mörrum, mer än bara fiske...

så var det dags för höstens mest efterlängtade fiskeresa, den till mörrumsån. efter min succé förra hösten var förväntningarna på topp hos hela gänget, som i år hade en ny deltagare i form av jan o från fisheco. han är en rutinerad vifträv som fiskat mycket i mörrumsån på stenåldern, dock ej i modern tid. i övrigt var det som vanligt göran, stefan och tony som åkte med.

förutsättningarna inför fisket såg riktigt bra ut. det fångades mycket fisk dagarna innan vårt fiske, det var mycket vatten i ån, och vädret såg ut att bli helt okey. personligen hade jag iskallt räknat med fisk, men det ska man tamejfan inte göra när det gäller höstfiske efter salmonoider, och det fick vi bittert erfara.


jan o viftade tappert

fisket var riktigt trögt för vår del, och det finns inte mycket värt att skriva om detta. vi kämpade på i två dagar och den enda som lyckades landa fisk var göran, som direkt på morgonen dag två fick en mindre öring, som han återutsatte utan bildbevis.

som tur är består dessa resor av mer än bara fiske. till exempel alldeles för mycket god mat och en eller annan öl... vi bodde som vanligt på solsta towers i asarum. göran har bott på hotellet sedan åtminstone 80-talet, när det var en annan ägare. nuvarande ägare maria tog över hotellet 2005, och vi var hennes första gäster den hösten. vi har återkommit varje år efter det och det är alltid lika trevligt att bo på solsta!

hemresan blev inte lika odramatisk som fisket. det hela började med att hotellpersonalen hade försovit sig. vi fick ringa och väcka dem för att få frukost och betala för oss. när vi väl kom iväg missade vi en högersväng och fick en gratis sightseeing i mörkaste blekinge. via iphonen lyckades vi slingra oss åt rätt håll på småvägarna. när vi var på rätt spår igen passade jag på att slå igen ögonlocken en stund. jag hann inte mer än slumra till innan jag fick ett brutalt uppvaknade av en kraftig smäll följt av ett hårt skrapande ljud. yrvaket undrade jag vad som hände, och det gjorde även göran och jan o. när vi klev ur bilen kunde vi snabbt konstatera att höger bakdäck hade exploderat!


hjälp!

båda däcksidorna var som bortblåsta, och själva slitytan låg deformerad i hjulhuset. rejäl rökutveckling av en satans otäck lukt av bränt gummi. till en början såg det ut att bärgare var det enda alternaivet, men det till synes deformerade hjulhuset gick enkelt att trycka tillbaka till sin ursprungliga form. idag är inte reservhjul standard på alla bilar, men som tur är det fortfarande det på volvo. sagt och gjort, vi hängde på reservhjulet och fick rulla de resterande 40 milen i 80 km/h. vi kom undan med blotta förskräckelsen, om det varit ett av framdäcken hade vi med största säkerhet slutat i diket.


hur gick det till?

resan tog alltså några timmar längre än beräknat, och vi hade gott om tid att lyssna igenom bruce springsteens samtliga skivor utgivna mellan 1973 och 1984.


lite oväntat blev vår favoritskiva "greetings from asbury park" från 73. den finns på spotify och är grym, varsågod och lyssna!

mälargös på menyn

det har blivit en hel del bekvämlighetsfiske i slutet av den här sommaren. det betyder alltså korta kvällspass efter gös på mälaren. båten väntar vid bryggan, det är bara att hugga ett par spön och ett urval av beten och ta cykeln ner till båtklubben. otroligt skönt att slippa slit, släp och långa transporter som fiske så ofta innebär annars!

gösarna i mälaren håller väl inte riktigt den medelvikt som vi blivit bortskämda med tidigare i sommar, men det finns såklart en och annan hyfsad gös i en så stor sjö. förra säsongen blev det ett par pass på björkfjärdens enskilda frivatten, men i år har vi inte tagis oss så långt, utan hållit till på tda-vatten närmare civilisationen.

jag har mest fiskat tillsammans med min vän anders johansson i båtklubben, men jag bjöd även in mig själv på en liten tur med gunnar berglund och lasse söderberg i fisketillsynsbåten. vi började med en rejäl tillsynsrunda och avslutade med lite fiske. lasse, som är en riktig gammal räv i fiskesammanhang, använde utrustning som inte riktigt var "up to date", men som visade sig fungera utmärkt ändå. han drog nämligen två snabba gösar nästan innan jag och gunnar ens fattat att vi börjat fiska. gunnar var lite seg i starten men även han fick utdelning efter en stund. hans avbrutna och ihoptejpade beast master fick bekänna färg och naturligtvis knäcktes det i tejpskarven. med gemensamma ansträngningar fick vi dock upp gösen, som med mälarmått var ganska fin.


gunnar i solnedgången

själv gick jag fiskfri förutom en såndär grön sprattlig sak som inte kunde hålla fingrarna borta från min dyrköpta walleye runner. runnern åkte i en stund till, men jag lessnade och tänkte byta till min älsklingsnisse precis när det högg på den igen. det var en minigös och det planerade bytet genomfördes trots gösen. det behövde jag inte ångra för strax därefter högg kvällens finaste fisk på min vän guldnils.


fyra plus?

efter fingösen, som såklart fick simma vidare, blev det inget mer den kvällen. jag och anders har fiskat i samma område flera gånger efter det och fått gös varje gång, dock inget stort. men de stora finns, en sen kväll i vattnen lite närmare hemmahamnen fick jag ett riktigt tungt hugg på en hederlig gammal westins jätte bakom båten. fisken var gristung och jag fick knappt in nån lina alls. efter en stund tröttnade den på mig och gjorde en rejäl rusning, sen lossnade den... aaargh! då var jag inte glad kan jag meddela. jag har fått flera sexkilosgösar och ingen av dem har varit ens i närheten av detta. stora beten genererar förr eller senare stor fisk, så är det bara. sommarens största mälargös hittills hade inte heller några problem med aptiten, den gav sig nämligen på en cisco kid 800 bara några dagar efter min batalj med "monstret".


