ostron på is

termometern visade tolv minusgrader imorse. tillsammans med smhi's utlovade vindstyrka på sex sekundmeter såg det ut att bli en riktigt vidrig dag på sjön. det enda rätta hade såklart varit att somna om och vakna upp pigg och utvilad några timmar senare. så blev det givetvis inte, jag hämtade upp tony 06.35 och styrde vidare mot dagens tilltänka fiskeplats.

jag hade nästan förträngt snön som föll tidigare i veckan, men blev plågsamt påmind om den i samma stund som jag släpade ut pulkan på isen. dessutom bestod halva snölagret av vatten, så kallat stöp. vi skulle inte förflytta oss någon längre sträcka men det blev ändå sanslöst svettigt. stöpgeggan frös dessutom fast under pulkan nästan direkt, och skapade någon from av omodern snöplog.

fisket är inte mycket att orda om. klockan tio hade vi inte haft en enda flagg! tio spön, två och en halv timmas fiske... segt är en underdrift. det började suga i tarmen, och tony styrde snabbt upp ett litet bord av snö. sen åkte trälådan fram...


hovmästar'n i aktion

men vad gör karln? tro det eller ej, men han hade släpat med sig en låda ostron! han kan ibland köpa till självkostnadspris på jobbet, och en sann finsmakare som han är kom han på den galna idén att ta med sig ostron ut på isen. ostronkniv, handduk, citron, inget saknades. hur han med stelfrusna fingrar lyckades öppna ostronen är för mig ett totalt mysterium, men han gjorde det.


denna bild ger begreppet ostron på is en helt ny innebörd...

efter att tony njutningsfullt slafsat i sig ostronbuffén, föreslog han en liten isösarrunda. jag var inte sen att haka på, och eftersom det varit totaltdött så långt valde jag att följa med tony åt hans håll. när vi kom tillbaka såg jag till mitt förtret att en av mina vippor stod rakt upp. satan! jag la benen på ryggen och var snabbt framme vid spöt. 48 fot utdraget och jag satte genast in mothugget. självklart hade gäddan rusat rakt in i vassen, och det blev tvärtstopp. dock rörde det sig lite i andra ändan, och jag lyckades lirka in 30 fot lina. när 18 fot återstod var det dock stopp. vi väntade ett tag, borrade hål i isen i den rikningen linan gick, lirkade och drog, men inget hjälpte. det enda som återstod var att slita av linan, andra gången för i år. tag lärdom, man ska aldrig lämna sina spön utan uppsikt, även om det är årets segaste dag!

en liten stund senare fick jag en trekilos, sen hände inget mer. tony lyckades sitt andra pass i rad bli helt utan flagg, det verkar som att jag har riktigt dålig inverkan på hans fiskelycka. trots det smider vi redan planer för nästa helg...