fiskelycka!

det har varit mycket nu... besök i masriket, båtmekande, hundvalpande och givetvis en del fiske. det enda det inte varit så mycket av är väl blogskrivande, men som tur är har det inte berott på utebliven fiskelycka som det brukar vara. det har faktiskt varit så många fiskar uppe och vänt i båten att det inte finns plats för alla i blogen!

men vi börjar nån helt annanstans. min underbara "lånehund" glory har nämligen fått sina valpar. sju stycken söta små saker som bara tänker på två saker - äta och sova. ett ganska bekymmerslöst liv än så länge...


glory med valparna

åter till fisket. när grävligen gjort sin sista arbetsdag i huddinge och var redo att lämna betongen för gott passade jag på att lifta med honom upp till masriket. det blev en vecka med familjen och ett par nattliga fiskepass efter gös. det blev några fina gösar men tyvärr låg kameran kvar på laddning i hägersten, och iphonen tar bedrövliga bilder när det är mörkt.

jag hade ingen lust att åka tåg tillbaka, så jag lyckades övertala den gode peter nordmark att lägga ett två dagars fiske på östkusten. i ärlighetens namn var han inte speciellt svårövertalad...

väderprognosen inför första dagens fiske lovande finväder under förmiddagen men regn framåt kvällen. därför ville vi vara på plats i god tid för att få så mycket fiske som möjligt innan väderomslaget, och klockan ställdes okristligt tidigt: 03.00.


soluppgång!

som synes på bilden låg dimman så tjock att vi knappt såg land, och det var helt omöjligt att orientera sig. vi fick gå lite på känsla när vi la ut grejerna, men som tur var lättade dimman efter en stund och vi kunde planera en rutt som kändes bra. det var lite trögt inledningsvis men efter att dimman gett med sig hittade peter rätt bete, en kinesisk westin i firetiger.



westinen visade sig vara helt överlägsen och levererade flera skapliga gäddor. jag äger inga nya westin, men jag har ett gäng av den gamla sorten och den fungerade nästan lika bra...



vi lurade ett antal gäddor under förmiddagen, men vår primära fisk gösen höll sig på behörigt avstånd. vi testade vilt med allt vi hade i draglådorna, och det är inte lite när jag och peter är ute tillsammans. till sist knäckte peter koden med ett ytbete, och det var en klart godkänd gös som föll för plastens förföriska gång.


dagens första gös - fem kilo!

givetvis kastade vi bums på fler beten av samma typ, och det gav utdelning, åtminstone för peter. han fick ganska snabbt två fina gösar till på samma vobbler, sen dog det. vi gnuggade vidare och bytte både plats och beten, men när det är dött är det dött. så plötsligt, när man som minst anar det, kommer fisket igång igen. under eftermiddagen och kvällen hade vi värsta gösracet, uppblandat med en och annan grön såklart. vi hittade ett skönt stråk som gav fisk nästan varje gång vi passerade, och jag började så sakteliga äta in peters försprång. kvällens final blev när jag under tio intensiva minuter fick tre gösar, först en fisk på dryga sex kilo, strax därefter en på ungefär fyra på samma bete, och inte långt senare ytterligare en sexkilos!


sexplus nummer ett


sexplus nummer två

vi fick flera fina gösar till under kvällen, men inga riktigt stora och det kändes inte värt att plocka fram kameran i det tilltagande regnet. när vi gav upp och summerade dagen kunde vi räkna in 24 gäddor och 15 gösar. tänk om fiske alltid kunde vara såhär?

det regnade hela natten och nästa morgon. vi var rätt slitna och tog sovmorgon till 05.00. när jag vaknade var peter mer död än levande, han hade inte sovit alls under hela natten. han var tveksam till fiske trots succén dagen innan, men efter en kopp kaffe och en ipren var han på benen igen. regnet ville inte ge sig trots att smhi dyrt och heligt lovade uppehåll. vi hade ingen lust att börja dagen med att blöta ner allt som vi under natten torkat i torkskåpet, så vi sov en timma extra i bilen tills regnet gav med sig.

dagens fiske kunde inte börjat bättre. solen tittade fram och peter hann inte ens rigga ut sitt första spö innan första fisken kastade sig över vobblern, i princip medans den låg och flöt på ytan. sånt händer ju ibland och det brukar alltid vara gädda inblandad, men den här gången var det gös!



peter höll ångan uppe och krokade ytterligare en fisk inom fem minuter. redan tidigt kändes det som en bättre fisk, den ville absolut inte komma upp till ytan. fisk som beter sig på det sätter brukar vara gös, och det brukar dessutom vara fisk på minst fem kilo. det var ingen undantag den här gången heller...


7,4 kg och nytt pb för peter!

resten av dagen präglades av växlande väder och "trögt" fiske. mitt på dagen fick peter på en fisk som inte påminde om något annat vi fått hittills. fisken gjorde långa rusningar och vi blev tvungna att stanna upp båten för att få in lina. en riktig grisgädda kändes som den mest rimliga gissningen, därför blev vi ganska förvånade när en fin gös kom in mot båten - baklänges!


sexkilos krokad i stjärtfenan!

hur kan detta då komma sig? jag har tidigare hört att gösen ibland slår med stjärtfenan mot betesstim för att bedöva fisken och sedan goffa i sig i lugn och ro, men jag har aldrig sett något bevis på att detta faktiskt inträffar. förrän nu! jag har svårt att se någon annan förklaring än att det är just detta som har hänt. har någon annan råkat ut för samma sak?

vi fick inte samma eftermiddagsrush som dagen innan, men när vi summerade dagen kunde vi ändå vara ganska nöjda. 21 gäddor och sex gösar, vilket totalt på två dagars fiske blir 45 gäddor och 21 gösar, med en snittvikt på gösarna en bit över fyra kilo. hyfsat fiske!

slutligen får det bli några rader om helgens fiske i norrtälje. fredagen såg lovande ut vädermässigt, så jag satte mig i bilen och drog norrut mot norrtälje där jimmy och folke redan befann sig. de hade druckit öl och mekat moped i några dagar, och kunde stolt presentera: fiskemopeden!


mopedburen fisketaliban!

fisket var rätt trögt, vi fick några smågäddor men inget värt att nämna egentligen. sen gjorde folke nåt radikalt, han slängde på en otroligt ful blå sextums tomic. den hann knappt hamna i vattnet innan nåt tungt böjde spöt bakåt. en jävla massa sjögräs var min och jimmys teori, men folke hävade envist att det var fisk, och han hade rätt.


sjukilos norrtäljegädda

detta visade sig bli helgens enda anständiga fisk. jimmy gjorde ett tappert försök att håva in en irriterande vattenskidåkare, men det var fruktlöst...



nu är maratonbloggandet över för den här gången. god natt!