ciscogösen

efter detta har jag även haft kontakt med ytterligare en riktigt fin fisk. den kändes tung men inte gigantisk till en början, men när den närmade sig båten fick den spelet deluxe och gjorde någon slags laxrusning. där var det slut på det roliga, för fisken rätade kroken, en gamakatsu storlek 2. det är andra gången det händer i sommar, peter råkade ut för samma sak när vi hade vårt kalasfiske. jag överväger att gå över helt till owner, gamakatsu må vara extremt vassa och kroka bra, men de små storlekarna är helt enkelt för klena för fiskar av grövre kaliber. nån som har åsikter kring detta med val av krok?

det högg en gös till för min del denna kväll, och den hamnade i båten. den hade krokat sig själv i ögat, rakt genom ögongloben faktiskt, och satt endast fast på det viset. jag kunde mycket väl fått upp endast ett öga, vad snopen jag hade blivit! det kändes inte humant att returnera denna fisk, så den slutade sina dagar på grillen i torsdags och som fiskgryta ikväll.


gösgryta och sälöl

well, imorgon ser vädret ut att bli bättre, så det blir fiske. kanske hugger en stor igen och kanske blir det tredje gången gillt?

fiskelycka!

det har varit mycket nu... besök i masriket, båtmekande, hundvalpande och givetvis en del fiske. det enda det inte varit så mycket av är väl blogskrivande, men som tur är har det inte berott på utebliven fiskelycka som det brukar vara. det har faktiskt varit så många fiskar uppe och vänt i båten att det inte finns plats för alla i blogen!

men vi börjar nån helt annanstans. min underbara "lånehund" glory har nämligen fått sina valpar. sju stycken söta små saker som bara tänker på två saker - äta och sova. ett ganska bekymmerslöst liv än så länge...


glory med valparna

åter till fisket. när grävligen gjort sin sista arbetsdag i huddinge och var redo att lämna betongen för gott passade jag på att lifta med honom upp till masriket. det blev en vecka med familjen och ett par nattliga fiskepass efter gös. det blev några fina gösar men tyvärr låg kameran kvar på laddning i hägersten, och iphonen tar bedrövliga bilder när det är mörkt.

jag hade ingen lust att åka tåg tillbaka, så jag lyckades övertala den gode peter nordmark att lägga ett två dagars fiske på östkusten. i ärlighetens namn var han inte speciellt svårövertalad...

väderprognosen inför första dagens fiske lovande finväder under förmiddagen men regn framåt kvällen. därför ville vi vara på plats i god tid för att få så mycket fiske som möjligt innan väderomslaget, och klockan ställdes okristligt tidigt: 03.00.


soluppgång!

som synes på bilden låg dimman så tjock att vi knappt såg land, och det var helt omöjligt att orientera sig. vi fick gå lite på känsla när vi la ut grejerna, men som tur var lättade dimman efter en stund och vi kunde planera en rutt som kändes bra. det var lite trögt inledningsvis men efter att dimman gett med sig hittade peter rätt bete, en kinesisk westin i firetiger.



westinen visade sig vara helt överlägsen och levererade flera skapliga gäddor. jag äger inga nya westin, men jag har ett gäng av den gamla sorten och den fungerade nästan lika bra...



vi lurade ett antal gäddor under förmiddagen, men vår primära fisk gösen höll sig på behörigt avstånd. vi testade vilt med allt vi hade i draglådorna, och det är inte lite när jag och peter är ute tillsammans. till sist knäckte peter koden med ett ytbete, och det var en klart godkänd gös som föll för plastens förföriska gång.


dagens första gös - fem kilo!

givetvis kastade vi bums på fler beten av samma typ, och det gav utdelning, åtminstone för peter. han fick ganska snabbt två fina gösar till på samma vobbler, sen dog det. vi gnuggade vidare och bytte både plats och beten, men när det är dött är det dött. så plötsligt, när man som minst anar det, kommer fisket igång igen. under eftermiddagen och kvällen hade vi värsta gösracet, uppblandat med en och annan grön såklart. vi hittade ett skönt stråk som gav fisk nästan varje gång vi passerade, och jag började så sakteliga äta in peters försprång. kvällens final blev när jag under tio intensiva minuter fick tre gösar, först en fisk på dryga sex kilo, strax därefter en på ungefär fyra på samma bete, och inte långt senare ytterligare en sexkilos!


sexplus nummer ett


sexplus nummer två

vi fick flera fina gösar till under kvällen, men inga riktigt stora och det kändes inte värt att plocka fram kameran i det tilltagande regnet. när vi gav upp och summerade dagen kunde vi räkna in 24 gäddor och 15 gösar. tänk om fiske alltid kunde vara såhär?

det regnade hela natten och nästa morgon. vi var rätt slitna och tog sovmorgon till 05.00. när jag vaknade var peter mer död än levande, han hade inte sovit alls under hela natten. han var tveksam till fiske trots succén dagen innan, men efter en kopp kaffe och en ipren var han på benen igen. regnet ville inte ge sig trots att smhi dyrt och heligt lovade uppehåll. vi hade ingen lust att börja dagen med att blöta ner allt som vi under natten torkat i torkskåpet, så vi sov en timma extra i bilen tills regnet gav med sig.

dagens fiske kunde inte börjat bättre. solen tittade fram och peter hann inte ens rigga ut sitt första spö innan första fisken kastade sig över vobblern, i princip medans den låg och flöt på ytan. sånt händer ju ibland och det brukar alltid vara gädda inblandad, men den här gången var det gös!



peter höll ångan uppe och krokade ytterligare en fisk inom fem minuter. redan tidigt kändes det som en bättre fisk, den ville absolut inte komma upp till ytan. fisk som beter sig på det sätter brukar vara gös, och det brukar dessutom vara fisk på minst fem kilo. det var ingen undantag den här gången heller...


