Fiskade gås med Tuben efter jobbet i onsdags. Oxå en hyffsat seg historia med 3 fiskkontakter. Jag hade ett hugg som inte gick fast och tog sedan en gösta på 2,5. Tuben fick en gädda på ca 4 kg. Har inte bloggat på ett tag, men har inte tid med någon utförligare text. 35 kubik ved ligger på gården och den ska staplas in...söndag 20 juni 2010
100616 - Gås
Fiskade gås med Tuben efter jobbet i onsdags. Oxå en hyffsat seg historia med 3 fiskkontakter. Jag hade ett hugg som inte gick fast och tog sedan en gösta på 2,5. Tuben fick en gädda på ca 4 kg. Har inte bloggat på ett tag, men har inte tid med någon utförligare text. 35 kubik ved ligger på gården och den ska staplas in...
100608 Gäddspinn med bröderna Riesel
Va ute en sväng i Stockholms norra skärgård och spinnfiskade gädda tillsammans med Marcus och hans lillebror Max. Vi körde på väl infiskade vatten och Max fick agera guide. Det blev dock en ganska seg historia. På 3 timmars fiske tog vi 6 gäddor som hade en dålig snittvikt.lördag 5 juni 2010
gösfiske trots stulen båt
de senaste veckorna har vi fiskat med jämna mellanrum i väntan på att gösarna ska leka klart och börja jaga på allvar. det har gått sådär, hittills bara blivit gädda. i onsdags när vi skulle ut stötte vi dessutom på ett stort problem - båten var borta! jonas var på plats innan mig för att i godan ro äta medhavd middag på bryggan och fann en avklippt kätting där båten tidigare låg. det är jolle nummer två vi blir av med de senaste åren. att folk inte kan hålla sina långa fingrar i styr? skäms! så, om du råkar se en bananformad båt i tremetersklassen med turkos bottenfärg är den rimligtvis vår. hör av dig om du ser den!
lillbåten r.i.p
lagom tills gössäsongen börjar på allvar var vi alltså båtbefriade. katastrof! märkligt nog hade jag av en händelse frågat en bofast i området om det fanns möjlighet att köpa in sig i hans båt som ligger på en fast bryggplats. jag frågade eftersom jag är lat och trött på att släpa båten ner och upp varje gång det ska fiskas. han hade inget emot att låna ut båten, och nu blev det alternativet plötsligt vår räddning. tack fredrik för att vi får låna din båt!
idag såg jag och jimmy fram emot en härlig dag i solen med vår nyfunna lånebåt. inledningsvis var det också rätt härligt. solen hann gå i moln eftersom vi båda sov lite för länge, men det var snudd på vindstilla när vi kom till sjön, hur behagligt som helst.
jimmy njuter i fören
tyvärr började det blåsa ganska omgående, och det blev riktigt kallt. självklart hade ingen av oss några vettiga kläder med. men inget ont som inte har nåt gott med sig, fisken började nämligen hugga ganska omgående när det började blåsa. jimmy började med två missade hugg, och krokade en kort stund därefter säsongens första trollinggös för batongen.
tre kilo, en godkänd början på säsongen
vi hade lovat fredrik en matgös som båthyra, men just denna kändes alldeles för fin för avlivning. det kändes dessutom som att det skulle komma fler, med en så bra början! vi bytte ett par beten till liknande typ som jimmy fick sin gös på, och det gav omgående resultat för mig i form av en fyrakilos gädda som hade tryckt wobblern snudd på ända ner i svalget. gäddfisket fortsatte för min del och det med besked. ganska snart hade jag böjt spö igen, och den här gången var det en motståndare av helt annan viktklass. gäddan gjorde flera rejäla rusningar och jag insåg ganska snabbt att det var min hittills största i detta vatten. dessutom bjöd hon på två rejäla delfinhopp. mäktigt ett se en så stor gädda hoppa på det viset. när fisken till sist kom in till båten såg vi att den satt med en krok i en liten skinnflik i mungipan. efter ett snabbt och lyckat ingripande med lipgripen kunde vi i lugn och ro plocka fram kamera och våg.
åtta plus
kameran fungerade som synes, men det gjorde inte vågen. den fick spel och tyckte att gäddan vägde fem komma nånting. vi ville inte kladda mer än nödvändigt, så vi uppskattade vikten till minst åtta, och satte sen tillbaka fisken. min vana trogen får jag långa och slanka fiskar, jag fick en snarlik förra året som var 108 cm och vägde sju kilo. dagens fisk är ungefär lika lång, kanske något längre, och i lite bättre kondition. kul fajt hur som helst, men tian fortsätter att lysa med sin frånvaro...
jimmy avslutade dagen snyggt genom att dra ytterligare en gös. denna något mindre, och en alldeles perfekt matfisk åt fredrik.
jimmy provsmakar matgösen
det blåste kallt, och jimmy skulle på grillfest och dricka svindyrt rödtjut, så vi avslutade ganska snart efter gös nummer två. vi åkte förbi fredrik och lämnade gösen. han blev glad, imponerade och lite lätt förvånad. hans eget fiske dagen innan hade nämligen endast genererat tre bottennapp...
nu blir det jobb med storbåten under söndag förmiddag, fotboll på eftermiddagen och möjligen ett till fiskepass på söndag kväll om vädret och jimmys bakfylla och ekonomistudier tillåter. rapport kommer om det blir fiske.
lillbåten r.i.p
lagom tills gössäsongen börjar på allvar var vi alltså båtbefriade. katastrof! märkligt nog hade jag av en händelse frågat en bofast i området om det fanns möjlighet att köpa in sig i hans båt som ligger på en fast bryggplats. jag frågade eftersom jag är lat och trött på att släpa båten ner och upp varje gång det ska fiskas. han hade inget emot att låna ut båten, och nu blev det alternativet plötsligt vår räddning. tack fredrik för att vi får låna din båt!
idag såg jag och jimmy fram emot en härlig dag i solen med vår nyfunna lånebåt. inledningsvis var det också rätt härligt. solen hann gå i moln eftersom vi båda sov lite för länge, men det var snudd på vindstilla när vi kom till sjön, hur behagligt som helst.
jimmy njuter i fören
tyvärr började det blåsa ganska omgående, och det blev riktigt kallt. självklart hade ingen av oss några vettiga kläder med. men inget ont som inte har nåt gott med sig, fisken började nämligen hugga ganska omgående när det började blåsa. jimmy började med två missade hugg, och krokade en kort stund därefter säsongens första trollinggös för batongen.
tre kilo, en godkänd början på säsongen
vi hade lovat fredrik en matgös som båthyra, men just denna kändes alldeles för fin för avlivning. det kändes dessutom som att det skulle komma fler, med en så bra början! vi bytte ett par beten till liknande typ som jimmy fick sin gös på, och det gav omgående resultat för mig i form av en fyrakilos gädda som hade tryckt wobblern snudd på ända ner i svalget. gäddfisket fortsatte för min del och det med besked. ganska snart hade jag böjt spö igen, och den här gången var det en motståndare av helt annan viktklass. gäddan gjorde flera rejäla rusningar och jag insåg ganska snabbt att det var min hittills största i detta vatten. dessutom bjöd hon på två rejäla delfinhopp. mäktigt ett se en så stor gädda hoppa på det viset. när fisken till sist kom in till båten såg vi att den satt med en krok i en liten skinnflik i mungipan. efter ett snabbt och lyckat ingripande med lipgripen kunde vi i lugn och ro plocka fram kamera och våg.
åtta plus
kameran fungerade som synes, men det gjorde inte vågen. den fick spel och tyckte att gäddan vägde fem komma nånting. vi ville inte kladda mer än nödvändigt, så vi uppskattade vikten till minst åtta, och satte sen tillbaka fisken. min vana trogen får jag långa och slanka fiskar, jag fick en snarlik förra året som var 108 cm och vägde sju kilo. dagens fisk är ungefär lika lång, kanske något längre, och i lite bättre kondition. kul fajt hur som helst, men tian fortsätter att lysa med sin frånvaro...
jimmy avslutade dagen snyggt genom att dra ytterligare en gös. denna något mindre, och en alldeles perfekt matfisk åt fredrik.
jimmy provsmakar matgösen
det blåste kallt, och jimmy skulle på grillfest och dricka svindyrt rödtjut, så vi avslutade ganska snart efter gös nummer två. vi åkte förbi fredrik och lämnade gösen. han blev glad, imponerade och lite lätt förvånad. hans eget fiske dagen innan hade nämligen endast genererat tre bottennapp...
nu blir det jobb med storbåten under söndag förmiddag, fotboll på eftermiddagen och möjligen ett till fiskepass på söndag kväll om vädret och jimmys bakfylla och ekonomistudier tillåter. rapport kommer om det blir fiske.
lördag 22 maj 2010
Något jag gillar med våren är att det går bra att ge sig ut och kombinationstrolla efter gädda och örjan. Blanda upp lite beten på pulklinorna, några tomicar, några 16a och så lite kraftigare trä- och plastbitar för större och hungrigare, gröna insjöhuliganer.Va ut i söndags och nötte hela dagen. Då på en lite mindre sjö. Det blev en seg historia med en av varje sort i båten. Bägge gick tillbaks och trots att det fiskevårdsområdet tillämpar ett pinsamt litet minimimått på örjan så va den öringen jag fick fjuttig nog att ligga på gränsen.
Efter att vårvärmen stekt på några dagar till tyckte jag så igår att det va läge att på allvar påbörja säsongen på det större hemmavattnet. Väderprognosen ändrades i sista stund och utlovat regnväder svepte förbi strax söder om regionen. Körde en dryg halvdag i mulet uppehållsväder, trivsam temp och nästintill blanksjö. Nu vill ju dom gröna ha lite vind, men man kan inte snacka bort att man själv trivs bättre på blanka vattenvidder.
