut ändå. vi rattade genast till området där jag och jimmy fiskade bra senast, men det gav icke önskat resultat, så vi drog vidare mot nya jaktmarker. ganska snart betedde sig mig ytterparavan lite märkligt så jag plockade in den. det kändes ungefär som att jag fått skit på kroken, men väl inne vid båten visade det sig vara en gås på sisådär 6 hekto. en tiondel av den jag fick senast alltså...

sen började det mullra lite väl mycket, så vi återgick till hamnen och softade i bilen en stund. 15 minuter senare såg det mycket bättre ut så vi gav det en chans till. vi hade inga större förhoppningar med tanke på vädret, men vi behövde inte vänta allt för länge på nästa fisk.


det finska träet levererar!

en tvåkilosfisk som mycket väl kunde slutat sina dagar i matlådan, men den satt väldigt ytligt krokad så den fick simma hem igen. jonas tittade dock långt efter den, han hade lovat sin arbetsledare en gös eller så och han hade gärna gett henne denna...

apropå jonas så har han haft en lite kämpig period, de två senaste passen har förlöpt helt utan hugg. efter mina två fiskar började han misströsta även idag, men med finskt trä även i hans linända vände lyckan. först kom denna stekpannefisk:



lyckan var total, inte bara fisk utan fisk av rätt sort! en stund senare drog jag en likadan, snäppet större, och vi kände att vi var i ett stim. hugg för grythen igen och nu var det en lite tyngre fisk. hoppet om en hyfsad gås väcktes tidigt då drillningen var mycket lugn, men när fisken kom in till båten såg vi till vår stora besvikelse att den var grön. kameran packades ner igen och kroken lossades utan gäddlukt på fingrarna. tre snabba kontakter gav mersmak, men trots en stunds nötande blev det inget mer. imorgon hoppas vi slippa åskan, och att någon firre av lite tyngre kaliber fattar tycke för våra godbitar.

Harr & flygande kanyler

Har haft en liten semester i en dryg vecka och vad passar bättre än lite frenetiskt viftande i norr. Samman strålade med syrran i Ludvika sen drog vi direkt upp till Vemdalen, där väntade farsan. På väg ut till vårt hotspot stannade vi till på Ekbergs fiske för att kitta upp det sista och hämta ut dom beställda ölen.
Ut i skogen, pressa ner dom två plattorna i våra ryggsäckar och ut på myren med spöt i högsta.

Kom fram rätt sent till lägerplatsen men pappa tog hand om tältet så jag och Veronica kunde gå ner till ån.

Detta var första gången syrran var utrustad med ett flugspö så jag visade henne grunderna, önskade henne lycka till och gick sedan 50 meter nerströms.

Smack! Veronica med böjt spö.
Hon öppnade nå så ini jävulskt starkt med ett nytt PB. 1150gJag avböjde dan innan Tubens erbjudna gösfiske med ett -Nej jag ska upp till härjedalen och ta PB på Harr. Nu var det istället hon som tog mitt PB bara efter ett tiotal minuter som flugfiskare.
Hon tog strax efter en till fin harr på ca 6hg medan jag endast hade några hugg som ej ville fästa.

Morgonen efter smet jag innan frukost ner till gårdagens fångstgivande plats.
Första utlägget: harr 600g. Andra: harr 800g. Tredje harr 1100g. Därmed tangerade jag mitt förra PB.Vi blev varnade på Ekbergs att det var löjligt mycket mygg, knott, broms och småsvädan. Utrustad med amerikanskt myggmedel med 29% toulamide så trodde jag det skulle va lugnt, tjena.
På en piss kvart såg jag ut som jag blivit attackerad av nån galen nålpundare.
Sista dan traskade jag ner och förbi harrhålan och smög långsamt uppströms och spanade efter storharr. Torrflugorna ville dom inte ta så det var nymf som gällde. Bäst funkade finnens myra. Tog en på prick kilot och strax därefter var det stor fisk på kroken igen. Den här gången stannade vågen på 1200g så där hade jag mitt PB. Ett plus var att jag fick trycka dit syrra som hade byggt upp en viss dryghet i att hon tagit större harr än mig.
Hade dessvärre latjat med zoomen på kameran under drillningen så när bilden skulle tas blev det mest skit.