fk batong ♥ fisheco

det har varit pinsamt dåligt med uppdateringar den här våren och försommaren, jag skäms. det beror inte på varken uteblivet fiske eller uteblivna resultat, utan på tidsbrist. nu har dock semestern börjat och jag ska försöka summera den senaste tidens fiske utan utan att det blir en hel jävla roman. det kommer alltså att bli ganska mycket bilder och inte så mycket text, håll till godo.

min numera mycket gode vän jan o på fisheco har bjudit in till vertikalfiske ett antal gånger under den gångna våren. han har verkligen ansträngt sig för att jag ska bli vertikalfrälst, men hittills har det inte gått så bra...

första passet förlades på ett av jannes hemmavatten i norra mälaren. vi var i första hand ute efter gösen såklart, men det går ju inte alltid som planerat. under kvällen bände janne upp helt gäng gäddor, abborrar och lakar, varav den största laken vägde nästan fyra kilo.


superlakjanne!

själv förblev jag fiskfri ända in på nattkröken, men precis när vi skulle ge oss fick jag till sist en abborre och slapp stå med skammen. dock var det precis som vanligt utklassningssiffror till jannes fördel, men till och med han blev gösfri denna kväll.

nästa vertikalpass bjöd vi med den mycket trevlige nicklas jonsson från söders sportfiske. han är, precis som jag, gäddfiskare i grunden och totalt ofrälst på vertikalfisket. han hade testat ett par gånger tidigare men inte knäckt koden. det blåste brukalt mycket på mälaren denna eftermiddag, så gentlemannen jan o ägnade sig inledningsvis endast åt att köra båten för att jag och nicklas skulle få bästa tänkbara förutsättningar. själv misslyckades jag trots detta, men nicklas tackade och tog emot! vi hann knappt börja fiska innan han drog på sin första vertikalfisk, och det var ingen dålig premiärfisk!


vertikalgös 4+

efter det öste nicklas på och drog av bara farten en fyrakilos gös till, och två aborrar över kilot. nicklas är numera frälst... själv hade jag ett par påslag som strimlade jiggen, men som vanligt ingen fisk i båten. senare på kvällen lugnade sig vinden och janne passade på att fiska lite, slug som han är tog han såklart en fin gös också.



detta var årets sista fiske på lekgrynnorna, men eftersom janne är ganska envis kommer han säkert att lura ut mig på pelagiska vertikalprojekt under sommaren. jag kan redan nu gissa hur det kommer att sluta...

nu till något helt annat. jag och batongkamrat jonas har länge talat om att genomföra ett rejält trollingprojekt på den lilla pöl i masriket där både han och jag har tagit varsin tioplus-gädda i vår ungdoms glada dagar. det är långt ifrån alltid tanke blir handling, men den här gången blev det så! vi slängde upp jonas lilla alubåt på syrrans släpvagn och så var projektet igång. fyra spön på paravan presenterade diverse ytbeten, men blandat resultat. jag hade laddat upp med en massa fina grejer, bland annat manns -1 och nils master shallow och tänkte dominera fullständigt. kaminmasen hade knappt nåt att komma med alls i draglådorna, men panikhandlade två små westin shallow precis innan fisket. kinesiskt jävla skräp tänkte jag, men fyfan vad gädda de levererade! totalt blev det 25 gäddor under kvällen, varav jonas fick merparten och lätt hälften sög i sig westin. någon tia blev det tyvärr inte, inte ens en femma. gäddorna såg snarare ut som denna...



men det finns stor fisk och vi kommer att testa igen, var så säker. kvällens sista fisk blev den största, en vacker fisk på blygsamma 3 kilo.



göstrollingsäsongen har också kommit igång nu efter midsommar. jag har lurat med mig clarence ut ett par gånger, och han har varit lika otursförföljd som vanligt. första passet fick han visserligen en hyfsad gös, men strax därefter tappade han sin ovärderliga walley runner i svartguld. knutbrott eller gädda som bet över tafsen är svårt att säga, men betet försvann och mr engström blev mycket missnöjd, en tvåkilosgös är klen tröst när man sumpar ett bra bete som är snudd på omöjligt att få tag på...


nattgös, säsongens första

två dagar senare var vi tillbaka igen, denna gång mitt på dagen. vi hann knappt börja fiska innan clarence fick första gösen. en stund senare var det dags för gös nummer två, och samtidigt som han drillade den fick även jag kontakt med fisk. jag bedömde det som gädda och lät den vara medans vi krokade av gösen. precis när avkrokningen är klar och jag börjar ta hem gäddan hugger det på clarence andra spö, snudd på trippelhugg alltså! när han spänner upp linan händer det osannolika, något brister och han får in en tom linstump för andra passet i rad! denna gång är det ett lekande som gått av på mitten, och ännu ett helt ovärderligt bete är borta, en 20 cm nils master som jag hade customlackat i blåsilver.

under dagen kommer flera mindre huggperioder och vi får totalt sju gösar och en gädda. klart godkänt, framför allt som den sista gösen är riktigt fin. jag känner direkt på tyngden att den är en lite bättre fisk, och gissar på omkring fyra kilo. när den närmar sig båten börjar den böka ner mot botten på klassiskt storgösmanér och vi inser att den kanske är större än så. när den till sist kommer upp ser den riktigt stor ut, men tyvärr är det mest huvud och inte så mycket kropp.


5,15 - säsongsbästa hittills!

efter storgösen hände inget mer och vi gav upp för dagen, rejält grillande av solen. jag är väldigt sugen att åka tillbaka imorgon igen, men jag borde verkligen prioritera att fixa med båten istället... det här inlägget blev nog det rörigaste någonsin, det får bli bättring på bloggandet resten av sommaren!

majlax i mörrum!

det har inte blivit så mycket skrivande den sista tiden. jag har haft fullt upp med att göra iordning båten som skall säljas, så det har helt enkelt inte funnits tid för varken fiske eller författande av bloginlägg.

normalt sett fiskar vi i mörrumsån varje vår, men i år var det flera i gänget som inte kom loss sista helgen i mars, och valet föll då på att istället satsa på den nyckfulla majlaxen. inför resan såg det inte särskilt ljust ut, det hade fångats två laxar allt som allt. kanonfina fiskar visserligen, men oddsen att kroka på en lax när det är så lite fisk i ån är försvinnande liten, det är svårt nog när ån kokar av fisk!

vi fiskade som vanligt fredag och lördag. under fredagen nötte vi hela förmiddagen utan att se ett livstecken. jag och tony lessnade ur lite under eftermiddagen och åkte upp till min favoritsträcka på vittskövle för att spana in läget. det första som hände när vi kom dit var att en stor fisk gick upp och visade sig! hade det gått lax så högt upp redan, eller var det gammal fisk på väg neråt som fortfarande var kvar? snabbare än vi kunde ana fick vi svaret, då stefan ringde och berättade att det just hade vägts in en tokfet lax på 18,4 kg, fångad på just vittskövleområdet! vi hämtade våra spön och testfiskade en timma, men det gav inget. vi såg dock flera stora fiskar visa sig, så 18-kilosen hade uppenbarligen haft sällskap.