7,4 kg och nytt pb för peter!

resten av dagen präglades av växlande väder och "trögt" fiske. mitt på dagen fick peter på en fisk som inte påminde om något annat vi fått hittills. fisken gjorde långa rusningar och vi blev tvungna att stanna upp båten för att få in lina. en riktig grisgädda kändes som den mest rimliga gissningen, därför blev vi ganska förvånade när en fin gös kom in mot båten - baklänges!


sexkilos krokad i stjärtfenan!

hur kan detta då komma sig? jag har tidigare hört att gösen ibland slår med stjärtfenan mot betesstim för att bedöva fisken och sedan goffa i sig i lugn och ro, men jag har aldrig sett något bevis på att detta faktiskt inträffar. förrän nu! jag har svårt att se någon annan förklaring än att det är just detta som har hänt. har någon annan råkat ut för samma sak?

vi fick inte samma eftermiddagsrush som dagen innan, men när vi summerade dagen kunde vi ändå vara ganska nöjda. 21 gäddor och sex gösar, vilket totalt på två dagars fiske blir 45 gäddor och 21 gösar, med en snittvikt på gösarna en bit över fyra kilo. hyfsat fiske!

slutligen får det bli några rader om helgens fiske i norrtälje. fredagen såg lovande ut vädermässigt, så jag satte mig i bilen och drog norrut mot norrtälje där jimmy och folke redan befann sig. de hade druckit öl och mekat moped i några dagar, och kunde stolt presentera: fiskemopeden!


mopedburen fisketaliban!

fisket var rätt trögt, vi fick några smågäddor men inget värt att nämna egentligen. sen gjorde folke nåt radikalt, han slängde på en otroligt ful blå sextums tomic. den hann knappt hamna i vattnet innan nåt tungt böjde spöt bakåt. en jävla massa sjögräs var min och jimmys teori, men folke hävade envist att det var fisk, och han hade rätt.


sjukilos norrtäljegädda

detta visade sig bli helgens enda anständiga fisk. jimmy gjorde ett tappert försök att håva in en irriterande vattenskidåkare, men det var fruktlöst...



nu är maratonbloggandet över för den här gången. god natt!

fk batong ♥ fisheco

det har varit pinsamt dåligt med uppdateringar den här våren och försommaren, jag skäms. det beror inte på varken uteblivet fiske eller uteblivna resultat, utan på tidsbrist. nu har dock semestern börjat och jag ska försöka summera den senaste tidens fiske utan utan att det blir en hel jävla roman. det kommer alltså att bli ganska mycket bilder och inte så mycket text, håll till godo.

min numera mycket gode vän jan o på fisheco har bjudit in till vertikalfiske ett antal gånger under den gångna våren. han har verkligen ansträngt sig för att jag ska bli vertikalfrälst, men hittills har det inte gått så bra...

första passet förlades på ett av jannes hemmavatten i norra mälaren. vi var i första hand ute efter gösen såklart, men det går ju inte alltid som planerat. under kvällen bände janne upp helt gäng gäddor, abborrar och lakar, varav den största laken vägde nästan fyra kilo.


superlakjanne!

själv förblev jag fiskfri ända in på nattkröken, men precis när vi skulle ge oss fick jag till sist en abborre och slapp stå med skammen. dock var det precis som vanligt utklassningssiffror till jannes fördel, men till och med han blev gösfri denna kväll.

nästa vertikalpass bjöd vi med den mycket trevlige nicklas jonsson från söders sportfiske. han är, precis som jag, gäddfiskare i grunden och totalt ofrälst på vertikalfisket. han hade testat ett par gånger tidigare men inte knäckt koden. det blåste brukalt mycket på mälaren denna eftermiddag, så gentlemannen jan o ägnade sig inledningsvis endast åt att köra båten för att jag och nicklas skulle få bästa tänkbara förutsättningar. själv misslyckades jag trots detta, men nicklas tackade och tog emot! vi hann knappt börja fiska innan han drog på sin första vertikalfisk, och det var ingen dålig premiärfisk!


vertikalgös 4+

efter det öste nicklas på och drog av bara farten en fyrakilos gös till, och två aborrar över kilot. nicklas är numera frälst... själv hade jag ett par påslag som strimlade jiggen, men som vanligt ingen fisk i båten. senare på kvällen lugnade sig vinden och janne passade på att fiska lite, slug som han är tog han såklart en fin gös också.



detta var årets sista fiske på lekgrynnorna, men eftersom janne är ganska envis kommer han säkert att lura ut mig på pelagiska vertikalprojekt under sommaren. jag kan redan nu gissa hur det kommer att sluta...

nu till något helt annat. jag och batongkamrat jonas har länge talat om att genomföra ett rejält trollingprojekt på den lilla pöl i masriket där både han och jag har tagit varsin tioplus-gädda i vår ungdoms glada dagar. det är långt ifrån alltid tanke blir handling, men den här gången blev det så! vi slängde upp jonas lilla alubåt på syrrans släpvagn och så var projektet igång. fyra spön på paravan presenterade diverse ytbeten, men blandat resultat. jag hade laddat upp med en massa fina grejer, bland annat manns -1 och nils master shallow och tänkte dominera fullständigt. kaminmasen hade knappt nåt att komma med alls i draglådorna, men panikhandlade två små westin shallow precis innan fisket. kinesiskt jävla skräp tänkte jag, men fyfan vad gädda de levererade! totalt blev det 25 gäddor under kvällen, varav jonas fick merparten och lätt hälften sög i sig westin. någon tia blev det tyvärr inte, inte ens en femma. gäddorna såg snarare ut som denna...



