Hur var det nu med nybörjarturen?

Andrea har under några veckors tid kommenterat mina fiskebilder på facebook, i stil med "jag vill också fiska!". Sagt och gjort, hon fick följa med ut i spanjorens båt. Vädret såg allt annat än inbjudande ut men vi gav oss ut ändå. Hur är det nu man säger, det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder... Dessvärre hade vi dåliga kläder, haha.

Hur som helst, lite duggregn kan man ju leva med så vi började fiska. Jag riggar upp den bästa vobblern på Andrea's spö och vad händer? Jo, det hinner inte ens gå fem minuter innan det börjar rycka i spöt. En liten gäddstackare och hon fattar knappt att det är fisk... Gäddan får gå tillbaka och jakten på gösen fortsätter.

Efter en stund får jag bottennapp, och när jag börjar veva in mitt spö börjar det plötsligt rycka i Andrea's. Jag tror först att det är botten även för henne, men ganska snart visar det sig att det är fisk och inte vilken fisk som helst! Den är riktigt tung och rusar våldsamt. Det tar åtminstone fem minuter innan den är inne vid båten, och då går den mest och spänner nere vid bottnen. Tanken på jättegösen hinner gå genom huvudet ett par gånger innan fisken visar sig. En rejäl gädda. Riktigt stor! Den största gädda jag sett på väldigt länge... När den väl kommer in till båten och får smaka på läppgreppet visar den sig väga 9 kilo! Den största mälargädda jag sett, och jag har fiskat åtskilliga timmar i Mälaren... Nu visar det sig att Andrea inte är någon riktig fiskare, för hon totaltvägrar att röra vid gäddan. Det blir jag som får posera med den, men det är alltså inte min fångst...

Nio kilo mälargädda med taskig syn

Gäddan gav såklart mersmak och vi nötte vidare. Det gick en stund utan att något hände och vi gav oss utåt mot fiskarfjärden. På vägen ut högg första riktiga fisken, en gös på 1,5 kilo. Perfekt matfisk och den högg på mitt spö, yihoo!! Bara några minuter senare högg det igen, på Andrea's spö såklart. Upp kom en gös till, på drygt ett kilo.

Första gösen, nöjd tjej!

Efter huggrushen dog det hela lite grann. Om det berodde på det försämrade vädret eller att vi lämnade stan låter jag vara osagt. Hur som helst såg molnen riktigt otäcka ut och halvvägs till fiskarfjärden sökte vi skydd bakom en ö och satte upp kapellet. Ganska snart blev det både blixt och dunder, och vi var ganska glada att vi låg i lä nära land. Efter närkamp med såväl gädda som gös kan man bli lite trött, och Andrea fann sig väl tillrätta i spanjorens lilla båt...

Trött!

Efter en välbehövlig tupplur var vi ganska nöjda och tuffade hem lite tidigare än planerat. Andrea's gös ligger just nu i frysen på väg till hennes mamma som älskar fisk, och min gös är på väg till ugnen! Nu gör vi som Odell och tar en smäll, skål!