Det blev godkänt resultat på fisket, med 6 fiskkontakter på ungefär lika många timmar. Jag har ju för vana att trolla mycket pelagiskt, men den här gången va man tvungen att in och kladda grunt, över 5-10 meter. Eftersom det tog mig en stund att räkna ut det blev morgontimmarna sega.
Två av firrarna nöp på innerkurva med slackad pulklina och dom hann jag inte kroka ordentligt. 3 st var gröna, i standardstorlek, (4, 5, 6 kg). Sista firren som nöp i var en hungrig örjan som slukade en bomber 16a i färg fegisen. Faktum är att 16a i naturlig färg är en utmärkt öringwobbler trots sin storlek och det är knappast första gången den genererat prickig fisk i min båt. Ovan nämnda salmonoid vägde styvt 2 pannor och saknade fettfena. Det blev därför bonk bonk och med hem till stekpannan...
måndag 17 maj 2010
torsdag 13 maj 2010
Bosättning vid Siljans strand
Sist jag skrev ett blogginlägg va efter det sista trollingpasset på Siljan i december. Sedan dess har Tuben fått hålla liv i bloggen på egen hand. Måste säga att han skött det klanderfritt med ett icke blygsamt antal ismetepass och tillhörande predatorer på kroken.För egen del blev det lite förändringar i tillvaron som ledde fram till ett halvårs paus i fiskandet. Vid årsskiftet flyttade jag och min sambo in i ett hus i Rättvik. Huset är en gammal gård med ett stort boningshus från 1920-talet, ett par lador och en timrad gäststuga från slutet av 1600-talet. Det ligger på Lerdalshöjden i centrala Rättvik. Tomten är ganska lagom stor då den styckats av i omgångar. Jag jobbar fortfarande i Stockholm 4 dagar/vecka och har tredagarshelger och fyra nätter i veckan i Rättvik. Det har varit svårt att få tiden att räcka till, men nu har vi kommit i ordning skapligt. Tänkte prioritera en del fiske framöver tills isen lägger sig nästa gång. Sannolikt offrar jag även nästa ismetesäsong till förmån för renovering.
Efter en barsk vinter sköljde Siljan sent i år. Innan dess var jag på plats med båten och testade grejerna bland isflaken. Det blev en lottlös historia.
Förra helgen gav jag mig så upp i skogen för att jaga insjööring. Efter flera timmars hårt nötande med både löja och wobbler lyckades jag i alla fall lirka upp en 60 cm örjan i fantastiskt fin kondition. Den vägde styvt två och ett halvt och fick följa med hem till frysboxen, som efter det långa uppehållet är tom på fisk.
Tanken är nu att kunna klämma in ett gäng trollingpass i masriket under den isfria delen av 2010. Därtill tänkte jag försöka köra en gösfiskekväll i veckan med Tuben, när jag är nere i stan och jobbar.
Under vintern hann jag få ordning på ett gästrum som jag döpt till gäddfiskehotellet. Av symboliska skäl valde jag att måla rummet grönt. PN kommer att inviga gäddfiskehotellet i helgen och ska köra 2 dagars öringtrolling på hemlig ort i närområdet. Själv tänkte jag ägna Söndagen till fiske och lördagen till hustomtesysslor och en släktings 30-årskalas.
FK Batongmedlemmar och övriga närbesläktade fiskebröder kan kostnadsfritt boka in sig på gäddfiskehotellet under valfria veckoslut mellan islossning och isläggning. Båtparkeringen är hyffsad, men det krävs lite tryck i bilen för att dra upp för grusbacken till gården. Sänglinne, frukost, närproducerat kött på grillen och förtäring av valfri alkoholhaltig dryck framför brasa i kaminen ingår självfallet.
söndag 9 maj 2010
simrishamn 2010
nu är det ett bra tag sedan senaste inlägget. det har varit en liten mellanperiod i fisket, och de få pass vi har lagt har inte resulterat i något nämnvärt.
den här helgen var det i allafall dags för det länge emotsedda fisket efter vandringslax i simrishamn. morbror göran hade redan i vintras bokat tvådagars guidning med wildwater, och vi har alltså gått och suktat efter detta ända sedan i julas.
de senaste veckornas fiske i simris har varit sjukt bra, vid ett tillfälle hade vår guide johan abelsson 20 fisk i båten under en och samma dag. riktigt så bra fiske vågade vi inte hoppas på, men alla hade nog hoppats på att få känna fisk i allafall.
väderprognosen inför vår fiskehelg så allt annat än bra ut. meteorologerna lovade regn och hård vind, och det stämde alldeles för bra. vi skulle fiska fredag och lördag, men fredagen var bara att glömma.
15-20 sekundmeters vind
istället för fiske på fredagen blev det bilsightseeing på österlen. vi åkte runt på småvägar och spanade in områdets sevärdheter. kiviks musteri, glimmingehus och ales stenar.
ales stenar
inför lördagen såg vädret bättre ut. vinden skulle mojna under natten och regnet dra vidare norrut. fisket skulle bedrivas från två båtar. johan abelssons gigantiska 28 fots fiskemaskin med värmare, toalett, kök och alla bekvämligheter, och den danska guiden jan svenstrups något mindre aluminiumbåt blue magic.
blue magic
på fredagkvällen körde vi lottdragning om vem som skulle fiska från vilken båt. göran, stefan norberg och bernt lottades till abelssons jätteskuta, medans roger, stefan karlsson och jag hamnade i den lilla båten. givetvis lottade vi även i vilken turordning laxarna skulle drillas, undertecknad drog nitlotten som sista man.
gänget samlat inför lördagens fiske
på lördagsmorgonen hade vinden mycket riktigt lugnat ner sig, men det gick fortfarande höga vågor. svenstrup var lite tveksam till att gå ut, och ville avvakta en stund. abelsson tvekade inte, och satte högsta fart mot bornholm.
salmon catcher på väg ut ur hamnen
en timma senare hade havet lagt sig något, och vi lämnade hamnen. vi gick norrut, tvärtemot abelsson. efter ungefär åtta distans hade vi nått vår destination, och började lägga ut grejerna. elva spön totalt, sex i ytan, fyra på djuprigg och ett spö med dipsy diver. beten för dagen var olika typen av laxskedar och några apex.
fisket skulle ganska snart visa sig vara trögt. vi snappade upp några rapporter om fångad fisk via vhf-radion, men sett till antalet båtar var det väldigt lugnt. efter lunchen, strax efter ett, plockade vi upp ena sidan för att kolla att betena var fria från skräp. efter det hann vi knappt sätta ut första spöet förrän det började morra ilsket i knarren. först trodde jag att bromsen var för lätt ställd, men det visade sig vara fisk! roger som var först i tur tog över spöet.
roger kämpar, stefan ser på
vandringslaxar är extremt starka, och detta i kombination med en spöparavan som bromsar blir det riktigt tungt att ta hem fisken. roger fick svettas ordentligt i närmare tio minuter för att få in fisken till båten. den var inte så stor som vi hade hoppats, men det var trots allt en lax!
vi gnuggade vidare i samma område som laxen tog, men det var lugnt. det är tröttsamt att vara på sjön när det inte händer något, och i kombination med sjösjukeplåster kan det vara riktigt svårt att hålla sig vaken.
gubbarna vilar ögonen en liten stund
jag ska kanske erkänna att även jag vilade en stund i väntan på att något skulle hända. vid femtiden fick vi den glädjande rapporten från abelssons båt att stefan och göran dragit varsin lax, dubbelhugg dessutom. båda fiskarna var i femkilosklassen. efter det hände inget mer, varken i deras båt eller i vår. vi beslutade oss för att ge upp klockan sju. när vi plockade in grejerna visade det sig att en liten fjuttlax hade huggit på samma drag som rogers lax, utan att vi hade märkt något.
svenstrup med returlaxen
summa summarum blev det alltså två laxar i vår båt, och två i abelssons. inget vidare resultat, men vi får inte glömma att det var många båtar som gick bom helt och hållet denna dag. jag och göran hade tänkt fiska halvdag även på söndagen, men resten av gänget var tvugna att åka hem på söndag morgon. abelsson erbjöd en dags fiske vid singö lite längre fram, som kompensation för det uteblivna fisket på fredagen. detta erbjudande gick såklart inte att tacka nej till, och även jag och göran tyckte att det alternativet var mer lockande än en halv dags fiske i simris. vi har alltså en hel dags fiske vid singö kvar att se fram emot, preliminärt den 13 juni.
nu till helgen som kommer blir det havsöringsfiske på gotland. det ska bli skoj! jag hoppas på att kunna slå mitt pers på 3,26 kg. jag återkommer såklart med rapport om detta.
den här helgen var det i allafall dags för det länge emotsedda fisket efter vandringslax i simrishamn. morbror göran hade redan i vintras bokat tvådagars guidning med wildwater, och vi har alltså gått och suktat efter detta ända sedan i julas.
de senaste veckornas fiske i simris har varit sjukt bra, vid ett tillfälle hade vår guide johan abelsson 20 fisk i båten under en och samma dag. riktigt så bra fiske vågade vi inte hoppas på, men alla hade nog hoppats på att få känna fisk i allafall.
väderprognosen inför vår fiskehelg så allt annat än bra ut. meteorologerna lovade regn och hård vind, och det stämde alldeles för bra. vi skulle fiska fredag och lördag, men fredagen var bara att glömma.