men det finns stor fisk och vi kommer att testa igen, var så säker. kvällens sista fisk blev den största, en vacker fisk på blygsamma 3 kilo.



göstrollingsäsongen har också kommit igång nu efter midsommar. jag har lurat med mig clarence ut ett par gånger, och han har varit lika otursförföljd som vanligt. första passet fick han visserligen en hyfsad gös, men strax därefter tappade han sin ovärderliga walley runner i svartguld. knutbrott eller gädda som bet över tafsen är svårt att säga, men betet försvann och mr engström blev mycket missnöjd, en tvåkilosgös är klen tröst när man sumpar ett bra bete som är snudd på omöjligt att få tag på...


nattgös, säsongens första

två dagar senare var vi tillbaka igen, denna gång mitt på dagen. vi hann knappt börja fiska innan clarence fick första gösen. en stund senare var det dags för gös nummer två, och samtidigt som han drillade den fick även jag kontakt med fisk. jag bedömde det som gädda och lät den vara medans vi krokade av gösen. precis när avkrokningen är klar och jag börjar ta hem gäddan hugger det på clarence andra spö, snudd på trippelhugg alltså! när han spänner upp linan händer det osannolika, något brister och han får in en tom linstump för andra passet i rad! denna gång är det ett lekande som gått av på mitten, och ännu ett helt ovärderligt bete är borta, en 20 cm nils master som jag hade customlackat i blåsilver.

under dagen kommer flera mindre huggperioder och vi får totalt sju gösar och en gädda. klart godkänt, framför allt som den sista gösen är riktigt fin. jag känner direkt på tyngden att den är en lite bättre fisk, och gissar på omkring fyra kilo. när den närmar sig båten börjar den böka ner mot botten på klassiskt storgösmanér och vi inser att den kanske är större än så. när den till sist kommer upp ser den riktigt stor ut, men tyvärr är det mest huvud och inte så mycket kropp.


5,15 - säsongsbästa hittills!

efter storgösen hände inget mer och vi gav upp för dagen, rejält grillande av solen. jag är väldigt sugen att åka tillbaka imorgon igen, men jag borde verkligen prioritera att fixa med båten istället... det här inlägget blev nog det rörigaste någonsin, det får bli bättring på bloggandet resten av sommaren!

majlax i mörrum!

det har inte blivit så mycket skrivande den sista tiden. jag har haft fullt upp med att göra iordning båten som skall säljas, så det har helt enkelt inte funnits tid för varken fiske eller författande av bloginlägg.

normalt sett fiskar vi i mörrumsån varje vår, men i år var det flera i gänget som inte kom loss sista helgen i mars, och valet föll då på att istället satsa på den nyckfulla majlaxen. inför resan såg det inte särskilt ljust ut, det hade fångats två laxar allt som allt. kanonfina fiskar visserligen, men oddsen att kroka på en lax när det är så lite fisk i ån är försvinnande liten, det är svårt nog när ån kokar av fisk!

vi fiskade som vanligt fredag och lördag. under fredagen nötte vi hela förmiddagen utan att se ett livstecken. jag och tony lessnade ur lite under eftermiddagen och åkte upp till min favoritsträcka på vittskövle för att spana in läget. det första som hände när vi kom dit var att en stor fisk gick upp och visade sig! hade det gått lax så högt upp redan, eller var det gammal fisk på väg neråt som fortfarande var kvar? snabbare än vi kunde ana fick vi svaret, då stefan ringde och berättade att det just hade vägts in en tokfet lax på 18,4 kg, fångad på just vittskövleområdet! vi hämtade våra spön och testfiskade en timma, men det gav inget. vi såg dock flera stora fiskar visa sig, så 18-kilosen hade uppenbarligen haft sällskap.

lördag morgon fiskade vi pool 1 och 2. på tvåan var det lugnt och jag kunde husera fritt tillsammans med stefan, men i ettan var det snudd på kö för att kliva i ån. jag hade fiskat en stund och behövde en lite paus, så jag gick upp till ettan och pratade lite med göran. precis då hör vi de efterlängtade orden från andra sidan poolen: nu sitter den! rösten känns bekant och efter en sekund inser jag att det är tony som har krokat en fisk! diverse vifträvar ansluter för att hjälpa tony, och efter knappa tio minuters hård kamp ligger fisken i tryggt förvar på land. på håll ser den inte så stor ut, men det visar sig vara en riktigt fin fisk.


nöjd wiftmester tony med sin fångst

laxen väger 11,2 och är 102 cm lång, en fantastiskt fin fisk och jag får finna mig i att bli nerpetad till en andraplats i laxlistan. efter det trodde jag att det skulle bli lite race och komma fler laxar, men icke. under resten av dagen till och med skrivande stund har det inte fångats en enda fisk till i hela ån. med det facit i hand blir tony's bedrift ännu större! under fredagen mumlade han lite om att han skulle lägga ner mörrumsfisket och åka till fjälls och vifta harr istället, men efter detta tror jag att han är med igen till hösten...