Totalt landades över 30 harrar med ett snitt över halvkilot så stället levererar fint.

Åkte upp till Lappland på torsdagen för att kolla in ett jobb. Började på fredagen med att flyga ut till fiskecampen för att snacka lite jobb och kolla på miljön. Blev ingen fisk men fint var det.
Stressade några älgar med helikoptern.
Vid midnatt på lördagen gick jag ner för ett nattfiske i Korpån. Fin å med både strömmande och djupa hålor. fick ett par halvkilos öringar innan jag gav upp vid 10 på morgonen.

jag var uträknad men reste mig på tio och gick på knock!

jonas befinner sig i masriket för en fiskefri helg. jag hade också tänkt ta det lugnt med fisket, men man vet ju aldrig så jag la vantarna på paravaner, spöhållare och gps just in case. idag har vädret varit minst sagt instabilt med sol, moln, regn och åska. inte så inbjudande fiskeväder, men prognosen lovade stabilt väder under kvällen.

det räckte för att få mig och jimmy att bli rejält fiskesugna. eftersom båten bara är gjord för två brukar inte jimmy kunna följa med när jag och jonas fiskar, så han var väldigt peppad på att åka med nu när han hade chansen. det blev alltså hans premiärtur i badkaret med paravaner.

vi var på plats vid sjön vid halv sju. vattnet var nästan spegelblankt och det är inget bra tecken, men nu fanns ingen återvändo. fisket brukar vara bäst mellan 7 och 8, så det var brådis att komma ut. vi skickade ut grejerna och styrde mot en fläck som gett fisk flera gånger tidigare. vi hann inte ens komma in över det hetaste området innan det smackade i på jimmys ytterspö. hugget avslöjade fiskens art, en aggressiv grön i fyrakilosklassen. efter att gäddan avkrokats styrde vi mot ett annat område som varit hett. det gav dock ingenting, och vi återvände till den första spoten och vinden hade tilltagit något. jag satt och halvsov lite när jimmy plötsligt sliter tag i ett spö. han hade noterat att paravanen backade och mycket riktigt satt det fisk på kroken. snart såg vi en trevlig taggig ryggfena närma sig. fisk strax under två kilo, en ganska lagom munsbit!

vi fortsatte att röra oss runt mellan ställen som tidigare varit bra men det var dött dött dött. vi testade några nya ställen, även detta utan resultat. då slet jimmy fram sin klassiska rosa cisco kid, även kallad "dildon". han envisas att fiska med den med jämna mellanrum trots att den aldrig ger någon fisk. han hävde ur sig nåt i stil med att han minsann skulle dra en riktig grovgås på dildon. jag häcklade honom lite och antydde att om han överhuvudtaget skulle få något så skulle fisken vara grön. men detta fick jag käka upp ganska omgående. när vi låg i ett helt nytt stråk smackade det i på ciscon, och drillningen var alldeles för lugn för att vara gädda. tro det eller ej men det var ytterligare en gås i tvåkilosklassen. den var helt skogstokig och hoppade två gånger bakom båten! jag har aldrig sett en gås bete sig på det sättet. vi tänkte plåta den med dildon i käften som bevis, men jag lyckades fippla bort kamerafunktionen på jimmys finska jävla skittelefon så fisken fick gå tillbaka utan fotografering.