15-20 sekundmeters vind
istället för fiske på fredagen blev det bilsightseeing på österlen. vi åkte runt på småvägar och spanade in områdets sevärdheter. kiviks musteri, glimmingehus och ales stenar.
ales stenar
inför lördagen såg vädret bättre ut. vinden skulle mojna under natten och regnet dra vidare norrut. fisket skulle bedrivas från två båtar. johan abelssons gigantiska 28 fots fiskemaskin med värmare, toalett, kök och alla bekvämligheter, och den danska guiden jan svenstrups något mindre aluminiumbåt blue magic.
blue magic
på fredagkvällen körde vi lottdragning om vem som skulle fiska från vilken båt. göran, stefan norberg och bernt lottades till abelssons jätteskuta, medans roger, stefan karlsson och jag hamnade i den lilla båten. givetvis lottade vi även i vilken turordning laxarna skulle drillas, undertecknad drog nitlotten som sista man.
gänget samlat inför lördagens fiske
på lördagsmorgonen hade vinden mycket riktigt lugnat ner sig, men det gick fortfarande höga vågor. svenstrup var lite tveksam till att gå ut, och ville avvakta en stund. abelsson tvekade inte, och satte högsta fart mot bornholm.
salmon catcher på väg ut ur hamnen
en timma senare hade havet lagt sig något, och vi lämnade hamnen. vi gick norrut, tvärtemot abelsson. efter ungefär åtta distans hade vi nått vår destination, och började lägga ut grejerna. elva spön totalt, sex i ytan, fyra på djuprigg och ett spö med dipsy diver. beten för dagen var olika typen av laxskedar och några apex.
fisket skulle ganska snart visa sig vara trögt. vi snappade upp några rapporter om fångad fisk via vhf-radion, men sett till antalet båtar var det väldigt lugnt. efter lunchen, strax efter ett, plockade vi upp ena sidan för att kolla att betena var fria från skräp. efter det hann vi knappt sätta ut första spöet förrän det började morra ilsket i knarren. först trodde jag att bromsen var för lätt ställd, men det visade sig vara fisk! roger som var först i tur tog över spöet.
roger kämpar, stefan ser på
vandringslaxar är extremt starka, och detta i kombination med en spöparavan som bromsar blir det riktigt tungt att ta hem fisken. roger fick svettas ordentligt i närmare tio minuter för att få in fisken till båten. den var inte så stor som vi hade hoppats, men det var trots allt en lax!
vi gnuggade vidare i samma område som laxen tog, men det var lugnt. det är tröttsamt att vara på sjön när det inte händer något, och i kombination med sjösjukeplåster kan det vara riktigt svårt att hålla sig vaken.
gubbarna vilar ögonen en liten stund
jag ska kanske erkänna att även jag vilade en stund i väntan på att något skulle hända. vid femtiden fick vi den glädjande rapporten från abelssons båt att stefan och göran dragit varsin lax, dubbelhugg dessutom. båda fiskarna var i femkilosklassen. efter det hände inget mer, varken i deras båt eller i vår. vi beslutade oss för att ge upp klockan sju. när vi plockade in grejerna visade det sig att en liten fjuttlax hade huggit på samma drag som rogers lax, utan att vi hade märkt något.
svenstrup med returlaxen
summa summarum blev det alltså två laxar i vår båt, och två i abelssons. inget vidare resultat, men vi får inte glömma att det var många båtar som gick bom helt och hållet denna dag. jag och göran hade tänkt fiska halvdag även på söndagen, men resten av gänget var tvugna att åka hem på söndag morgon. abelsson erbjöd en dags fiske vid singö lite längre fram, som kompensation för det uteblivna fisket på fredagen. detta erbjudande gick såklart inte att tacka nej till, och även jag och göran tyckte att det alternativet var mer lockande än en halv dags fiske i simris. vi har alltså en hel dags fiske vid singö kvar att se fram emot, preliminärt den 13 juni.
nu till helgen som kommer blir det havsöringsfiske på gotland. det ska bli skoj! jag hoppas på att kunna slå mitt pers på 3,26 kg. jag återkommer såklart med rapport om detta.
onsdag 7 april 2010
påskfisket
normalt sett är det inte läge för isfiske i stockholm under påsken, men årets extremvinter har vänt upp och ner på alla normala begrepp. isen ligger och således såg jag fram emot fyra dagars fiske under påsken, fyra chanser att lura den där tiokilosgäddan som lyst med sin frånvaro i ganska många säsonger nu.
helgen inleddes tillsammans med kalle och hans kollega niklas på ett bekant vatten söder om stan. vasskanten som jag och peter upptäckte för några veckor sedan skulle få en chans till, med satsning på 100% gädda denna gång.
denna gång valde vi en annan väg, längre och krångligare, men vi skulle slippa promenad i slasket över hela sjön. vi ångrade detta val under vägen när vi insåg att vi kört fel och var vilse, men vi blev frälsta av den moderna tekniken i form av gps i mobilen. vi hittade en liten snikväg och snart var vi på bana igen. nästa problem uppstod vid sjön, som visade sig vara "landlös". på isfiskespråk betyder det att isen har smält bort närmast land, så att det inte går att ta sig ut. turligt nog hittade vi en hög med plank med vilka vi kunde ta oss ut till is som hade bärighet.
dagen började finfint. jag hade inte fått ut mer än tre spön när dagens första flagg kom. fisken tog lina i skaplig takt och jag tog dagens första gädda för given. dumt, för i mothugget blev det tom krok. vafan? den närmaste timmen fortsatte på samma sätt. flagg, spottad mört. flagg, stulen mört. flagg, missad fisk. det luktade väldigt mycket gös om alltsammans. först på femte försöket lyckades jag få fast en fisk, och då var det självklart en gädda...
kalle och niklas hade inte samma rush, men även hos dem petades och pillades det lite och mina gösmisstankar stärktes ytterligare. niklas, som hittills inte fått någon fisk i mitt sällskap, fick två snabba flagg. den första blev det som brukligt inget av, men när han fick en ny chans lyckades han till kalles och min stora förvåning att kroka en fisk!
glad fångstman med gädda, ca 4 kg
niklas gädda kändes lite förlösande och vi hoppades på bra fiske under resten av dagen. det kom helt på skam och vi gick en riktigt lugn period till mötes. kalle skulle packa ihop tidigare för att ta moppen upp till dalarna i hyfsad tid, så han gav upp redan kl 13. då hade vi haft några fler flagg, men ingen mer fisk, vilket alltså innebar att det var kalles tur att gå lottlös.
jag valde att flytta aktivt under eftermiddagen. det gav utdelning i form av ett antal misstänkta gösflagg, och ett par gäddor, med denna firre i topp.
4 plus, dagens största
totalt lyckades jag genom aktivt flyttande jobba ihop fjorton flagg under dagen, vilket väl får anses riktigt bra. fyra landade gäddor på dessa får väl anses mindre bra... niklas som fiskade mer statiskt fick inte någon mer flagg, detta var alltså en dag när det aktiva fisket lönade sig.
på självaste påskafton var det dags igen, på hemmaplan, närmare bestämt mälaren. robban på söderbutiken har hela vintern haussat upp ett ställe som hett när leken närmar sig, och detta var sista chansen att komma ut där innan isen går. vår "guide" började dagen med att försova sig. vad ska man säga? dagens ungdom... jag och jimmy gav oss ut själva, och robban anslöt en stund senare.
jag började som vanligt bra, och fick min första flagg nästan omgående. jag hade en ruggigt stort mört på det spöt, och misstänkte till en början att mörten själv dragit av. när jag insåg att så inte var fallet växte såklart förhoppningen om en riktigt stor och fet lekgädda, hur spännande som helst! ända tills mothugget... motståndet var inte större än att det kunde varit mörten, men det var det inte. på nåt sätt hade en riktig fjuttgädda på kanske fyra hekto lyckats trycka in både grismört och krok i truten. vilket antiklimax!
strax därefter var det dags för mig igen, men denna flagg gav inget. det gjorde däremot nästa, som kom på samma spö efter ytterligare en liten stund.
sex kilo gädda, eller var det två?
missnöjd efter ytterligare en fjuttgädda satsar jag på nytt svenskt rekord i framhållning, vilket gör att fisken ser en aaaning större ut än av den är i verkligheten. robban fick en likadan gädda lite senare, och det var allt som hände på hela dagen. trögt fiske och den planerade storgäddan fortsatte att gäcka. vädret var dock kalas och det gjorde inte direkt ont att vara ute på isen.
bra väder - dåligt fiske - deppig fiskare
självklart körde vi även på söndagen. lördagen bjöd på traditionell påskfest så det fick bli en liten sovmorgon. sällskapet för dagen var samma som påskafton, dvs jimmy. robban skulle också med, men han gick inte att få tag på. dagens ungdom, som sagt...
fisket är inte mycket att orda om, vi fick inte en flagg på hela dagen. efter fisket kände jag mig dessutom smårisig, och det slutade med en natt på toaletten. det tilltänka fisken på måndagen sket sig alltså, om man vill skoja till det lite. och lika bra var väl det, för vädret var också skit!
ismetesäsongen kändes över, men nu kanske den inte riktigt är det trots allt. jag är ledig på fredag och om vädret tillåter ska jag och tony försöka ta oss ut nånstans och se om vi kan avsluta isfisket på ett värdigt sätt. rapport kommer!
helgen inleddes tillsammans med kalle och hans kollega niklas på ett bekant vatten söder om stan. vasskanten som jag och peter upptäckte för några veckor sedan skulle få en chans till, med satsning på 100% gädda denna gång.
denna gång valde vi en annan väg, längre och krångligare, men vi skulle slippa promenad i slasket över hela sjön. vi ångrade detta val under vägen när vi insåg att vi kört fel och var vilse, men vi blev frälsta av den moderna tekniken i form av gps i mobilen. vi hittade en liten snikväg och snart var vi på bana igen. nästa problem uppstod vid sjön, som visade sig vara "landlös". på isfiskespråk betyder det att isen har smält bort närmast land, så att det inte går att ta sig ut. turligt nog hittade vi en hög med plank med vilka vi kunde ta oss ut till is som hade bärighet.
dagen började finfint. jag hade inte fått ut mer än tre spön när dagens första flagg kom. fisken tog lina i skaplig takt och jag tog dagens första gädda för given. dumt, för i mothugget blev det tom krok. vafan? den närmaste timmen fortsatte på samma sätt. flagg, spottad mört. flagg, stulen mört. flagg, missad fisk. det luktade väldigt mycket gös om alltsammans. först på femte försöket lyckades jag få fast en fisk, och då var det självklart en gädda...
kalle och niklas hade inte samma rush, men även hos dem petades och pillades det lite och mina gösmisstankar stärktes ytterligare. niklas, som hittills inte fått någon fisk i mitt sällskap, fick två snabba flagg. den första blev det som brukligt inget av, men när han fick en ny chans lyckades han till kalles och min stora förvåning att kroka en fisk!
glad fångstman med gädda, ca 4 kg
niklas gädda kändes lite förlösande och vi hoppades på bra fiske under resten av dagen. det kom helt på skam och vi gick en riktigt lugn period till mötes. kalle skulle packa ihop tidigare för att ta moppen upp till dalarna i hyfsad tid, så han gav upp redan kl 13. då hade vi haft några fler flagg, men ingen mer fisk, vilket alltså innebar att det var kalles tur att gå lottlös.
jag valde att flytta aktivt under eftermiddagen. det gav utdelning i form av ett antal misstänkta gösflagg, och ett par gäddor, med denna firre i topp.