äntligen!

så har den äntligen kommit på allvar, våren. ett av mina första vårtecken är havsöringsfiske efter jobbet, soliga dagar med sydlig vind är det nästan fångstgaranti första veckan efter att isen gått. tyvärr har inte vinden varit med mig, det har envisats med att blåsa nordan, men i fredags vred det i allafall över till väst. ingen optimal vind, men det var varmt och soligt så varför inte chansa?


fin eftermiddag i havsöringsland

jag hyste inga större förhoppningar om fisk, och höll därför på att skita på mig när det plötsligt blev en jättevirvel bakom betet, endast några meter framför mig. en följare! öringen fanns alltså där, så jag nötte vidare, utan resultat. ett flertal betesbyten till andra färger och mindre beten gav inte heller resultat, men när en klassisk vicke i blåsilver åkte på small det till i första kastet! fem sekunder av ettriga starka knyckar, sen var det slut på det roliga. havsöringar är extremt duktiga på att skaka loss kroken ur käften, och även denna öring hade gjort hemläxan... fiskade ett par timmar till men det gav inget.

lördag morgon var det uppställning 07.00 för årets första gäddfiske på öppet vatten. premiären skedde tillsammans med roger och niklas i deras privata vatten där vi även testade ismetet i vintras. då var isen tjock och syrehalten låg, likaså aktiviteten på fisken. nu hoppades vi att fisken klarat vintern och piggat på sig lite i vårvärmen.

jag satte nivån direkt med första gäddan inom fem minuter. den föll för ett hemmasnidat tailbete i den manliga färgen rosa/silver med vit tail.



under resten av förmiddagen dominerade det betet fullständigt, totalt 12 gäddor och ungefär lika många tappade, plus ett oräkneligt antal småpet som resulterade i att tailen halkade bak till krokböjen. största gäddan med smak för rosa var en utlekt slank sak i sexkilosklassen.



roger och niklas drog också ett gäng gäddor såklart. niklas hade det lite trögt med sitt jerkspö, med facit i hand krävdes det nog lite långsammare beten för dagen. roger fick fisk på lite allt möjligt, men framför allt dominerade han med en vit gäddspinnare som gav honom tre gäddor i rask takt, denna var störst.


roger med vacker sexkilos

mitt på dagen körde vi en lite längre fikapaus i skydd av vassen. som vanligt när vi tar paus skänker vi alltid en tanke till vår vän clarence engström, som högst ogärna fikar när han är på sjön. det är ju bortkastad fisketid och sånt kan man göra i bilen på väg hem... jag gjorde en "engström" och tog några tjuvkast från vasskanten under fikapausen. roger ville inte vara sämre och han krokade dessutom omgående en gädda.


fin spöböj!


vassfiske...

när gäddan kom in mot båten såg vi att den inte bara hade sugit i sig rogers jerk, utan även halva bottenvegetationen. det gäller ju att få med alla delar av kostcirkeln...


gräsätare!

när vi summerade dagen kunde vi räkna in totalt 27 gäddor. tre sexkilos (varsin, rättvis fördelning!) och två femkilos var toppfiskarna. inga giganter men det finns större där nere... möjligen befinner de sig på grunt vatten för lek. ungefär hälften av gäddorna vi fick var utlekta, resten av romfeta som bara den. inom ett par veckor när alla har lekt färdigt lär det vara helt galen fart på fisken.

på söndagen tänkte jag lura med mig clarence ut på ett par timmars gäddfiske på samma plats, men hans infekterade öga tillät inte utomhusvistelse. jag var dock sugen som fan, så jag åkte ut själv. det hela började riktigt dåligt, då jag när jag packat båten med alla grejer insåg att draglådan låg kvar hemma. katastrof! efter en snabb överläggning med mig själv bestämde jag mig för att lämna alla grejerna i båten för att åka hem och hämta draglådan. fem mil tur och retur...

väl på plats visade det sig snart att de där fem extramilen var väl investerade. inom fem minuter hade jag fått fyra gäddor och tappat en. det blev ett par gäddor till men sen dog fisket totalt. under en timma hade jag inte ett hugg, och det känns verkligen märkligt när man vet att det finns gädda i princip överallt.


superdag, superväder!

huggperioderna var extremt tydliga, när det väl började igen small det fisk i nästan varje kast. dagens fjorton första gäddor vägde mellan ett och fyra kilo, men när den femtonde högg kändes det tyngre. efter en odramatisk fajt kunde jag sätta lipgripen i en smällfet åttakilosgädda som hade tryckt ner hela 4-playen långt ner i svalget. som tur var höll sig fisken lugn medans jag pillade upp betet, men precis när jag nästan fått ut hela började den kränga och vrida så inihelvete. troligtvis öppnades beteslåset då, men det märkte inte jag, och när jag fick loss betet släppte jag det som vanligt utanför relingen. när jag sedan skulle fiska vidare hittade jag en tom tafs med öppet beteslås. fasen också, min inslitna favorit-4-play! jag övervägde att ge upp och åka hem, men slängde ändå på en annan 4-play i firetiger och tog ett par kast. smack, så smällde det på en till fet sak på sju kilo. färgen hade alltså ingen större betydelse, och under eftermiddagen blev det ett antal gäddor på firetiger. gädda nummer 23 fick avsluta dagen, då den tog med sig lipgripen. lustigt nog på nästan exakt samma plats som jimmy sumpade min första lipgrip för tre vintrar sedan...

när jag summerar helgen kan jag räkna in totalt 39 gäddor för egen del, vilket är ett spinnfiske som jag aldrig tidigare upplevt. nu är det bara den där riktigt stora som saknas, och det känns mer och mer som att det bara är en tidsfråga innan den kommer om det fortsätter såhär!