nu började jag känna mig lite illa till mods. tre fiskar för jimmy, noll för mig! total utradering och jag kunde inte komma på någon annan orsak än att jag körde med tafs, och jimmy utan. vinden hade vänt och började tillta i styrka. jimmy hade ingen jacka med sig och började tycka att det var kallt. vi bestämde oss för att fiska oss hemåt och ge upp utanför hamnen. så plötsligt, mitt på frivattnet smackade den äntligen i för mig! fisken gick dock lös innan jag ens hann känna vad det var. surt, men detta var uppenbarligen inte min dag. vi hade en liten bit kvar hem, så jag släppte ut vobblern bakom båten utan paravan. när vi kom utanför hemmahamnen tyckte jag att det räckte, jag hade fått nog av förnedring. men jimmy, som frös mest av oss, tyckte att vi skulle köra en liten bit till, och eftersom det var han som körde fick det bi så.

vi närmade oss området där gåsen smackade i på dildon och jag kände plötsligt ett försiktigt pet i mitt handhållna spö, följt av slacklina. jag drog till med ett mothugg av gammal vana, och... fast fisk! det kändes som en gås, inte jättestor men inte liten heller. jag gissade på omkring tre kilo. när den närmade sig båten kändes fisken allt starkare, och den ville inte upp till ytan. den gick bara och spände mot botten och gjorde ett par rejäla rusningar. jag reviderade mig viktgissning till fyra, eller kanske till och med fem kilo...


jimmy's mobilkamera gillar inte mörker...

när fisken kom upp till ytan såg vi att den var ännu större än så! en till gris, andra för mig den här veckan! vi vägde in den till 6,1 kg, och plötsligt hade jag gått från fiasko till succé! det värmde gott och vi fortsatte en stund till. det blåste tamejfan vitvågor och var inte alls lättfiskat, så vi nöjde oss med varsitt spö bakom båten. jimmy drog tre till gäddor i rask takt, största nånstans mellan 6 och 7 kilo. själv blev jag gäddfri. ett par misstänkta göspet hade jag, men ingen behagade fastna på kroken.

när vi packade ihop vid halvtolvtiden var det nästan helt mörkt, och jimmy klampade rakt ner i det geggiga diket med sina vita converse. troligen ligger de i klorinbad för tillfället... ett helt ok fiskepass om man summerar det, tre gösar och fyra gäddor. jimmy dominerade och fick 6 av 7 fiskar, men han hade gärna bytt alla 6 mot den sjunde... nu är det sovdags om jag ska orka meka med båten imorgon och i bästa fall även orka med ett fiskepass. god natt!

pundarfiske i söderort

dagens fisketur började med en smärre katastrof. när vi packat båten och skulle ge oss ut startade inte motorfanskapet. vi ryckte och drog tills tändstiftet var blötare än själva sjön. motorn fick alltså sås, så teorin var genast tändstiftsproblem. mr jones slängde sig i mörttaxin och gasade iväg till närmsta okmack för inköp av nytt stift. under tiden passade undertecknad på att ro lite drag. det var helt resultatlöst men det fick i allafall tiden att gå.

i med nytt stift och nytt tokryckande. hände något? i helvete heller! i ren desperation drog jag upp gasen rejält och vad händer? jo, då sparkade skithögen igång! dessvärre dog den så fort jag drog ner gasen under halv. det fanns alltså tre alternativ: snabbtrolling efter gädda, eller leta fram tvåtaktskunskaperna från mopedhyllan och börja meka, eller helt enkelt ta till årorna. alternativ ett strök vi omgående och bestämde oss för att ge alternativ två en chans.

jag antog att det fanns någon form av lågfartsmunstycke i förknasaren, och att detta kunde vara igensatt efter 15 års användning utan service lät inte heller ologiskt.


slöjdmästarn in action!

efter en del mekande hade vi fått bort plastkåporna, och jag kunde snabbt konstatera att ett eventuellt munstycke inte satt enkelt åtkomligt från utsidan. som sista desperat utväg för att slippa årorna rev jag loss förgasarens nedre del som jag inte riktigt minns namnet på, men flottören ligger där inuti i allafall. och tro det eller ej, där fanns boven i dramat, munstycket. det var helt igengeggat och efter renblåsning gick motorn problemfritt resten av kvällen.