4 plus, dagens största
totalt lyckades jag genom aktivt flyttande jobba ihop fjorton flagg under dagen, vilket väl får anses riktigt bra. fyra landade gäddor på dessa får väl anses mindre bra... niklas som fiskade mer statiskt fick inte någon mer flagg, detta var alltså en dag när det aktiva fisket lönade sig.
på självaste påskafton var det dags igen, på hemmaplan, närmare bestämt mälaren. robban på söderbutiken har hela vintern haussat upp ett ställe som hett när leken närmar sig, och detta var sista chansen att komma ut där innan isen går. vår "guide" började dagen med att försova sig. vad ska man säga? dagens ungdom... jag och jimmy gav oss ut själva, och robban anslöt en stund senare.
jag började som vanligt bra, och fick min första flagg nästan omgående. jag hade en ruggigt stort mört på det spöt, och misstänkte till en början att mörten själv dragit av. när jag insåg att så inte var fallet växte såklart förhoppningen om en riktigt stor och fet lekgädda, hur spännande som helst! ända tills mothugget... motståndet var inte större än att det kunde varit mörten, men det var det inte. på nåt sätt hade en riktig fjuttgädda på kanske fyra hekto lyckats trycka in både grismört och krok i truten. vilket antiklimax!
strax därefter var det dags för mig igen, men denna flagg gav inget. det gjorde däremot nästa, som kom på samma spö efter ytterligare en liten stund.
sex kilo gädda, eller var det två?
missnöjd efter ytterligare en fjuttgädda satsar jag på nytt svenskt rekord i framhållning, vilket gör att fisken ser en aaaning större ut än av den är i verkligheten. robban fick en likadan gädda lite senare, och det var allt som hände på hela dagen. trögt fiske och den planerade storgäddan fortsatte att gäcka. vädret var dock kalas och det gjorde inte direkt ont att vara ute på isen.
bra väder - dåligt fiske - deppig fiskare
självklart körde vi även på söndagen. lördagen bjöd på traditionell påskfest så det fick bli en liten sovmorgon. sällskapet för dagen var samma som påskafton, dvs jimmy. robban skulle också med, men han gick inte att få tag på. dagens ungdom, som sagt...
fisket är inte mycket att orda om, vi fick inte en flagg på hela dagen. efter fisket kände jag mig dessutom smårisig, och det slutade med en natt på toaletten. det tilltänka fisken på måndagen sket sig alltså, om man vill skoja till det lite. och lika bra var väl det, för vädret var också skit!
ismetesäsongen kändes över, men nu kanske den inte riktigt är det trots allt. jag är ledig på fredag och om vädret tillåter ska jag och tony försöka ta oss ut nånstans och se om vi kan avsluta isfisket på ett värdigt sätt. rapport kommer!
onsdag 31 mars 2010
efterjobbetfiske
batongkompanjon jonas isfiskesäsong har blivit totalt spolierad på grund av husköp i masriket. två pass har det blivit under hela vintern, och båda totalfloppade. därför såg han fram extremt mycket mot vårt gösfiske efter jobbet igår.
vi smet båda lite tidigare från jobbet och möttes upp hemma hos mig strax efter tre. vi packade snabbt in grejerna i bilen och gav oss av mot eugeniatunnelns trafikkaos. det flöt oväntat smidigt och vi var på plats vid fyra.
vädret var som synes alldeles utmärkt!
vi hade båda våra spön riggade för gäddfiske, vilket inte är helt lämpligt vid fiske efter petiga gösar. jag hade passat på att knyta om i bilen, men det kunde inte chauffören göra, så han fick roa sig med det på isen. under tiden han kladdade med det hann jag få ut alla mina spön. lagom tills han var redo att peta på sin första mört fick jag min första flagg, vilken inledning! fisken tog en del lina och efter mothugg fick jag ett gäng tunga knyckar till svar. det kändes väldigt mycket som gädda, och det trodde jag ända tills fisken tittade upp ur det grumliga vattnet. till min förvåning och stora glädje var det en gös, och en rejäl sådan!
4,9 kg - näst störst i år
efter vägning och fotografering fick hon självklart friheten åter. om det nu är en hon?
hona eller hane?
jag tycker att det är lite intressant detta med könsbestämning av fisk. salmonoider är ju i regel inga problem att könsbestämma, men hur är det egentligen med gädda och gös? göshonorna brukar ju vara alldeles smällfeta såhär års av rommen, men den här gösen är inte riktigt så fet. kan de vara så att det är en hanfisk trots att den är så stor? när det gäller gädda har man ju hört en massa snack under åren om att det bara är hongäddor som blir riktigt stora. hanarna ska enligt detta "rykte" stanna i växten omkring fem kilo. själv tror jag det är kvalificerat skitsnack, varför skulle inte hanfiskar bli stora? normalt i djurvärlden (spindlar borträknade) är det ju hanarna som blir störst, borde inte detta gälla även fisk? om någon sitter inne med fakta kring detta ämne, vänligen upplys mig!
resten av fisket då? jo, vi fick inte en enda flagg till trots att vi stannade tills de blivit rejält mörkt. segt, och med anledning av detta tror jag att resterande fiskepass denna vinter kommer att förläggas efter gädda. om gud vill och isen bär blir det fyra dagars fiske i påsk!
vi smet båda lite tidigare från jobbet och möttes upp hemma hos mig strax efter tre. vi packade snabbt in grejerna i bilen och gav oss av mot eugeniatunnelns trafikkaos. det flöt oväntat smidigt och vi var på plats vid fyra.
vädret var som synes alldeles utmärkt!
vi hade båda våra spön riggade för gäddfiske, vilket inte är helt lämpligt vid fiske efter petiga gösar. jag hade passat på att knyta om i bilen, men det kunde inte chauffören göra, så han fick roa sig med det på isen. under tiden han kladdade med det hann jag få ut alla mina spön. lagom tills han var redo att peta på sin första mört fick jag min första flagg, vilken inledning! fisken tog en del lina och efter mothugg fick jag ett gäng tunga knyckar till svar. det kändes väldigt mycket som gädda, och det trodde jag ända tills fisken tittade upp ur det grumliga vattnet. till min förvåning och stora glädje var det en gös, och en rejäl sådan!
4,9 kg - näst störst i år
efter vägning och fotografering fick hon självklart friheten åter. om det nu är en hon?
hona eller hane?
jag tycker att det är lite intressant detta med könsbestämning av fisk. salmonoider är ju i regel inga problem att könsbestämma, men hur är det egentligen med gädda och gös? göshonorna brukar ju vara alldeles smällfeta såhär års av rommen, men den här gösen är inte riktigt så fet. kan de vara så att det är en hanfisk trots att den är så stor? när det gäller gädda har man ju hört en massa snack under åren om att det bara är hongäddor som blir riktigt stora. hanarna ska enligt detta "rykte" stanna i växten omkring fem kilo. själv tror jag det är kvalificerat skitsnack, varför skulle inte hanfiskar bli stora? normalt i djurvärlden (spindlar borträknade) är det ju hanarna som blir störst, borde inte detta gälla även fisk? om någon sitter inne med fakta kring detta ämne, vänligen upplys mig!
resten av fisket då? jo, vi fick inte en enda flagg till trots att vi stannade tills de blivit rejält mörkt. segt, och med anledning av detta tror jag att resterande fiskepass denna vinter kommer att förläggas efter gädda. om gud vill och isen bär blir det fyra dagars fiske i påsk!
måndag 29 mars 2010
mörrumspremiär
för ett par veckor sedan höll vintern forfarande hela sverige i ett fast grepp. isarna låg tjocka och fiske i öppet vatten kändes avlägset. krismöte hölls på fiskekontoret i mörrum. skulle premiärfisket gå att genomföra som planerat den 26 mars? man tog till slut beslutet att chansa, och vi kunde andas ut. den traditionsfyllda mörrumsresan skulle bli av även i år.
sällan har jag sett fram emot ett fiske så mycket som årets premiärfiske i mörrum. efter en lång och brutal vinter skulle det bli hel underbart att dänga lite haspel igen. normalt sett fiskar jag med drag på premiären, men i årets kalla vatten kändes spinnfluga lite hett, så jag hade laddat upp med några veckors flugbindning.
mörrumsgodis
i år var vi ett stort gäng som åkte ner. batongkamrat tony och morbror göran såklart självskrivna i laguppställningen. övriga fiskare i år var roger och stefan norberg, stefan karlsson, bernt eklund och kim uusimäki, samtliga med någon typ av mörrumserfarenhet sedan tidigare. allt från göran som fiskat i ån sedan -72 till stefan karlsson som gjorde sitt första försök i höstas.