lördag morgon fiskade vi pool 1 och 2. på tvåan var det lugnt och jag kunde husera fritt tillsammans med stefan, men i ettan var det snudd på kö för att kliva i ån. jag hade fiskat en stund och behövde en lite paus, så jag gick upp till ettan och pratade lite med göran. precis då hör vi de efterlängtade orden från andra sidan poolen: nu sitter den! rösten känns bekant och efter en sekund inser jag att det är tony som har krokat en fisk! diverse vifträvar ansluter för att hjälpa tony, och efter knappa tio minuters hård kamp ligger fisken i tryggt förvar på land. på håll ser den inte så stor ut, men det visar sig vara en riktigt fin fisk.


nöjd wiftmester tony med sin fångst

laxen väger 11,2 och är 102 cm lång, en fantastiskt fin fisk och jag får finna mig i att bli nerpetad till en andraplats i laxlistan. efter det trodde jag att det skulle bli lite race och komma fler laxar, men icke. under resten av dagen till och med skrivande stund har det inte fångats en enda fisk till i hela ån. med det facit i hand blir tony's bedrift ännu större! under fredagen mumlade han lite om att han skulle lägga ner mörrumsfisket och åka till fjälls och vifta harr istället, men efter detta tror jag att han är med igen till hösten...

äntligen!

så har den äntligen kommit på allvar, våren. ett av mina första vårtecken är havsöringsfiske efter jobbet, soliga dagar med sydlig vind är det nästan fångstgaranti första veckan efter att isen gått. tyvärr har inte vinden varit med mig, det har envisats med att blåsa nordan, men i fredags vred det i allafall över till väst. ingen optimal vind, men det var varmt och soligt så varför inte chansa?


fin eftermiddag i havsöringsland

jag hyste inga större förhoppningar om fisk, och höll därför på att skita på mig när det plötsligt blev en jättevirvel bakom betet, endast några meter framför mig. en följare! öringen fanns alltså där, så jag nötte vidare, utan resultat. ett flertal betesbyten till andra färger och mindre beten gav inte heller resultat, men när en klassisk vicke i blåsilver åkte på small det till i första kastet! fem sekunder av ettriga starka knyckar, sen var det slut på det roliga. havsöringar är extremt duktiga på att skaka loss kroken ur käften, och även denna öring hade gjort hemläxan... fiskade ett par timmar till men det gav inget.

lördag morgon var det uppställning 07.00 för årets första gäddfiske på öppet vatten. premiären skedde tillsammans med roger och niklas i deras privata vatten där vi även testade ismetet i vintras. då var isen tjock och syrehalten låg, likaså aktiviteten på fisken. nu hoppades vi att fisken klarat vintern och piggat på sig lite i vårvärmen.

jag satte nivån direkt med första gäddan inom fem minuter. den föll för ett hemmasnidat tailbete i den manliga färgen rosa/silver med vit tail.



under resten av förmiddagen dominerade det betet fullständigt, totalt 12 gäddor och ungefär lika många tappade, plus ett oräkneligt antal småpet som resulterade i att tailen halkade bak till krokböjen. största gäddan med smak för rosa var en utlekt slank sak i sexkilosklassen.



roger och niklas drog också ett gäng gäddor såklart. niklas hade det lite trögt med sitt jerkspö, med facit i hand krävdes det nog lite långsammare beten för dagen. roger fick fisk på lite allt möjligt, men framför allt dominerade han med en vit gäddspinnare som gav honom tre gäddor i rask takt, denna var störst.


roger med vacker sexkilos

mitt på dagen körde vi en lite längre fikapaus i skydd av vassen. som vanligt när vi tar paus skänker vi alltid en tanke till vår vän clarence engström, som högst ogärna fikar när han är på sjön. det är ju bortkastad fisketid och sånt kan man göra i bilen på väg hem... jag gjorde en "engström" och tog några tjuvkast från vasskanten under fikapausen. roger ville inte vara sämre och han krokade dessutom omgående en gädda.


fin spöböj!


vassfiske...

när gäddan kom in mot båten såg vi att den inte bara hade sugit i sig rogers jerk, utan även halva bottenvegetationen. det gäller ju att få med alla delar av kostcirkeln...


gräsätare!

när vi summerade dagen kunde vi räkna in totalt 27 gäddor. tre sexkilos (varsin, rättvis fördelning!) och två femkilos var toppfiskarna. inga giganter men det finns större där nere... möjligen befinner de sig på grunt vatten för lek. ungefär hälften av gäddorna vi fick var utlekta, resten av romfeta som bara den. inom ett par veckor när alla har lekt färdigt lär det vara helt galen fart på fisken.

på söndagen tänkte jag lura med mig clarence ut på ett par timmars gäddfiske på samma plats, men hans infekterade öga tillät inte utomhusvistelse. jag var dock sugen som fan, så jag åkte ut själv. det hela började riktigt dåligt, då jag när jag packat båten med alla grejer insåg att draglådan låg kvar hemma. katastrof! efter en snabb överläggning med mig själv bestämde jag mig för att lämna alla grejerna i båten för att åka hem och hämta draglådan. fem mil tur och retur...

väl på plats visade det sig snart att de där fem extramilen var väl investerade. inom fem minuter hade jag fått fyra gäddor och tappat en. det blev ett par gäddor till men sen dog fisket totalt. under en timma hade jag inte ett hugg, och det känns verkligen märkligt när man vet att det finns gädda i princip överallt.


superdag, superväder!

huggperioderna var extremt tydliga, när det väl började igen small det fisk i nästan varje kast. dagens fjorton första gäddor vägde mellan ett och fyra kilo, men när den femtonde högg kändes det tyngre. efter en odramatisk fajt kunde jag sätta lipgripen i en smällfet åttakilosgädda som hade tryckt ner hela 4-playen långt ner i svalget. som tur var höll sig fisken lugn medans jag pillade upp betet, men precis när jag nästan fått ut hela började den kränga och vrida så inihelvete. troligtvis öppnades beteslåset då, men det märkte inte jag, och när jag fick loss betet släppte jag det som vanligt utanför relingen. när jag sedan skulle fiska vidare hittade jag en tom tafs med öppet beteslås. fasen också, min inslitna favorit-4-play! jag övervägde att ge upp och åka hem, men slängde ändå på en annan 4-play i firetiger och tog ett par kast. smack, så smällde det på en till fet sak på sju kilo. färgen hade alltså ingen större betydelse, och under eftermiddagen blev det ett antal gäddor på firetiger. gädda nummer 23 fick avsluta dagen, då den tog med sig lipgripen. lustigt nog på nästan exakt samma plats som jimmy sumpade min första lipgrip för tre vintrar sedan...