sista ismetet

sista helgen i mars hade jag och jensa planerat helhelg i norrtälje, med tillhörande gäddfiske såklart! på fredagskvällen packade vi in oss i polon och dundrade ut till jensas stuga. uppstigning lördag morgon var planerad till 04.00 så vi borde egentligen stupat i säng direkt vi kom fram, men det är ju sådär lagom lätt. det blev både mat, öl och en del utrustningspysslande innan vi till sist kom till ro.

när klockan ringde nästa morgon var vi väl egentligen mer döda än levande, men det vara bara att bita ihop och kliva i kläderna. när vi kom ut ur stugan möttes vi av mycket ogästvänligt väder, det regnade inte men luftfuktigheten var så hög att luften gick att skära med kniv. då lockade sängen och stugvärmen, men icke... mot isen!

det var fortfarande mörkt när vår inlånade motorborr (tack nicklas på söders sportfiske!) hostade igång. trots de senaste dagarnas vårvärme var isen inte bara tjock utan även förvånansvärt hård, och vi behövde inte ångra att vi släpade med motorborren. vi hann få ut alla spön och ta det lugnt en stund i väntan på gryningen, som tog god tid på sig denna gråjävliga dag. precis när det började ljusna flaggade ett av mina spön, men fisken spottade. misstänkt gös såklart, ner med mörten igen. jag hann knappt sätta mig ner innan det var dags igen, och den här gången rörde fisken på sig. jag hoppades såklart på gryningsgösen, men som så ofta var det en ovanligt försiktig grön som var där och tallade.


morgonpigg sexkilosgädda

denna försiktiga gädda satte nivån för resten av dagen. fisket var otroligt trögt och de få fiskar som behagade nappa gjorde det extremt bottennära och höll bara i mörten. under resten av förmiddagen kom det upp några mindre gäddor, men inget värt att fotografera. vi bröt fisket mitt på dagen för att laga rejäl mat, och efter maten unnade vi oss en timmas sömn.

pigga och glada gav vi oss ut på isen igen för eftermiddagspasset. jensas tjej therese hade anslutit och följde med ut för att landa sin första gädda. vi bytte ställe med förhoppning om bättre fiske, men det var precis lika trögt som under morgontimmarna. vädret lättade lite och ett tag tittade solen nästan fram genom molnen, men inte ens det fick fart på fisken.


jensa och eftermiddagssolen

framåt kvällningen hade therese fortfarande inte fått den där första gäddan. en chans hade hon haft, men den fisken släppte på grund av ett väl fjuttigt mothugg. när jensa gick iväg för att borra hål inför söndagens fiske hände det plötsligt: napp på bortersta spöt! vi skyndade dit utan jensa, och med mina instruktioner gick mothugget bättre denna gång. medans therse tröttade fisken kom jensa springande, precis lagom till landningen av första gäddan.


fet och fin femkilos

gäddan vägde precis fem kilo, och det är väl ingen dålig debutgädda? jag fiskade flera år innan jag fick min första femkilos.


på väg tillbaka

resten av kvällen blev resultatlös, och vi bröt i skymningen klockan åtta efter en riktigt lång dag på isen. väl tillbaka i stugan kom en kompis till jensa förbi, viktor. han skulle följa med ut på söndagens fiske, och frågan var då: skulle söndagen bli bättre? vädret blev det i allafall inte, när jag stoppade näsan utanför stugan på söndag morgon funderade jag seriöst på att skita i fisket, sova några timmar till och sen åka hem. men det hade inte känts bra att ge upp så lättvindigt, så det var bara att ge sig ut igen. vi bytte plats igen, men fisken brydde sig inte om det. gäddorna var precis lika inaktiva som under lördagen, de tryckte på botten och var inte alls sugna på mat.


grått grått grått...

under den så kallade morgonrushen fick vi varsin snipa, sen lyckades jag genom frenetiskt flyttande lura upp ytterligare två snipor. det hela kändes tröstlöst, och vi valde att ge upp rekordtidigt redan klockan tio.

isarna kändes helt safe och jag hade en förhoppning om ismete även kommande helg, men under veckan har smältningen gått otroligt snabbt. på onsdagen var tanken ett sista göspass i skärgården, men det var helt omöjligt att komma ut på isen, och därmed är ismetesäsongen avslutad. öppet vatten önskas, snarast!

mycket gädda, ingen gös...

denna helg var det åter dags för två intensiva dagar på isen. inför söndagen var det redan bestämt att både janne och söder-nicklas skulle med ut på gösfiske, men lördagen var lite mer oplanerad. valet föll till sist på gäddsatsning på samma sjö där gösfisket skulle bedrivas under söndagen.

länge såg det ut som att jag skulle fiska ensam, men i sista sekunden anslöt niklas ramsin som var med ut på ett par fisken förra vintern. trevligt med sällskap när alla andra är sjuka, bortresta, upptagna eller allmänt osugna på fiske. vi testade en del av sjön där jag aldrig tidigare har fiskat, varken från is eller öppet vatten. en fin lekvik i nära anslutning till djupare vatten, som kändes riktigt het. själva viken visade sig tråkigt nog inte vara alls lika het som den såg ut, men det djupare vattnet utanför levererade några gäddor och flera misstänka gösnapp. tyvärr ville ingen gös spana in isens ovansida, inte heller någon av de feta lekgäddor som jag hade hoppats på, men vi fick en riktigt skön dag i vårsolen, och det är ju inte helt fel.

på söndagen möttes vi upp vid sjön okristligt tidigt för att kunna rigga upp grejerna i mörker och invänta "gösrushen" i gryningen. vi var på plats 04.00, eller 05.00 om man hade ställt om klockan till sommartid. det var mörkt när vi gick ut på isen, men ljuset kom snabbt och vi hann inte få ut alla spön innan gryningen. en morgonrush blev det, men fiskarna var lite grönare än vi hade tänkt oss...