vi fiskade alla i olika delar av ån på premiären, från pool 32 i norr till 16 i söder. själv hade jag fått drömpoolerna 15 och 16 på min lott. jag har ett av mina favvoställen i pool 15, och längst ner mot havet är chansen att få nystigen fisk som störst.
soluppgång över pool 15
för min del finns inget mycket mer att skriva om premiärfisket. jag hade en följare i första kastet, och tappade en halvrutten gammal övervintrad öringhane framför fötterna senare under förmiddagen. i övrigt hände inget för mig, dock var det andra som fiskade bättre. det skrevs in drygt 300 fisk under premiärdagen, inklusive ett visst mörkertal hamnar vi nog närmare 400, vilket är ett snitt på mer än en fisk per fiskare.
hur gick det då för övriga? tony och stefan k gick lottlösa precis som mig. kim, roger och stefan n drog varsin mindre öring, och bernt en skaplig hybrid/lax på omkring fyra kg. och göran då? han insjuknade i matförgiftning eller dylikt på kvällen innan premiären, och spenderade hela natten på muggstolen. han var med andra ord inte i så god form, men bet ihop och följde med till ån. ungefär en timma efter startskottet ringde han mig, och satt i bilen på väg hem. en timmas fiske var allt han orkade med, men under den timman lyckades han kroka och landa en laxhane på nästan tio kilo! tony, som var med, glömde bort att fotografera fisken i upphetsningen, men det blev i allafall en bild under fighten.
göran in action
dag två spenderade vi allihop tillsammans på vittskövlesträckan under förmiddagen. bernt visade än en gång att han är en riktigt slug viftfiskare, och krokade omgående på en skaplig fisk. än en gång fanns tony i närheten och var behjälplig med landning och fotografering.
bernt med slank laxhona
undertecknad kämpade på och gick igenom hela draglådan utan resultat. jag är inte så förtjust i spinnflugekladdandet, men det var ändå värt ett försök. tyvärr är mitt tålamod när det gäller spinnfluga inte allt för bra, och efter en stund blir fisket ineffektivt. men så plötsligt händer det, när jag står och halvsover med grejerna ute. det klassiska bottennappet som börjar röra på sig och visar sig vara fisk. fighten blir allt annat än dramatisk och en kort stund senare kan jag lyfta upp en utmärglad liten stackare till laxhane.
fisken är märkligt lik laxhanen jag fick på exakt samma ställe i höstas. kan det vara så att ödet spelar mig ett sådant spratt att jag fick samma fisk på samma ställe, ett halvår senare? det är helt osannolikt, men inte omöjligt. tyvärr håller jag inte fisken åt samma håll, så de går inte att jämföra teckningen.
en liten stund efter min fisk kommer stefan karlsson krypande med svansen mellan benen, och berättar att han just tappat en fin fisk. vi tittar närmare på hans tackel, och det visar sig att nylontafsen har gått av i knuten. efter en närstudie av övriga knutar kan vi konstatera att linan är bränd. han kände helt enkelt inte till att man måste fukta knuten när man knyter nylonlina. ett billigt nybörjarmisstag som kostade honom dyrt!
moloken fiskare utan fångst
även kim lyckades med fisket och drog en öring under förmiddagen. han brukar alltid få fisk, och är den klart mest erfarne flugviftaren i sällskapet. skönt då att även solen har sina fläckar...
kim med fluglinan vackert uppviftad i ett träd
efter lunch hade vi fiske på södra sträckan, pool 1-16. gubbarna och tony tog lunchpaus, själv åkte jag direkt ner till pool 15 och dängde efter blänkare. det blåste upp till halv storm, och efter en och en halv timme började det ösregna. det kändes plötsligt inte värt att fiska längre, och jag retirerade till bilen. precis då ringer göran, och meddelar att han vill ge upp. jag har samma åsikt, och vi tar sällskap tillbaka till hotellet. övriga fiskar vidare och en som inte ångrar det är tony. det lossnade nämligen riktigt ordentligt för honom när han fiskade i pool 1. han fick två öringar och tappade ytterligare en. inte dåligt med tanke på att han inte känt en enda fisk innan det!
fin liten blänkare!
summa summarum har det som vanligt varit en mycket trevlig långhelg i blekinge. fisket kunde varit bättre, men som tur är har man en stor behållning även av allt runt omkring fisket. nu blir det intensivt ismete medans isen ligger, sen har vi en underbar försäsong att se fram emot med trollingfiske efter vandringslax i pukaviken som höjdpunkt i början av maj. men redan imorgon ska jag och gryth ut på havet och jaga isgös. rapport kommer!
sällan har jag sett fram emot ett fiske så mycket som årets premiärfiske i mörrum. efter en lång och brutal vinter skulle det bli hel underbart att dänga lite haspel igen. normalt sett fiskar jag med drag på premiären, men i årets kalla vatten kändes spinnfluga lite hett, så jag hade laddat upp med några veckors flugbindning.
mörrumsgodis
i år var vi ett stort gäng som åkte ner. batongkamrat tony och morbror göran såklart självskrivna i laguppställningen. övriga fiskare i år var roger och stefan norberg, stefan karlsson, bernt eklund och kim uusimäki, samtliga med någon typ av mörrumserfarenhet sedan tidigare. allt från göran som fiskat i ån sedan -72 till stefan karlsson som gjorde sitt första försök i höstas.
vi fiskade alla i olika delar av ån på premiären, från pool 32 i norr till 16 i söder. själv hade jag fått drömpoolerna 15 och 16 på min lott. jag har ett av mina favvoställen i pool 15, och längst ner mot havet är chansen att få nystigen fisk som störst.
soluppgång över pool 15
för min del finns inget mycket mer att skriva om premiärfisket. jag hade en följare i första kastet, och tappade en halvrutten gammal övervintrad öringhane framför fötterna senare under förmiddagen. i övrigt hände inget för mig, dock var det andra som fiskade bättre. det skrevs in drygt 300 fisk under premiärdagen, inklusive ett visst mörkertal hamnar vi nog närmare 400, vilket är ett snitt på mer än en fisk per fiskare.
hur gick det då för övriga? tony och stefan k gick lottlösa precis som mig. kim, roger och stefan n drog varsin mindre öring, och bernt en skaplig hybrid/lax på omkring fyra kg. och göran då? han insjuknade i matförgiftning eller dylikt på kvällen innan premiären, och spenderade hela natten på muggstolen. han var med andra ord inte i så god form, men bet ihop och följde med till ån. ungefär en timma efter startskottet ringde han mig, och satt i bilen på väg hem. en timmas fiske var allt han orkade med, men under den timman lyckades han kroka och landa en laxhane på nästan tio kilo! tony, som var med, glömde bort att fotografera fisken i upphetsningen, men det blev i allafall en bild under fighten.
göran in action
dag två spenderade vi allihop tillsammans på vittskövlesträckan under förmiddagen. bernt visade än en gång att han är en riktigt slug viftfiskare, och krokade omgående på en skaplig fisk. än en gång fanns tony i närheten och var behjälplig med landning och fotografering.
bernt med slank laxhona
undertecknad kämpade på och gick igenom hela draglådan utan resultat. jag är inte så förtjust i spinnflugekladdandet, men det var ändå värt ett försök. tyvärr är mitt tålamod när det gäller spinnfluga inte allt för bra, och efter en stund blir fisket ineffektivt. men så plötsligt händer det, när jag står och halvsover med grejerna ute. det klassiska bottennappet som börjar röra på sig och visar sig vara fisk. fighten blir allt annat än dramatisk och en kort stund senare kan jag lyfta upp en utmärglad liten stackare till laxhane.
fisken är märkligt lik laxhanen jag fick på exakt samma ställe i höstas. kan det vara så att ödet spelar mig ett sådant spratt att jag fick samma fisk på samma ställe, ett halvår senare? det är helt osannolikt, men inte omöjligt. tyvärr håller jag inte fisken åt samma håll, så de går inte att jämföra teckningen.
en liten stund efter min fisk kommer stefan karlsson krypande med svansen mellan benen, och berättar att han just tappat en fin fisk. vi tittar närmare på hans tackel, och det visar sig att nylontafsen har gått av i knuten. efter en närstudie av övriga knutar kan vi konstatera att linan är bränd. han kände helt enkelt inte till att man måste fukta knuten när man knyter nylonlina. ett billigt nybörjarmisstag som kostade honom dyrt!
moloken fiskare utan fångst
även kim lyckades med fisket och drog en öring under förmiddagen. han brukar alltid få fisk, och är den klart mest erfarne flugviftaren i sällskapet. skönt då att även solen har sina fläckar...
kim med fluglinan vackert uppviftad i ett träd
efter lunch hade vi fiske på södra sträckan, pool 1-16. gubbarna och tony tog lunchpaus, själv åkte jag direkt ner till pool 15 och dängde efter blänkare. det blåste upp till halv storm, och efter en och en halv timme började det ösregna. det kändes plötsligt inte värt att fiska längre, och jag retirerade till bilen. precis då ringer göran, och meddelar att han vill ge upp. jag har samma åsikt, och vi tar sällskap tillbaka till hotellet. övriga fiskar vidare och en som inte ångrar det är tony. det lossnade nämligen riktigt ordentligt för honom när han fiskade i pool 1. han fick två öringar och tappade ytterligare en. inte dåligt med tanke på att han inte känt en enda fisk innan det!
fin liten blänkare!