när jag summerar helgen kan jag räkna in totalt 39 gäddor för egen del, vilket är ett spinnfiske som jag aldrig tidigare upplevt. nu är det bara den där riktigt stora som saknas, och det känns mer och mer som att det bara är en tidsfråga innan den kommer om det fortsätter såhär!

sista ismetet

sista helgen i mars hade jag och jensa planerat helhelg i norrtälje, med tillhörande gäddfiske såklart! på fredagskvällen packade vi in oss i polon och dundrade ut till jensas stuga. uppstigning lördag morgon var planerad till 04.00 så vi borde egentligen stupat i säng direkt vi kom fram, men det är ju sådär lagom lätt. det blev både mat, öl och en del utrustningspysslande innan vi till sist kom till ro.

när klockan ringde nästa morgon var vi väl egentligen mer döda än levande, men det vara bara att bita ihop och kliva i kläderna. när vi kom ut ur stugan möttes vi av mycket ogästvänligt väder, det regnade inte men luftfuktigheten var så hög att luften gick att skära med kniv. då lockade sängen och stugvärmen, men icke... mot isen!

det var fortfarande mörkt när vår inlånade motorborr (tack nicklas på söders sportfiske!) hostade igång. trots de senaste dagarnas vårvärme var isen inte bara tjock utan även förvånansvärt hård, och vi behövde inte ångra att vi släpade med motorborren. vi hann få ut alla spön och ta det lugnt en stund i väntan på gryningen, som tog god tid på sig denna gråjävliga dag. precis när det började ljusna flaggade ett av mina spön, men fisken spottade. misstänkt gös såklart, ner med mörten igen. jag hann knappt sätta mig ner innan det var dags igen, och den här gången rörde fisken på sig. jag hoppades såklart på gryningsgösen, men som så ofta var det en ovanligt försiktig grön som var där och tallade.


morgonpigg sexkilosgädda

denna försiktiga gädda satte nivån för resten av dagen. fisket var otroligt trögt och de få fiskar som behagade nappa gjorde det extremt bottennära och höll bara i mörten. under resten av förmiddagen kom det upp några mindre gäddor, men inget värt att fotografera. vi bröt fisket mitt på dagen för att laga rejäl mat, och efter maten unnade vi oss en timmas sömn.

pigga och glada gav vi oss ut på isen igen för eftermiddagspasset. jensas tjej therese hade anslutit och följde med ut för att landa sin första gädda. vi bytte ställe med förhoppning om bättre fiske, men det var precis lika trögt som under morgontimmarna. vädret lättade lite och ett tag tittade solen nästan fram genom molnen, men inte ens det fick fart på fisken.


jensa och eftermiddagssolen

framåt kvällningen hade therese fortfarande inte fått den där första gäddan. en chans hade hon haft, men den fisken släppte på grund av ett väl fjuttigt mothugg. när jensa gick iväg för att borra hål inför söndagens fiske hände det plötsligt: napp på bortersta spöt! vi skyndade dit utan jensa, och med mina instruktioner gick mothugget bättre denna gång. medans therse tröttade fisken kom jensa springande, precis lagom till landningen av första gäddan.


fet och fin femkilos

gäddan vägde precis fem kilo, och det är väl ingen dålig debutgädda? jag fiskade flera år innan jag fick min första femkilos.


på väg tillbaka

resten av kvällen blev resultatlös, och vi bröt i skymningen klockan åtta efter en riktigt lång dag på isen. väl tillbaka i stugan kom en kompis till jensa förbi, viktor. han skulle följa med ut på söndagens fiske, och frågan var då: skulle söndagen bli bättre? vädret blev det i allafall inte, när jag stoppade näsan utanför stugan på söndag morgon funderade jag seriöst på att skita i fisket, sova några timmar till och sen åka hem. men det hade inte känts bra att ge upp så lättvindigt, så det var bara att ge sig ut igen. vi bytte plats igen, men fisken brydde sig inte om det. gäddorna var precis lika inaktiva som under lördagen, de tryckte på botten och var inte alls sugna på mat.


grått grått grått...

under den så kallade morgonrushen fick vi varsin snipa, sen lyckades jag genom frenetiskt flyttande lura upp ytterligare två snipor. det hela kändes tröstlöst, och vi valde att ge upp rekordtidigt redan klockan tio.

isarna kändes helt safe och jag hade en förhoppning om ismete även kommande helg, men under veckan har smältningen gått otroligt snabbt. på onsdagen var tanken ett sista göspass i skärgården, men det var helt omöjligt att komma ut på isen, och därmed är ismetesäsongen avslutad. öppet vatten önskas, snarast!

mycket gädda, ingen gös...

denna helg var det åter dags för två intensiva dagar på isen. inför söndagen var det redan bestämt att både janne och söder-nicklas skulle med ut på gösfiske, men lördagen var lite mer oplanerad. valet föll till sist på gäddsatsning på samma sjö där gösfisket skulle bedrivas under söndagen.

länge såg det ut som att jag skulle fiska ensam, men i sista sekunden anslöt niklas ramsin som var med ut på ett par fisken förra vintern. trevligt med sällskap när alla andra är sjuka, bortresta, upptagna eller allmänt osugna på fiske. vi testade en del av sjön där jag aldrig tidigare har fiskat, varken från is eller öppet vatten. en fin lekvik i nära anslutning till djupare vatten, som kändes riktigt het. själva viken visade sig tråkigt nog inte vara alls lika het som den såg ut, men det djupare vattnet utanför levererade några gäddor och flera misstänka gösnapp. tyvärr ville ingen gös spana in isens ovansida, inte heller någon av de feta lekgäddor som jag hade hoppats på, men vi fick en riktigt skön dag i vårsolen, och det är ju inte helt fel.

på söndagen möttes vi upp vid sjön okristligt tidigt för att kunna rigga upp grejerna i mörker och invänta "gösrushen" i gryningen. vi var på plats 04.00, eller 05.00 om man hade ställt om klockan till sommartid. det var mörkt när vi gick ut på isen, men ljuset kom snabbt och vi hann inte få ut alla spön innan gryningen. en morgonrush blev det, men fiskarna var lite grönare än vi hade tänkt oss...


nicklas med dagens första pelaggädda

under hela förmiddagen hade vi hyfsat bra fart, många gäddor upp till fyra kilo men tyvärr ingen av bättre format, och framför allt ingen gös. vart fan håller de hus under vintern? en rolig bonusfisk med taggig ryggfena blev det dock, när jag till min stora förvåning fick syn på denna skönhet i hålet.