fisket var dock inte helt problemfritt. visserligen sög det i för mig redan efter fem minuter, en ruskigt stark grön i femkilosklassen, och ytterligare en fisk av okänd art som släppte strax efter. med den inledningen var förväntningarna på topp, men det blev inte ett hugg under resten av kvällen. mr gryth inkasserade därmed sitt andra bompass i rad, illa.


motor utan kåpa inger av viss känsla av pundighet...

en fin kväll var det hur som helst. tyvärr ser vädret riktigt illa ut inför helgen, så det blir nog några dagars fiskepaus. jonas drar norrut och jag ska försöka meka med båten. nya tag nästa vecka då huggtabellen utlovar underverk!

mer gås åt folket

semester och finväder inbjuder till vistelse på sjön. det har med andra ord blivit en hel del fiske den sista tiden. förmiddagspass på mälaren varje dag och ett par kvällspass på annan ort. en del fisk har det ju blivit också, även om man kunde önska mer av mälarfisket. den här firren kom dock upp igår, och den var alldeles lagom stor för att sluta sina dagar på grillen. sjön ger och sjön tar, jag satte en mann's i botten samma pass...


nån som varit inlagd på inrättningen som syns i bakgrunden?

det har blivit ett gäng gröna också, såklart. i mälaren får man vara nöjd om man får var tredje gås, och hittills har det nog varit en än sämre ratio. ryck i spöt är ju alltid skoj, men när man fiskar med djupdykande wobblers av usel kvalitet vill man helst slippa esox. närkontakt med vassa tänder i en ettrigt bändande käft brukar kunna sabba gången totalt, vilket oftast innebär att man får ta sig en tur till fiskebutiken och lämnar lokalen betydligt fattigare.

pepe har till den här säsongen skaffat skeppshund, glory heter hon och är världens sötaste bordercollie. jag är normalt sett inte så förtjust i hundar, men den här jycken går det inte att tycka illa om. hon luktar inte ens illa!


bästa platsen, mellan mina fötter

huggtabellen utlovade uselt fiske idag. förmiddagsturen på mälaren bekräftade detta, ett par timmars fiske utan så mycket som ett hugg. detta ledde till en viss tvekan inför kvällens planerade fiske, men det ryckte i fisketarmen på gryth så vi åkte ut ändå. kvällen inleddes trögt, men som vanligt kom fisket igång efter kl 19. det smackade i rejält på mitt ytterspö och de alldeles för fina skakningarna avslöjade vad som fanns i andra änden, en vilt kämpande gädda. väl inne vid båtkanten fick jag mig en rejäl blötläggning, hon slog till med alla sina fenor och öste en ansenlig mängd vatten över hela fören, inklusive mig och all min utrustning...


liten gädda, mycket vatten

i samma stund som jag, blöt och hyfsat förbannad, slängde tillbaka gäddan löste mitt andra spö ut! pike igen såklart, i samma storlek. denna gång slapp jag nedblötning och avkrokning, den ordnade hon på egen hand två meter från båten.

vi vände runt och gick ut på öppet vatten. vi hann inte speciellt långt innan jag fick på fisk igen. de första ettriga stötarna luktade grönjävligt, men sen lugnade det hela ner sig och snart kunde vi se en taggig ryggfena närma sig bakom båten. äntligen en vettig fisk! motståndet tydde på en fisk strax över matstorlek, men den var faktiskt lite större än så. vi hängde den på vågen för skojs skull och den fladdrade strax under 3,5 kg.



den smått magiska timman mellan 7 och 8 gav alltså resultat idag igen. sen hände inget mer, och gåsmeister himself gick lottlös. inte ens en grön behagade lukta på hans beten. det lutar åt ett nytt pass imorgon, och nåt säger mig att det kan vara min tur att bli fiskfri då...