summa summarum har det som vanligt varit en mycket trevlig långhelg i blekinge. fisket kunde varit bättre, men som tur är har man en stor behållning även av allt runt omkring fisket. nu blir det intensivt ismete medans isen ligger, sen har vi en underbar försäsong att se fram emot med trollingfiske efter vandringslax i pukaviken som höjdpunkt i början av maj. men redan imorgon ska jag och gryth ut på havet och jaga isgös. rapport kommer!
tisdag 23 mars 2010
gösguidning + pelaggädda
de senaste tio åren har min morbror göran bjudit med mig på fiske i mörrumsån varje år, ofta både vår och höst. det är en mycket trevlig tradition som jag hoppas att vi kan fortsätta med många år framöver. även denna vår blir det mörrumsfiske, premiären går av stapeln nu på fredag och då är vi där!
jag har flera gånger under de senaste åren försökt att "betala igen" lite genom att ta med göran ut på fiske, men det har varit mycket snack och liten verkstad. denna vinter har jag dock gått in lite hårdare för att få med honom ut, och i torsdags förra veckan kom vi äntligen till skott med lite ismete efter gös!
helgfiske var inte att tänka på, men skymningsfiske efter gös kan vara riktigt givande, och nu framåt vårkanten hinner man fiska några timmar efter jobbet. vi möttes upp klockan 14 och gav oss ut på isen. jag hade en förhoppning om att vårsolen hade tunnat ut skärgårdsisen en aning, men så fan heller. fortfarande 60 centimeter och segborrat så det räcker till och blir över.
när vi väl fått ut grejerna började den sedvanliga väntan. jag hade hoppats på en gädda eller två i väntan på skymningsgösen, men det var dött, dött och åter dött. några mörtar visade tecken på oro, men det flaggade inte av. vid sextiden började jag misströsta, och vi bestämde att börja plocka ihop halv sju om de inte hade hänt något.
18.28 pinglade det till lite extra hos en av de mörtar som varit orolig hela eftermiddagen. detta följdes av att vippan långsamt drogs ner mot hålet, för att till sist flagga av. självklart fick göran ta hand om spöt, och strax därefter hade han lirkat upp sin första gös!
välmatad trekilosgös
göran var självklart mycket nöjd med fångsten, och jag kunde dra en lättnadens suck. vi stannade en stund till med förhoppning om fler flagg, men det hände inget mer. dock kommer det att bli fler göspass efter jobbet innan isen är borta!
i lördags fick jag med mig kalle och hans kollega niklas ut på gäddfiske. det blev samma vatten som jag och peter fiskade i förra helgen, denna gång med hundraprocentig satsning på gädda.
förra veckan fiskade vi gös längs botten, nu var det fiske högre upp i vattnet som gällde. jag slängde ut alla spön pelagiskt, 1-4 meter under iskanten på 12-14 meters djup. när man fiskar på det viset är det oerhört roligt om det flaggar av, för fisken brukar ta ordentligt med lina. vid bottennära fiske står gäddan ofta stilla och surar med mörten i munnen, det händer i princip aldrig vid pelagfiske.
jag och inledde med att ta varsin gädda i fyrakilosklassen ganska omgående. niklas saknade både solglasögon och snusdosa som låg kvar i bilen, så han halkade iväg för att hämta dessa livsviktiga ting. under tiden som han var borta hände det en del, först fick kalle en fyrakilos, och strax efter det upptäcker jag att ett av mina spön har flaggat av utan att jag märkt det. fasen också! när jag kommer fram till spöt har det gått 98 fot lina, och linan fortsätter att löpa av rullen i rask takt. inte mycket att fundera på, upp med spöt och snabbt mothugg. därefter följde en lång och rolig drillning med mycket lina att pumpa hem. upp kom till sist en välmatad gädda mellan sex och sju kilo.
under resten av dagen fick vi några ströfäll, ingen jättefart med andra ord. kalle fick en mindre gädda, niklas hade en hel drös med flagg men lyckades inte kroka en enda fisk, och jag fick tre gäddor till mellan fyra och sex kilo. vädret var kalas och trots att det blåste ganska rejält satt vi mestadels och njöt av solen och vårvärmen.
sol och vårvärme var det inte tal om på söndagen. då fiskade jag och kalle på hemmaplan, och vädret var allt annat än behagligt. på morgonen såg det fint ut, men framåt förmiddagen började det regna, för att en stund senare övergå till blötsnö. efter lunch var mina kläder genomblöta, och det kändes verkligen inte värt att stanna kvar. två försiktiga flagg blev det under hela dagen, ingen fast fisk. utan tvekan en dag då man borde stannat hemma i sängen!
nu till helgen är det som sagt mörrumspremiär, vilket betyder en isfiskefri helg. isen kommer dock ligga länge än, och i påskhelgen blir det fyradagarsfiske om vädret tillåter. rapport kommer efter mörrum.
jag har flera gånger under de senaste åren försökt att "betala igen" lite genom att ta med göran ut på fiske, men det har varit mycket snack och liten verkstad. denna vinter har jag dock gått in lite hårdare för att få med honom ut, och i torsdags förra veckan kom vi äntligen till skott med lite ismete efter gös!
helgfiske var inte att tänka på, men skymningsfiske efter gös kan vara riktigt givande, och nu framåt vårkanten hinner man fiska några timmar efter jobbet. vi möttes upp klockan 14 och gav oss ut på isen. jag hade en förhoppning om att vårsolen hade tunnat ut skärgårdsisen en aning, men så fan heller. fortfarande 60 centimeter och segborrat så det räcker till och blir över.
när vi väl fått ut grejerna började den sedvanliga väntan. jag hade hoppats på en gädda eller två i väntan på skymningsgösen, men det var dött, dött och åter dött. några mörtar visade tecken på oro, men det flaggade inte av. vid sextiden började jag misströsta, och vi bestämde att börja plocka ihop halv sju om de inte hade hänt något.
18.28 pinglade det till lite extra hos en av de mörtar som varit orolig hela eftermiddagen. detta följdes av att vippan långsamt drogs ner mot hålet, för att till sist flagga av. självklart fick göran ta hand om spöt, och strax därefter hade han lirkat upp sin första gös!
välmatad trekilosgös
göran var självklart mycket nöjd med fångsten, och jag kunde dra en lättnadens suck. vi stannade en stund till med förhoppning om fler flagg, men det hände inget mer. dock kommer det att bli fler göspass efter jobbet innan isen är borta!
i lördags fick jag med mig kalle och hans kollega niklas ut på gäddfiske. det blev samma vatten som jag och peter fiskade i förra helgen, denna gång med hundraprocentig satsning på gädda.
förra veckan fiskade vi gös längs botten, nu var det fiske högre upp i vattnet som gällde. jag slängde ut alla spön pelagiskt, 1-4 meter under iskanten på 12-14 meters djup. när man fiskar på det viset är det oerhört roligt om det flaggar av, för fisken brukar ta ordentligt med lina. vid bottennära fiske står gäddan ofta stilla och surar med mörten i munnen, det händer i princip aldrig vid pelagfiske.
jag och inledde med att ta varsin gädda i fyrakilosklassen ganska omgående. niklas saknade både solglasögon och snusdosa som låg kvar i bilen, så han halkade iväg för att hämta dessa livsviktiga ting. under tiden som han var borta hände det en del, först fick kalle en fyrakilos, och strax efter det upptäcker jag att ett av mina spön har flaggat av utan att jag märkt det. fasen också! när jag kommer fram till spöt har det gått 98 fot lina, och linan fortsätter att löpa av rullen i rask takt. inte mycket att fundera på, upp med spöt och snabbt mothugg. därefter följde en lång och rolig drillning med mycket lina att pumpa hem. upp kom till sist en välmatad gädda mellan sex och sju kilo.
under resten av dagen fick vi några ströfäll, ingen jättefart med andra ord. kalle fick en mindre gädda, niklas hade en hel drös med flagg men lyckades inte kroka en enda fisk, och jag fick tre gäddor till mellan fyra och sex kilo. vädret var kalas och trots att det blåste ganska rejält satt vi mestadels och njöt av solen och vårvärmen.
sol och vårvärme var det inte tal om på söndagen. då fiskade jag och kalle på hemmaplan, och vädret var allt annat än behagligt. på morgonen såg det fint ut, men framåt förmiddagen började det regna, för att en stund senare övergå till blötsnö. efter lunch var mina kläder genomblöta, och det kändes verkligen inte värt att stanna kvar. två försiktiga flagg blev det under hela dagen, ingen fast fisk. utan tvekan en dag då man borde stannat hemma i sängen!
nu till helgen är det som sagt mörrumspremiär, vilket betyder en isfiskefri helg. isen kommer dock ligga länge än, och i påskhelgen blir det fyradagarsfiske om vädret tillåter. rapport kommer efter mörrum.
måndag 15 mars 2010
helhelgsfiske
jag och storfiskaren pn har länge talat om att fiska på en större insjö söder om stan som har potential, men det har hittills inte blivit av. den här helgen var det äntligen dags! pn åkte från ludvika vid halv tre på natten, jag hade lite kortare avstånd och kunde ta sovmorgon. jag åkte hemifrån först klockan fem...
fisket skulle i första hand bedrivas efter gös. peter har trots osannolikt många ismetetimmar på vatten där det finns gös inte lyckats lirka upp en enda. han har haft kontakt med dem, men de luriga firrarna har spottat, fastnat i iskanter eller hittat andra sätt att slippa syna isens ovansida.
nu var tanken att isnollan skulle spräckas, och vi valde således att fiska efter botten i en djup del av sjön, i närheten av en grynna. vi spred våra spön från grynnan, i kanten och vidare ner mot djupet. somliga skulle kanske kalla det rovfiske, pn körde med tio spön och jag lika många... men vid extremtrögt midvinterfiske som det är just nu känns det faktiskt försvarbart. av våra tjugo spön placerade vi ett under iskanten, nitton längs botten. och vilket spö är det då som flaggar först? självklart det enda pelagspöet!