ett av mina spön hade flaggat, men när jag kom fram fanns det ingen fisk kvar. jag halade in linan för att kontrollera mörten, men plötsligt tog det tvärstopp, och linan började löpa ut igen. fisken hade tagit om, och förhoppningar väcktes om dagens första gös, men abborre hade jag inte ens tanke på. när den kom upp i hålet såg den helt enorm ut, och i upphetsningen skrek jag nåt i stil med att den väger två kilo... riktigt så skoj var det inte, för fiskens längd motsvarade inte storleken på huvudet. 1216 gram stannade vågen på, det är nytt isrekord för undertecknad, och den fisken var självklart dagens höjdpunkt. man är inte direkt bortskämd med stora borrar på ismete, framför allt inte som jagar pelagiskt!


på väg tillbaka. notera de vackra röda fenorna!

när vi plockade ihop strax före ett kunde vi totalt räkna in tretton gäddor, och flera missade fiskar som troligtvis var pelagjagande borrar som gav sig på lite väl stora mörtar. om tid finns och isen ligger ett tag till kanske det blir ett riktat isfiske efter den grova borren, vi får se vad som händer. nästa helg kommer dock att förläggas i norrtälje på jakt efter storgädda!

skärgård och insjö

jag har dessvärre haft lite för mycket annat att tänka på för att blogga den senaste tiden. delvis beror det på att fisket inte har varit så bra, om det blivit några sensationella fångster hade jag såklart prioriterat annorlunda!

hur som helst, förra helgen åkte jag och jensa norrut för att fiska gädda i skärgården. vi åkte upp redan på fredagen och sov i jensas stuga. på så sätt vann vi en timmas transporttid på morgonen och kunde alltså vara ute på isen i riktigt god tid. det kändes högst väsentligt, då fisket den senaste månaden varit extremt koncentrerat till gryningstimmen.

denna dag var inget undantag. strax efter att det blivit ljust flaggade ett av jensas spön, och vi märkte snabbt ett det var en lite bättre fisk. den bjöd på riktigt bra motstånd, och när den till sist kom in till hålet var den överjävligt svår att styra upp. fem decimeters is har ju en inte oansenlig förstoringseffekt, och man lurar sig alltid på det. gäddan såg alltså riktigt stor ut, och när man inte ens får in den i hålet börjar man ju fundera på hur stor den egentligen är...


vacker sexkilos skärgårdsgädda

när vi väl lyckades lirka upp gäddan blev vi lite besvikna, för den var inte alls så stor som vi hade hoppats. dock en vacker fisk och en bra start på dagen! inte långt efter fick jensa en fin gädda till i femkilosklassen, sen blev det tvärdött. under hela resten av dagen blev det två gäddor till, vi fick varsin i trekilosklassen. inte mycket att hurra för, men vi fick njuta av en helt fantastisk dag på isen. under eftermiddagen var det så skönt i solen på läsidan att jag slog till på en rekordtidig beachpremiär!


catch & releasemattan har flera användningsområden...

söndagens fiske på en annan skärgårdslokal bjöd på fyra göshugg utan fisk på isen, och behöver inte nämnas mer än så. hoppar istället raskt till den här helgen, som innehöll två dagars insjöfiske. på lördagen skulle jag, clarence och roger och rogers kompis niklas fiska i en insjö som de hade bra gäddfiske i på stenåldern... okeydå, det var nog i slutet av nittiotalet. hur som helst, sjön känns fortfarande het, men tyvärr har den långa vintern fört med sig en ganska omfattande syrebrist. slöa mörtar och inaktiva gäddor alltså, inga drömförutsättningar, och det blev heller inget drömfiske. sjön bjöd oss på totalt fem gäddor, fyra snipor och en halvskaplig på drygt fyra kilo. det blir inget mer fiske där den här vintersäsongen, men det kan klart vara värt ett besök igen när isen ligger tunn i början av nästa vinter.

på söndagen var tanken gösfiske tillsammans med jan o och nicklas från söder sportfiske. dagen började med ett praktfiasko då sjön var stängd för säsongen, och vi fick ta ett panikbeslut om alternativt fiske. för att slippa en lång tidsödande transport föll valet på ett närbelägen sjö där det också finns gös.

nicklas hade med sig sin nya fina motorborr. jag har alltid fördömt fiskare med motorborr som slöa tunnisar, men isen denna vinter har fått mig på andra tankar. efter mitt första fiskepass med motorborr är jag omvänd, det var tamejfan helt suveränt! storleken på hålen, 250 mm, är dessutom överlägset. skillnaden mot min normala rantanen 205 är mycket större än man kan tro. det är för övrigt helt sjukt att stockholmsisarna är stenhårda och drygt 50 cm i slutet av mars!


vill ha!

vi hade inga större förhoppningar på fisket, men det var åtminstone inte helt dött. under dagen fick vi fem gäddor, alla som stöpta i samma form. feta och välkonditionerade i fyrakilosklassen. fyra av dem hade en konstig utläkt skada på sidan, det var som att alla fjäll saknades på ett område. när vi fick gädda nummer två med samma skada trodde vi först att det var samma fisk, men när vi tänkte efter insåg vi att märket satt på fel sida. våra teorier är nätskador, eller nån lokal fiskare som märker gäddorna genom att fjälla av ett parti på sidan. mycket skumt hur som helst!

under en dödperiod mitt på dagen passade jag på att meka lite med nicklas motorborr. den tjuvstannade hela tiden på tomgång och hade gjort så ända sen ny. det enda som krävdes för att åtgärda detta var en liten höjning av tomgången, vilket enkelt gjordes med en skruv på utsidan. genomtänkt konstruktion! medans vi var upptagna med motorn säger plötsligt janne: nicklas, ett av dina spön välte precis! innan vi ens hann fatta vad som hänt ser vi hur spöt reser sig upp, för att halvsekunden senare försvinna ner i hålet! nicklas springer dit, men kan bara konstatera att spöt är borta. troligtvis har en bättre gädda huggit såpass hårt att spöt välte, när det hände fick veven ett slag som gjorde att spolen låste sig, och sen är resten historia... jag har under åren sett flera spön vara på väg att möta detta öde, men detta är första gången jag ser ett spö försvinna. en mycket märklig syn, som jag fortfarande kan se i slow motion på näthinnan.

en stund senare dök henrik sandahl upp på isen. det är andra gången han kommer ut och hälsar på i år, mycket trevligt. vem vet, nån dag kanske han till och med får för sig att han ska fiska...


janne, henke och nicklas njuter av vårsolen

nu får den vara färdigbloggat för den här gången. jag hoppas på bättre fiske kommande helg, så att jag får en anledning att prioritera bloggskrivandet...