nicklas med dagens första pelaggädda

under hela förmiddagen hade vi hyfsat bra fart, många gäddor upp till fyra kilo men tyvärr ingen av bättre format, och framför allt ingen gös. vart fan håller de hus under vintern? en rolig bonusfisk med taggig ryggfena blev det dock, när jag till min stora förvåning fick syn på denna skönhet i hålet.



ett av mina spön hade flaggat, men när jag kom fram fanns det ingen fisk kvar. jag halade in linan för att kontrollera mörten, men plötsligt tog det tvärstopp, och linan började löpa ut igen. fisken hade tagit om, och förhoppningar väcktes om dagens första gös, men abborre hade jag inte ens tanke på. när den kom upp i hålet såg den helt enorm ut, och i upphetsningen skrek jag nåt i stil med att den väger två kilo... riktigt så skoj var det inte, för fiskens längd motsvarade inte storleken på huvudet. 1216 gram stannade vågen på, det är nytt isrekord för undertecknad, och den fisken var självklart dagens höjdpunkt. man är inte direkt bortskämd med stora borrar på ismete, framför allt inte som jagar pelagiskt!


på väg tillbaka. notera de vackra röda fenorna!

när vi plockade ihop strax före ett kunde vi totalt räkna in tretton gäddor, och flera missade fiskar som troligtvis var pelagjagande borrar som gav sig på lite väl stora mörtar. om tid finns och isen ligger ett tag till kanske det blir ett riktat isfiske efter den grova borren, vi får se vad som händer. nästa helg kommer dock att förläggas i norrtälje på jakt efter storgädda!

skärgård och insjö

jag har dessvärre haft lite för mycket annat att tänka på för att blogga den senaste tiden. delvis beror det på att fisket inte har varit så bra, om det blivit några sensationella fångster hade jag såklart prioriterat annorlunda!

hur som helst, förra helgen åkte jag och jensa norrut för att fiska gädda i skärgården. vi åkte upp redan på fredagen och sov i jensas stuga. på så sätt vann vi en timmas transporttid på morgonen och kunde alltså vara ute på isen i riktigt god tid. det kändes högst väsentligt, då fisket den senaste månaden varit extremt koncentrerat till gryningstimmen.

denna dag var inget undantag. strax efter att det blivit ljust flaggade ett av jensas spön, och vi märkte snabbt ett det var en lite bättre fisk. den bjöd på riktigt bra motstånd, och när den till sist kom in till hålet var den överjävligt svår att styra upp. fem decimeters is har ju en inte oansenlig förstoringseffekt, och man lurar sig alltid på det. gäddan såg alltså riktigt stor ut, och när man inte ens får in den i hålet börjar man ju fundera på hur stor den egentligen är...


vacker sexkilos skärgårdsgädda

när vi väl lyckades lirka upp gäddan blev vi lite besvikna, för den var inte alls så stor som vi hade hoppats. dock en vacker fisk och en bra start på dagen! inte långt efter fick jensa en fin gädda till i femkilosklassen, sen blev det tvärdött. under hela resten av dagen blev det två gäddor till, vi fick varsin i trekilosklassen. inte mycket att hurra för, men vi fick njuta av en helt fantastisk dag på isen. under eftermiddagen var det så skönt i solen på läsidan att jag slog till på en rekordtidig beachpremiär!


catch & releasemattan har flera användningsområden...

söndagens fiske på en annan skärgårdslokal bjöd på fyra göshugg utan fisk på isen, och behöver inte nämnas mer än så. hoppar istället raskt till den här helgen, som innehöll två dagars insjöfiske. på lördagen skulle jag, clarence och roger och rogers kompis niklas fiska i en insjö som de hade bra gäddfiske i på stenåldern... okeydå, det var nog i slutet av nittiotalet. hur som helst, sjön känns fortfarande het, men tyvärr har den långa vintern fört med sig en ganska omfattande syrebrist. slöa mörtar och inaktiva gäddor alltså, inga drömförutsättningar, och det blev heller inget drömfiske. sjön bjöd oss på totalt fem gäddor, fyra snipor och en halvskaplig på drygt fyra kilo. det blir inget mer fiske där den här vintersäsongen, men det kan klart vara värt ett besök igen när isen ligger tunn i början av nästa vinter.

på söndagen var tanken gösfiske tillsammans med jan o och nicklas från söder sportfiske. dagen började med ett praktfiasko då sjön var stängd för säsongen, och vi fick ta ett panikbeslut om alternativt fiske. för att slippa en lång tidsödande transport föll valet på ett närbelägen sjö där det också finns gös.

nicklas hade med sig sin nya fina motorborr. jag har alltid fördömt fiskare med motorborr som slöa tunnisar, men isen denna vinter har fått mig på andra tankar. efter mitt första fiskepass med motorborr är jag omvänd, det var tamejfan helt suveränt! storleken på hålen, 250 mm, är dessutom överlägset. skillnaden mot min normala rantanen 205 är mycket större än man kan tro. det är för övrigt helt sjukt att stockholmsisarna är stenhårda och drygt 50 cm i slutet av mars!


vill ha!

vi hade inga större förhoppningar på fisket, men det var åtminstone inte helt dött. under dagen fick vi fem gäddor, alla som stöpta i samma form. feta och välkonditionerade i fyrakilosklassen. fyra av dem hade en konstig utläkt skada på sidan, det var som att alla fjäll saknades på ett område. när vi fick gädda nummer två med samma skada trodde vi först att det var samma fisk, men när vi tänkte efter insåg vi att märket satt på fel sida. våra teorier är nätskador, eller nån lokal fiskare som märker gäddorna genom att fjälla av ett parti på sidan. mycket skumt hur som helst!