upp kom som synes en vacker pelaggädda i femkilosklassen. samtidigt som jag skulle kroka av gäddan flaggade ytterligare ett av mina spön, samt ett av pn's. vilken fart! jag lirkade upp en snipa, och pn's fisk, vad det nu var, fastnade i iskanten och gick lös.
efter rushen lugnade det ner sig. pn fick en mört stulen och ytterligare ett par mörtar tuggade nere på djupvattnet, själv hade jag inte ett pet. vi flyttade om mot området där pn haft aktivitet, och framåt eftermiddagen gav det resultat. halv tre flaggade ett av pn's spön, och när han kände att något höll i mörten drog han till med det galnaste mothugg jag har sett. han tog i så att han tappade balansen, föll baklänges och tappade spöt. haha, jag skulle så gärna haft det på film! jag vet inte om det var mothugget som gjorde det, men den här gången lyckades pn äntligen överlista en av de nyckfulla gösarna!
nytt is-pb på gös - 2,1 kg
pn hade efter detta flera misstänkta göskontakter som inte behagade fastna på kroken. själv hade jag fortsatt inte ett flagg, trots att vi fiskade i samma område med likvärdig utrustning. precis innan skymningen var det dags för peter igen. flagg, fast fisk, och en totalt odramatisk drillning. när fisken kommer till hålet tycker jag att den ser ut som en mindre gädda, men jag hinner inte mer än säga det innan jag ser att det faktiskt är en gös, och inte vilken gös som helst. den är stor! första intrycket är närmare 7 kg, men när hela fisken kommer upp ur hålet är den tyvärr alldeles för kort.
nytt is-pb nummer två - 5,11 kg
en jättefin och välkonditionerad fisk, och ett nytt prydligt pb. fisken innebär att pn slår mitt is-pb med ett drygt hekto, men det bjuder jag gärna på. jag har några veckor på mig att ta en större...
vi satt kvar ändra in i svarta natten, men det gav inget. efter en galet lång dag började längtan efter sängen att göra sig påmind, så vi packade ihop och åkte hem till mig. vi hann hem precis innan pizzerian stängde vid nio, så kvällsmaten var självskriven.
på söndagen tog vi lite sovmorgon och gick upp först 06.00. vi fiskade igen på samma sjö, men på ett helt annat ställe. lördagens gösar gav mersmak, och vi skickade ner merparten av grejerna i en djuphåla. men det fanns också en fin gäddvass i närheten, och där hamnade såklart några spön. peter drog omgående en mindre gädda i vasskanten, och jag följde upp med en likadan. nästa flagg blev mer intressant, när pn satte in mothugget böjdes spöt i en rejäl båge. fisken rusade flera gånger, och bjöd på riktigt fint motstånd. tyvärr motsvarade den inte riktigt förväntningarna när vi lirkade upp den ur hålet.
slank skabbig sexkilos
en stund senare får jag flagg på samma spö som jag fick min första gädda. det är en till gädda i samma storlek, och precis när jag får upp gäddan i hålet får jag flagg på ett spö till! jag ropar på pn som kommer till undsättning. han får ta spöt med lillgäddan medans jag springer till nästa spö. linan står helt still i hålet och det är inte en enda fot utdragen. jag tar tag i linan för att känna om mörten är kvar, och precis då slits linan är mina händer i en galen rusning! hur läckert som helst. jag gör inget mothugg utan nöjer mig med att låsa spolen med ett vevtag. det blir tvärnit och helt stumt! sen ett par stumma knyckar, och en ny rusning. yes, äntligen en riktigt vettig fisk! det blir flera fina rusningar innan fisken är inne vid hålet. väl på väg upp i hålet blir jag lite besviken, fisken är inte alls lika stor som den kändes.
sex kilo plus
när jag återgår till lillsnipan för att kroka av den ser jag märket efter en krok, precis på det stället i mungipan där kroken satt på min första gädda... det var alltså samma snipa som huggit igen, på samma spö. en hungrig rackare!
framåt mitten av dagen började hungern göra sig påmind. peter hade glömt hela sin matpåse i mitt kök, så vi fick dela broderligt på min matsäck. när jag befann mig på land för att göra upp eld tyckte jag mig höra en liten pingla. mycket riktigt, flagg igen på snipspöet. snabbt ut genom vassen, mothugg, och ytterligare en liten gädda. tro det eller ej, men det är samma gädda som huggit en tredje gång på samma spö! vilken osannolik dumskalle. samtidigt får jag flagg på ett spö till, och samtidigt får även pn flagg! full fart alltså. jag drog bom, men pn fick fast sin fisk. det var i samma hål som han fick den skabbiga sexkilosgäddan och otroligt nog var det samma gädda som högg igen även för honom! sex gäddor på isen, men bara tre olika individer. lustiga fiskar det där. vi fick några gäddor till under dagen, men inget av intresse. gösen lyste med sin frånvaro och när vi plockade ihop insåg vi varför. alla mörtar som vi placerat på botten i djuphålan var stendöda på grund av syrebrist. vi hade alltså fiskat hela dagen med hälften av våra spön placerade i dött vatten. man kan bli trött för mindre...
jag hade gösmiddag planerad kl 18.30, så det blev ganska tidig hemgång. pn hade dessutom 23 mil att avverka för att komma hem. det får bli en bild på den delikata middagen som avslutning.
"gös princessa" á la pepe
fisket skulle i första hand bedrivas efter gös. peter har trots osannolikt många ismetetimmar på vatten där det finns gös inte lyckats lirka upp en enda. han har haft kontakt med dem, men de luriga firrarna har spottat, fastnat i iskanter eller hittat andra sätt att slippa syna isens ovansida.
nu var tanken att isnollan skulle spräckas, och vi valde således att fiska efter botten i en djup del av sjön, i närheten av en grynna. vi spred våra spön från grynnan, i kanten och vidare ner mot djupet. somliga skulle kanske kalla det rovfiske, pn körde med tio spön och jag lika många... men vid extremtrögt midvinterfiske som det är just nu känns det faktiskt försvarbart. av våra tjugo spön placerade vi ett under iskanten, nitton längs botten. och vilket spö är det då som flaggar först? självklart det enda pelagspöet!
upp kom som synes en vacker pelaggädda i femkilosklassen. samtidigt som jag skulle kroka av gäddan flaggade ytterligare ett av mina spön, samt ett av pn's. vilken fart! jag lirkade upp en snipa, och pn's fisk, vad det nu var, fastnade i iskanten och gick lös.
efter rushen lugnade det ner sig. pn fick en mört stulen och ytterligare ett par mörtar tuggade nere på djupvattnet, själv hade jag inte ett pet. vi flyttade om mot området där pn haft aktivitet, och framåt eftermiddagen gav det resultat. halv tre flaggade ett av pn's spön, och när han kände att något höll i mörten drog han till med det galnaste mothugg jag har sett. han tog i så att han tappade balansen, föll baklänges och tappade spöt. haha, jag skulle så gärna haft det på film! jag vet inte om det var mothugget som gjorde det, men den här gången lyckades pn äntligen överlista en av de nyckfulla gösarna!
nytt is-pb på gös - 2,1 kg
pn hade efter detta flera misstänkta göskontakter som inte behagade fastna på kroken. själv hade jag fortsatt inte ett flagg, trots att vi fiskade i samma område med likvärdig utrustning. precis innan skymningen var det dags för peter igen. flagg, fast fisk, och en totalt odramatisk drillning. när fisken kommer till hålet tycker jag att den ser ut som en mindre gädda, men jag hinner inte mer än säga det innan jag ser att det faktiskt är en gös, och inte vilken gös som helst. den är stor! första intrycket är närmare 7 kg, men när hela fisken kommer upp ur hålet är den tyvärr alldeles för kort.
nytt is-pb nummer två - 5,11 kg
en jättefin och välkonditionerad fisk, och ett nytt prydligt pb. fisken innebär att pn slår mitt is-pb med ett drygt hekto, men det bjuder jag gärna på. jag har några veckor på mig att ta en större...
vi satt kvar ändra in i svarta natten, men det gav inget. efter en galet lång dag började längtan efter sängen att göra sig påmind, så vi packade ihop och åkte hem till mig. vi hann hem precis innan pizzerian stängde vid nio, så kvällsmaten var självskriven.
på söndagen tog vi lite sovmorgon och gick upp först 06.00. vi fiskade igen på samma sjö, men på ett helt annat ställe. lördagens gösar gav mersmak, och vi skickade ner merparten av grejerna i en djuphåla. men det fanns också en fin gäddvass i närheten, och där hamnade såklart några spön. peter drog omgående en mindre gädda i vasskanten, och jag följde upp med en likadan. nästa flagg blev mer intressant, när pn satte in mothugget böjdes spöt i en rejäl båge. fisken rusade flera gånger, och bjöd på riktigt fint motstånd. tyvärr motsvarade den inte riktigt förväntningarna när vi lirkade upp den ur hålet.
slank skabbig sexkilos
en stund senare får jag flagg på samma spö som jag fick min första gädda. det är en till gädda i samma storlek, och precis när jag får upp gäddan i hålet får jag flagg på ett spö till! jag ropar på pn som kommer till undsättning. han får ta spöt med lillgäddan medans jag springer till nästa spö. linan står helt still i hålet och det är inte en enda fot utdragen. jag tar tag i linan för att känna om mörten är kvar, och precis då slits linan är mina händer i en galen rusning! hur läckert som helst. jag gör inget mothugg utan nöjer mig med att låsa spolen med ett vevtag. det blir tvärnit och helt stumt! sen ett par stumma knyckar, och en ny rusning. yes, äntligen en riktigt vettig fisk! det blir flera fina rusningar innan fisken är inne vid hålet. väl på väg upp i hålet blir jag lite besviken, fisken är inte alls lika stor som den kändes.