en snabbis till skåne!

efter gössuccén i onsdags bar det som sagt av söderut tillsammans med jan o, mot skåne och jörgen larsson. resan var planerad sedan länge, men det var in i de sista osäkert om den skulle bli av eftersom gösfisket där nere varit uselt den senaste tiden, och vädret länge såg tveksamt ut. de sista prognoserna såg dock lovande ut, och till sist bestämde vi oss ändå för att åka.

fisket började äckligt tidigt på torsdagen. det var uppstigning 04.30, en snabb frukost och sedan en halvtimmas transport till sjön och en halvtimmas promenad på isen för att komma till vår tänka fiskeplats, som brukar hålla grov gös. jag inledde dagen på bästa sätt med en försiktig flagg ganska omgående. dagens första fisk var inte stor, men det var en gös!


liten skånegös. foto: jan o

efter den fina inledningen hände inget mer på väldigt länge. skåne visade sig från sin allra sämsta sida, och bjöd förutom trögt fiske på gråtrist väder och råkalla vindar som kylde ner kroppen på nolltid. om inte jörgen släpat med sitt vindskydd hade vi gett upp redan före lunch, men vi huttrade bakom vindskyddet och bet ihop ända fram till kvällen.

efter en lång dödperiod började det flagga för jörgen. hans vippor är medvetet mycket känsliga, och det räcker ibland med en stressad mört för att lösa ut linan. dessa "bomflagg" beror ofta på att det finns rovfisk i närheten, och efter ett antal mörtfäll fick jörgen till sist en riktig flagg.


jörgen drillar. foto: jan o

tyvärr blev det ingen gös denna gång, utan en liten gädda, eller slempäls som man säger i skåne. själv tycker jag att en och annan gädda kan förgylla en trög fiskedag, men för en utpräglad gösfiskare som jörgen är det högst ovälkommet, och räknas till och med som en "minusfisk". en stund senare fick jag också en av dessa minusfiskar, och var allså tillbaka på noll...

vi flyttade om lite under dagen men det gav inget resultat. janne hade inte haft ett liv under hela dagen, inte ens en orolig mört, och började misströsta lite framåt eftermiddagen. han kallade till och med sin spöformation för bermudatriangeln... men plötsligt, som en blixt från klar himmel, sögs en av hans vippor ner mot hålet och flaggade till sist av. förväntningarna var på topp, men det var bara mörten som jävlades. detta upprepades totalt sex gånger utan fisk, men när janne riggade upp för sjunde gången högg en fisk medans han höll linan i handen. varken jag eller jörgen uppmärksammade detta, plötsligt stod janne där med en fin gös i näven och vi fattade ingenting...



det hade varit totalt dött på min sida, så efter jannes race flyttade jag några spön åt det hållet. det gav ingen omedelbar utdelningen, men efter en stund tyckte jag att en av mina vippor stod märklig högt. en närmare titt bekräftade detta, och linan löpte av spolen i rask takt. räkneverket visade 50 fot, så jag lyfte spöt och krokade omgående. fighten var ganska sprättig och jag trodde mest på en slempäls, men man vet ju aldrig riktigt hur gösen beter sig...


gös nummer två! foto: jörgen

lite förvånad, men nöjd, kunde jag kroka av och släppa tillbaka min andra gös för dagen. det visade sig bli dagens sista fisk, och med facit i hand kunde jag konstatera att sex spön med titantafs slagit elva spön med flourocarbontafs med 2-1. inga direkta utklassningssiffror, men det var ändå en skön bekräftelse på att man inte MÅSTE fiska med flourocarbon för att få gös, inte ens en riktigt seg dag som denna.

när vi kommit tillbaka till stugvärmen kunde vi konstatera att vi sällan hade frusit så mycket. janne drog på sig dubbla mössor, men inte ens det räckte... eftersom väderprognosen lovade dubbelt så starka vindar nästa dag, och dessutom ett kraftigt lufttrycksfall, kändes det inte alls lockande med fiske. vi tog sovmorgon istället, och drog norrut efter frukosten. det kändes tråkigt att ge upp så lättvindigt, men vi är gamla nog att inse när det inte är värt att plåga sig själv. förhoppningsvis är vi tillbaka igen om någon månad när det är öppet vatten!

trevligt kortpass!

idag onsdag börjar mitt sportlov! jag och jan o är på väg till skånelandet för att fiska gös med ingen mindre än jörgen larsson. janne är på väg hit just nu och jag panikbloggar lite medans jag äter. jag körde ett kortpass imorse och var uppe redan före fem. janne idiotförklarade mig totalt när jag berättade att jag skulle fiska innan vi åkte, och jag kände nog själv att jag inte var riktigt klok... hur som helst, idiotprojekt som detta kan ibland slå väl ut!

hann få ut första spöt och börja med nästa spö när det första flaggade av! en spottad och bettad mört luktade gös lång väg. ner med mörten igen och ut med resten av grejerna, mina spön och jimmy's spön som clarence som vanligt har lånat.

precis när vi var klara flaggade samma spö för mig igen. när vi kom fram stod linan stilla i hålet och räkneverket visade 000. hade den kinkiga jäveln spottat igen? jag kände försiktigt på linan och plötsligt började den röra på sig, långsamt långsamt. mothugget gav fast fisk, och efter en kort men intensiv fight kunde vi landa denna underbara fisk!


5,6 - nytt gösbästa från is!

nu kommer janne när som helst så det är läge att avsluta. resten av dagen gav en mindre gädda åt clarence och en fin gädda på femplus till mig precis när vi plockade ihop vid halvtiotiden. nya rapporter kommer från skånefisket de närmaste dagarna, over and out!

Klubbrekord

Batongen har ju haft ett löjeväckande pinsamt klubbrekord på inlandsörjan. Beväpnad med ismetespön och små mörtar har jag vigt några av vinterns dagar till att råda bot på detta. Så en dag för inte allt för länge sedan satt jag där, i de djupa Rättviksskogarna, men 12 sekundmeter snöstorm piskandes mitt i nyllet. När jag kommit fram till det spö som flaggat av hade fisken rusat 40 meter. Det blev en trixig kamp där både fisk och fiskare slutade som förlorare. Det var svårt att bända upp öringen genom den halvmetern tjocka isen. På tredje omtagningen åker en vacker skogsöring med upp. Den väger 5.3 kg, mäter 77 cm och har en fatalt djup krokning. En sådan fisk vill man så klart ge friheten åter. Men det hade inte ens hjälpt om jag haft en veterinär med ut på isen. Fisken fick smaka klubban i den pinande snöstormen. Fotot blev skit i ovädret och vittnar om ond bråd död... När jag senare rensade fisken fick jag klippa loss kroken ur magsäcken. Ett sådant osportsligt förfarande förtar såklart en hel del av glädjen kring denna fångst. Jag skulle dock vara oärlig om jag ändå inte bekände mig till viss lycksalighet över det putsade klubbrekordet. Men jag ska jaga rätt på fler skogsöringar. Dom ska va större & starkare & dom ska jävlar i min själ simma åter.