under en dödperiod mitt på dagen passade jag på att meka lite med nicklas motorborr. den tjuvstannade hela tiden på tomgång och hade gjort så ända sen ny. det enda som krävdes för att åtgärda detta var en liten höjning av tomgången, vilket enkelt gjordes med en skruv på utsidan. genomtänkt konstruktion! medans vi var upptagna med motorn säger plötsligt janne: nicklas, ett av dina spön välte precis! innan vi ens hann fatta vad som hänt ser vi hur spöt reser sig upp, för att halvsekunden senare försvinna ner i hålet! nicklas springer dit, men kan bara konstatera att spöt är borta. troligtvis har en bättre gädda huggit såpass hårt att spöt välte, när det hände fick veven ett slag som gjorde att spolen låste sig, och sen är resten historia... jag har under åren sett flera spön vara på väg att möta detta öde, men detta är första gången jag ser ett spö försvinna. en mycket märklig syn, som jag fortfarande kan se i slow motion på näthinnan.

en stund senare dök henrik sandahl upp på isen. det är andra gången han kommer ut och hälsar på i år, mycket trevligt. vem vet, nån dag kanske han till och med får för sig att han ska fiska...


janne, henke och nicklas njuter av vårsolen

nu får den vara färdigbloggat för den här gången. jag hoppas på bättre fiske kommande helg, så att jag får en anledning att prioritera bloggskrivandet...

en snabbis till skåne!

efter gössuccén i onsdags bar det som sagt av söderut tillsammans med jan o, mot skåne och jörgen larsson. resan var planerad sedan länge, men det var in i de sista osäkert om den skulle bli av eftersom gösfisket där nere varit uselt den senaste tiden, och vädret länge såg tveksamt ut. de sista prognoserna såg dock lovande ut, och till sist bestämde vi oss ändå för att åka.

fisket började äckligt tidigt på torsdagen. det var uppstigning 04.30, en snabb frukost och sedan en halvtimmas transport till sjön och en halvtimmas promenad på isen för att komma till vår tänka fiskeplats, som brukar hålla grov gös. jag inledde dagen på bästa sätt med en försiktig flagg ganska omgående. dagens första fisk var inte stor, men det var en gös!


liten skånegös. foto: jan o

efter den fina inledningen hände inget mer på väldigt länge. skåne visade sig från sin allra sämsta sida, och bjöd förutom trögt fiske på gråtrist väder och råkalla vindar som kylde ner kroppen på nolltid. om inte jörgen släpat med sitt vindskydd hade vi gett upp redan före lunch, men vi huttrade bakom vindskyddet och bet ihop ända fram till kvällen.

efter en lång dödperiod började det flagga för jörgen. hans vippor är medvetet mycket känsliga, och det räcker ibland med en stressad mört för att lösa ut linan. dessa "bomflagg" beror ofta på att det finns rovfisk i närheten, och efter ett antal mörtfäll fick jörgen till sist en riktig flagg.


jörgen drillar. foto: jan o

tyvärr blev det ingen gös denna gång, utan en liten gädda, eller slempäls som man säger i skåne. själv tycker jag att en och annan gädda kan förgylla en trög fiskedag, men för en utpräglad gösfiskare som jörgen är det högst ovälkommet, och räknas till och med som en "minusfisk". en stund senare fick jag också en av dessa minusfiskar, och var allså tillbaka på noll...

vi flyttade om lite under dagen men det gav inget resultat. janne hade inte haft ett liv under hela dagen, inte ens en orolig mört, och började misströsta lite framåt eftermiddagen. han kallade till och med sin spöformation för bermudatriangeln... men plötsligt, som en blixt från klar himmel, sögs en av hans vippor ner mot hålet och flaggade till sist av. förväntningarna var på topp, men det var bara mörten som jävlades. detta upprepades totalt sex gånger utan fisk, men när janne riggade upp för sjunde gången högg en fisk medans han höll linan i handen. varken jag eller jörgen uppmärksammade detta, plötsligt stod janne där med en fin gös i näven och vi fattade ingenting...



det hade varit totalt dött på min sida, så efter jannes race flyttade jag några spön åt det hållet. det gav ingen omedelbar utdelningen, men efter en stund tyckte jag att en av mina vippor stod märklig högt. en närmare titt bekräftade detta, och linan löpte av spolen i rask takt. räkneverket visade 50 fot, så jag lyfte spöt och krokade omgående. fighten var ganska sprättig och jag trodde mest på en slempäls, men man vet ju aldrig riktigt hur gösen beter sig...


gös nummer två! foto: jörgen

lite förvånad, men nöjd, kunde jag kroka av och släppa tillbaka min andra gös för dagen. det visade sig bli dagens sista fisk, och med facit i hand kunde jag konstatera att sex spön med titantafs slagit elva spön med flourocarbontafs med 2-1. inga direkta utklassningssiffror, men det var ändå en skön bekräftelse på att man inte MÅSTE fiska med flourocarbon för att få gös, inte ens en riktigt seg dag som denna.

när vi kommit tillbaka till stugvärmen kunde vi konstatera att vi sällan hade frusit så mycket. janne drog på sig dubbla mössor, men inte ens det räckte... eftersom väderprognosen lovade dubbelt så starka vindar nästa dag, och dessutom ett kraftigt lufttrycksfall, kändes det inte alls lockande med fiske. vi tog sovmorgon istället, och drog norrut efter frukosten. det kändes tråkigt att ge upp så lättvindigt, men vi är gamla nog att inse när det inte är värt att plåga sig själv. förhoppningsvis är vi tillbaka igen om någon månad när det är öppet vatten!