mera ismete...

då var ännu en helg till ända och självklart har det pulsats i den nyfallna snön och borrats en massa hål i den halvmetertjocka isen. sammanfattningsvis kan vi säga: mycket svett, lite fisk. lördagens insjöfiske efter gös tillsammans med jimmy behöver inte nämnas med mer än en mening, det blev nämligen helt resultatlöst. troligtvis är nysnön en delförklaring till det usla fisket, har fått rapport om att fisket varit helt omöjligt även på andra håll.

söndagen, det vill säga idag, förlades till skärgården. dagen till ära hade clarence hittat ut ur lägenheten och följde med på ett fiskepass. denna gång befriade jag honom från borrningen, jag vill inte att han ska hamna på vårdcentralen igen!

fisket började riktigt bra, jag fick första flaggen redan innan jag borrat ut alla spön. fisken tog ingen lina men det var stumt när jag försiktigt pillade lite. efter sedvanligt mothugg fick vi se gös på isen, den sprattlade sig faktiskt hela vägen upp för egen maskin.


på väg tillbaka

strax därefter var det dags för clarence. han har varit med på ismete ett par gånger tidigare, men hittills inte fått någon fisk. var det dags att spräcka nollan nu? när vi kom fram till spöet rann linan av spolen i rask takt. inte mycket att tjafsa om, den gamle mannen spände upp linan och fick fast fisken. clarence hävdade envist att det var en mindre fisk, men spöböjen och rusningarna talade ett helt annat språk. jag såg genast att det handlade om en stor fisk, och visst var det så. efter en stunds fajtande och bändande vid hålkanten kunde vi lyfta upp denna relativt välmatade skärgårdsgädda.


clarence nya gädd-pb från is!

inledningsvis, när vi bara såg skallen, kändes gäddan riktigt stor. tyvärr stannade vågen på "endast" 8,2 kg. men vilken start på dagen, och vilken fin premiärfisk för farbror clarence! inte många som kan stoltsera med en åttaplus-gädda som första ismetefisk.

endast några minuter efter detta får jag en flagg till, men den fisken bränner jag tyvärr. får endast en tung knyck till svar innan den går lös. det kan givetvis varit vad som helst, men det var ingen jätteliten fisk, och jag vill ju gärna tro att det var en gös... när en gädda väl har mörten i munnen brukar kroken fästa i mothugget, gösens beniga käft däremot kan vara lite kinkigare. efter detta hände inget mer, med andra ord exakt samma scenario som förra helgens båda fiskedagar. rush på morgonen, sedan dödläge. tråkigt, men inte mycket att göra åt saken. nu väntar en ny jobbvecka, sen tar vi nya tag nästa helg!

diverse gäddfiske

det planerade fisket förra helgen sket sig fullständigt för min del, då jag låg hemma däckad med hosta och hög feber. mina fiskekamrater sket fullständigt i det och fiskade utan mig, med varierad framgång. på lördagen skulle jag fiskat med jan o på hans hemmasjö, men det fisket blev totalfiasko med endast en snipa på isen och det kändes rätt skönt att ligga hemma i soffan. på söndagen skulle jag fiskat med robban från söderbutiken och hans kompis jens. deras fiske gick destå bättre med tio gäddor och två gösar, största gädda 11,650 och största gösen 4,450. då kändes det helt förjävligt att ligga hemma i soffan...

den här helgen hade jag återhämtat mig och det blev såklart två dagar på isen. på lördagen fiskade jag tillsammans med en nyfunnen gäddfiskevän som heter roger, för övrigt en gammal bekant till clarence. tillsammans med en vän arrenderar han ett vatten söder om stan, och när han bjöd han in mig för att testa ismete på hemmavattnet kunde jag såklart inte tacka nej.

vi möttes upp vid sjön i gryningen, som nu börjar komma allt tidigare. snart är det slut med gryningsfisket för den här säsongen, det blir helt enkelt för jobbigt att gå upp så tidigt... fisket började bra, jag fick första gäddan redan innan vi hunnit få ut alla spön. strax efter det upptäckte jag att ett par av mina mörtar mådde mindre bra på grund av syrebrist, så jag blev tvungen att panikflytta två spön. syrebristen var begränsad till ett visst område, vilket vi undvek resten av dagen. under första timman lyckades jag kroka och landa ytterligare tre gäddor, samtliga feta och trinda men tyvärr ingen större än 5 kg.


liten tjockisgädda. foto: roger bjuvgård.

under förmiddagen kom det in ett otäckt snöoväder och det medföljande tryckfallet dödade fisket helt och hållet, vi hade inte ett pet under resten av dagen, och gav upp relativt tidigt. sjön har dock potential, och kanske blir det ett pass till innan isen går.

på söndagen följde jag med robban och jens på skärgårdsfiske. självklart på samma ställe som de framgångsrikt fiskade förra helgen. då hade de trögt fiske på morgonen och ett jäkla race på eftermiddagen, men denna dag var det fullt ös redan från början. jag fick en fyrakilosfisk efter bara några minuter, och robban krokade sin första gädda redan medans han riggade sitt första spö!


vacker sjukilosgädda

ingen dålig start på dagen, var skulle detta sluta? den nästkommande timman drog robban två mindre gäddor i samma hål, och jag fick dubbelflagg. först kom en mindre gädda, och precis när jag krokade av den flaggade nästa spö. underbart! det var en betydligt bättre fisk som bjöd på sanslös bra motstånd. den gick fast i botten flera gånger och varje gång trodde jag att det var kört, men fisken slog sig lös och till sist lyckades jag styra in skallen i hålet. jag fiskade riktigt grunt och allt bottengrums som gäddan rörde upp gjorde att vi inte såg ett smack i hålet, och vi hade alltså ingen aning om hur stor fisken egentligen var.


dagens andra sjukilosfisk

som vanligt fick jag bli lite besviken. en fin fisk och en grym fajt, men jag hade nog trott att den var ett par-tre kilo större. efter detta hände samma sak som på lördagen, det vill säga fisket dog fullständigt. vi fick inget mer på hela dagen, och då satt vi ändå kvar ända in i skymningen. det mest osannolika är att jens, som hade sina spön mellan mig och robban, inte fick ett enda flagg under hela dagen! han fick visserligen sin beskärda del av fina fiskar veckan innan, men ändå.

nu är jag framme vid dagens fiske, som bedrevs på arbetstid. vi hade friluftsdag på skolan, och medans eleverna pimplar brukar jag sätta ut några ismetespön. jag tog med mig kollegan lasse och inledde fisket redan ett par timmar innan kidsen dök upp. även idag fick jag en liten morgonrush och efter det dödläge hela dagen.


vackert tecknad gädda från pölen bredvid skolan

totalt blev det tre gäddor idag, alla små. jag har haft ganska höga tankar om den här lilla pölen som gäddvatten, men jag vetefan... man kan visserligen inte döma ut en sjö efter ett fiskepass, men jag hade gärna sett en lite större fisk på isen. nåväl, nu är det bara två arbetsdagar kvar, sen är det helg och det blir tvådagarsfiske igen bara det inte blir för kallt!

från brax till blank lax

ni kanske har hört talas om bokprojektet med det underbara namnet från brax till blank lax? skribenten tomas edenfeldt och fotografen fredrik lewander jobbar på en bok om det fantastiska och varierande fiske som vår skärgård erbjuder, året runt.


länk: från brax till blank lax

via jörgen larsson på fiskefeber kom tomas i kontakt med mig, och efter en tids mailkonversation möttes vi upp i lördags för att om möjligt lura upp en skärgårdsgös. vi var ute på isen tidigt och riggade våra ismetespön. gösen hugger gärna medans det är mörkt eller precis i gryningen, och denna dag var inget undantag. vi hade fått ut alla spön och när dagens första ljus gav sig tillkänna segade sig en av mina vippor ner mot hålet, långsamt och försiktigt, för att till sist flagga av. räkneverket var kvar på noll fot, och linan låg stilla i hålet. mycket talade för det klassiska gösscenariot med spottad eller stulen betesfisk, men när jag försiktigt kände på linan var det tvärstopp i andra änden. ett rejält mothugg och en kort fajt senare kunde vi pilla upp denna lilla sötnos genom hålet.


tvåplusgös, foto tomas edenfeldt

under morgonen slog vinden om från sydväst till nord. man kan tycka att denna typ av omslag inte borde märkas under isen, men det är sällan bra för fisket, inte heller denna dag. vi hade flera försiktiga gösnapp under dagen, framför allt tomas som flera gånger drabbades av "pill och pet" med tandstämplade mörtar, men ingen mer gös på isen. förutom det fick vi såklart ett gäng gäddor, totalt fem. under mina två tidigare pass har jag inte sett till en enda krokodil, och de är normalt sett inte välkomna när man fiskar gös, men i det här fallet är jag faktiskt glad att gäddan är tillbaka.


en av dagens minikrokodiler, foto tomas edenfeldt

fotografen fredrik kunde inte följa med på lördagen, men däremot hade han inget bokat för söndagen, så han fick följa med mig och jimmy ut då istället. vi velade länge om var vi skulle fiska, men smhi's prognos lovade hårda nordliga vindar, och det fick oss att chansa på ett nytt ställe där vi kunde sitta i lä.

fisket detta dag lämnar mycket att önska, och detta ställe besökte vi för första och sista gången. typiskt att det är uselt fiske när man har fotograf med på isen, men han var rätt nöjd ändå. det var bitvis ganska fint ljus, och han fick massor av utrustningsbilder. ett par smågäddor blev det också, men det var ju gös vi var ute efter. strax efter lunch fick jag min första flagg för dagen, men det blev ingen fisk, endast en stulen mört. var det gösen som gäckade? på med ny mört och snart flaggade det igen. spottad mört, och så fortsatte det ytterligare ett par gånger den närmaste timmen. när vi plockade ihop vid tvåtiden flaggade samma spö för femte gången, och äntligen fick vi veta vad det var som jävlats med mig.

borre! foto fredrik lewander

upp kom en liten men riktigt fet abborre. troligtvis beror fetbuken på att den smällt i sig den första mörten som den stal för mig, och trots att den hade mört ända upp i halsen skulle den ha en till. snacka om glupsk! inte mycket till fisk, men det var ändå dagens höjdpunkt att jag till sist drog det längsta strået.

imorrn är det torsdag och snart är det helg! vädret ser bra ut och på lördag ordnar vännen jan o ismeteträff på hemmasjön i bro. det blir såklart fiske även på söndagen, återstår att se var.

Prickiga pennalister

Insjööringar från skogen. Skygga, petiga och elaka. Stjäl betesfisken utan att lösa ut vippan. Eller flaggar av, får en att springa och spottar ut hela tacklet innan man hunnit dit. När maten håller på att koka upp på stormköket är det så gott som huggaranti. Ingen fast fisk, bara så pass att maten hunnit koka över tills man kommer tillbaka. Helgen som gick präglades av felaktiga väderprognoser, bomflaggningar och spottade beten. En öring slog sig loss ända uppe i borrhålet. Ett fåtal gröna och nån randig gav sig oxå in i leken. Den prickiga på bilden väger 2.96 kg och fick gå tillbaka. Trots allt bök och stök vill man åter. Med mindre betesfiskar, smidigare tackel och nytt tålamod. Skönt oxå med lite avbrott från jobb och husbestyr. Det får bli ett nyårslöfte för 2011 att klämma in lite mer fiske.

kvällsfiske

jag är egentligen sjuk och borde inte vara ute och slarva på isen, men rastlösheten som finns i den här lilla kroppen är svårbemästrad. jimmy jobbade till kl 14, och när han klev ut från gummifabriken väntade jag utanför grindarna med polon packad och klar med allt som behövs för ett eftermiddagspass.

tyvärr går mörtfisket inte speciellt bra för tillfället, vilket begränsade oss till tre spön var. när vi fått ut grejerna kom jimmy på att hans sosse-iphone låg kvar i bilen, så han pulsade iväg för att hämta den. dagens kids, pallar inte ett par timmar utan att vara uppkopplade...

medans jimmy var borta gick jag en runda och kollade läget med mina spön. jag bestämde mig för att sänka mörten en aning på mitt sista spö, och hade precis lossat linan från vippan när mörten fick övermörtliga krafter och slet linan ur mitt grepp. jag kände lite försiktigt på linan och det var defenitivt mer än bara mört i andra änden, så jag satte in ett rejält mothugg!



inte världens största, men... varje gös från isen är en framgång! jimmy fick sig en välbehövlig språngmarsch iklädd flytoverall för att ta en bild på fisken innan jag släppte den igen. jimmy blev så svettig att han klev ur overallen och svalkade sig en stund iförd endast småbyxor. det finns bildbevis på detta, men det kan finnas minderåriga som hittar in här så jag tror att vi låter den bilden stanna i arkivet...

med en så bra början hade vi stora förhoppningar på resten av kvällen, men det hände inget mer och vi bröt kl 17. imorgon ska det blåsa 14 sekund så det är inte läge att fiska, men om mörtarna är på bättre humör blir det nog fiske igen på fredag!