sex kilo plus
när jag återgår till lillsnipan för att kroka av den ser jag märket efter en krok, precis på det stället i mungipan där kroken satt på min första gädda... det var alltså samma snipa som huggit igen, på samma spö. en hungrig rackare!
framåt mitten av dagen började hungern göra sig påmind. peter hade glömt hela sin matpåse i mitt kök, så vi fick dela broderligt på min matsäck. när jag befann mig på land för att göra upp eld tyckte jag mig höra en liten pingla. mycket riktigt, flagg igen på snipspöet. snabbt ut genom vassen, mothugg, och ytterligare en liten gädda. tro det eller ej, men det är samma gädda som huggit en tredje gång på samma spö! vilken osannolik dumskalle. samtidigt får jag flagg på ett spö till, och samtidigt får även pn flagg! full fart alltså. jag drog bom, men pn fick fast sin fisk. det var i samma hål som han fick den skabbiga sexkilosgäddan och otroligt nog var det samma gädda som högg igen även för honom! sex gäddor på isen, men bara tre olika individer. lustiga fiskar det där. vi fick några gäddor till under dagen, men inget av intresse. gösen lyste med sin frånvaro och när vi plockade ihop insåg vi varför. alla mörtar som vi placerat på botten i djuphålan var stendöda på grund av syrebrist. vi hade alltså fiskat hela dagen med hälften av våra spön placerade i dött vatten. man kan bli trött för mindre...
jag hade gösmiddag planerad kl 18.30, så det blev ganska tidig hemgång. pn hade dessutom 23 mil att avverka för att komma hem. det får bli en bild på den delikata middagen som avslutning.
"gös princessa" á la pepe
fredag 5 mars 2010
trööögfiskat...
i söndags var ju tanken att jag skulle ta revansch efter lördagens fiaskopass, men så blev det icke. tvärtom, varken jag eller tony lyckades lura upp ens en liten snipa. eländet fortsatte i onsdags när vi försökte oss på ett klassiskt idiotfiske - ismete efter havsöring i skärgården.
jag hade läst på om havsöringsmetet och laddat upp med maggot, räka, laxrom och nors. något av detta borde väl falla en kräsen havsöring i smaken? dessutom hade jag plockat bort alla blysänken och riggat om vipporna för linutlösning nästan helt utan motstånd. huruvida riggningen fungerade bra eller dåligt fick jag aldrig veta, för vi fick inte en flagg.
vädret förresten, såg alldeles underbart ut genom fönstret. strålande sol och klarblå himmel. det som inte riktigt syntes var den isande vinden. det var fullständigt vidriga vindförhållanden och direkt när vi fått ut grejerna fick vi söka lä på landbacken. redan efter fem minuter hade alla hål blåst igen totalt, se bilden ovan. vi tröttnade ganska snabbt och gav upp redan efter två timmar.
på torsdagen hade jag planerat gäddfiske, men eftersom den jobbiga vinden inte gav sig ställde jag in fisket och laddade inför fredagen istället, det vill säga idag. jag unnade mig en liten sovmorgon, vilket såhär års betyder väckarklockan ställd på 05.45. det blir ju ljust så förbaskat tidigt, och normalt sett är fisket bäst precis i gryningen. de senaste veckorna har det som tur är inte alls varit så, de napp vi har fått har kommit från klockan nio och framåt. möjligen har det med den extrema istjockleken att göra. är det nån som har andra teorier?
hur som helst var det redan ljust när jag kom ut på isen strax före sju. ut med grejerna snabbt och sen den klassiska väntan... fyra timmar senare hade jag väntat tillräckligt, och gjorde en liten flytt. ut med grejerna mot djupare vatten, och ner på botten med förhoppning om att träffa en gädda i skallen. det verkade precis lika lönlöst som fisket närmare land, och efter ytterligare två timmars väntan kände jag mig redo att ge upp. då ringde peter, och av någon anledning brukar det ofta hända grejer när han ringer...
peter borde helt klart ringa lite oftare! denna gång resulterade samtalet i en välmatad sjukilosfisk. fisken hade dragit nästan 30 fot när jag kom fram till spöet, men linan var stilla. jag matade in linan med fingarna och kände inget motstånd. det kändes som att mörten var borta, men efter ungefär två meter blev det tvärstopp. gäddan hade backat tillbaka mot hålet, men höll mörten i munnen. jag tog in löslinan och krokade fisken, som först kändes liten och sprättig, men sedan bjöd på flera rejäla rusningar värdiga en betydligt större gädda. skoj!
nu borde man kanske stannat och fiskat vidare, men jag kände mig ganska nöjd och gav upp. det skall fiskas heldag lördag och söndag, så det gäller att spara på krafterna!
jag hade läst på om havsöringsmetet och laddat upp med maggot, räka, laxrom och nors. något av detta borde väl falla en kräsen havsöring i smaken? dessutom hade jag plockat bort alla blysänken och riggat om vipporna för linutlösning nästan helt utan motstånd. huruvida riggningen fungerade bra eller dåligt fick jag aldrig veta, för vi fick inte en flagg.
vädret förresten, såg alldeles underbart ut genom fönstret. strålande sol och klarblå himmel. det som inte riktigt syntes var den isande vinden. det var fullständigt vidriga vindförhållanden och direkt när vi fått ut grejerna fick vi söka lä på landbacken. redan efter fem minuter hade alla hål blåst igen totalt, se bilden ovan. vi tröttnade ganska snabbt och gav upp redan efter två timmar.
på torsdagen hade jag planerat gäddfiske, men eftersom den jobbiga vinden inte gav sig ställde jag in fisket och laddade inför fredagen istället, det vill säga idag. jag unnade mig en liten sovmorgon, vilket såhär års betyder väckarklockan ställd på 05.45. det blir ju ljust så förbaskat tidigt, och normalt sett är fisket bäst precis i gryningen. de senaste veckorna har det som tur är inte alls varit så, de napp vi har fått har kommit från klockan nio och framåt. möjligen har det med den extrema istjockleken att göra. är det nån som har andra teorier?
hur som helst var det redan ljust när jag kom ut på isen strax före sju. ut med grejerna snabbt och sen den klassiska väntan... fyra timmar senare hade jag väntat tillräckligt, och gjorde en liten flytt. ut med grejerna mot djupare vatten, och ner på botten med förhoppning om att träffa en gädda i skallen. det verkade precis lika lönlöst som fisket närmare land, och efter ytterligare två timmars väntan kände jag mig redo att ge upp. då ringde peter, och av någon anledning brukar det ofta hända grejer när han ringer...
peter borde helt klart ringa lite oftare! denna gång resulterade samtalet i en välmatad sjukilosfisk. fisken hade dragit nästan 30 fot när jag kom fram till spöet, men linan var stilla. jag matade in linan med fingarna och kände inget motstånd. det kändes som att mörten var borta, men efter ungefär två meter blev det tvärstopp. gäddan hade backat tillbaka mot hålet, men höll mörten i munnen. jag tog in löslinan och krokade fisken, som först kändes liten och sprättig, men sedan bjöd på flera rejäla rusningar värdiga en betydligt större gädda. skoj!
nu borde man kanske stannat och fiskat vidare, men jag kände mig ganska nöjd och gav upp. det skall fiskas heldag lördag och söndag, så det gäller att spara på krafterna!
lördag 27 februari 2010
utklassning
jimmy har hållit sig borta från fiske i några veckor. anledningarna har varit allt från punkfylla till passning av hans systers odrägliga småungar. men idag var det dags för comeback!
kvart i sex rullade jag upp med polon framför jimmys port. det är på gränsen till sent så här i slutet av februari, men jag pallar inte att gå upp tidigare än fem. en liten stund senare var vi på plats, och kunde genast konstatera att någon hade fiskat på "vårt" ställe dagen innan. surt!
frågan var nu: promenera flera hundra meter i tre decimeter slask, eller vara lat och helt enkelt fiska i gårdagens hål? slasket och istjockleken på 50-60 cm fällde avgörandet, vi använde gamla hål och kompletterade med några nya.
isen börjar bli besvärlig!
jag inledde dagen med en mörtflagg där mörten rusade ut med 20 fot och totallurade mig att det var gädda på gång. jimmy råkade ut för något liknande, med skillnaden att hans mört var rejält tilltygad. samma spö fällde några timmar senare, och då var det till jimmys stora glädje lite mer motstånd. efter några minuter kunde vi lirka upp en välmatad gädda i sexkilosklassen.
dagen fortsatte med omväxlade mörtflagg och tuggade mörtar. jag fick dessutom en mört stulen när jag var säker på mörtflagg. jag skulle bara veva in mörten när det tog stopp för att sedan släppa. bittert då det var min enda riktiga fiskkontakt under hela dagen. jimmy däremot lyckades dra en gädda till precis när vi höll på att plocka ihop. även det en välmatad sak i femkilosklassen. jag blev alltså utklassad med 2-0 idag, jimmy verkar ha vilat sig i form... imorrn ska jag ha revansch, men då står tony för motståndet eftersom jimmy väljer bakfyllan.
kvart i sex rullade jag upp med polon framför jimmys port. det är på gränsen till sent så här i slutet av februari, men jag pallar inte att gå upp tidigare än fem. en liten stund senare var vi på plats, och kunde genast konstatera att någon hade fiskat på "vårt" ställe dagen innan. surt!
frågan var nu: promenera flera hundra meter i tre decimeter slask, eller vara lat och helt enkelt fiska i gårdagens hål? slasket och istjockleken på 50-60 cm fällde avgörandet, vi använde gamla hål och kompletterade med några nya.
isen börjar bli besvärlig!
jag inledde dagen med en mörtflagg där mörten rusade ut med 20 fot och totallurade mig att det var gädda på gång. jimmy råkade ut för något liknande, med skillnaden att hans mört var rejält tilltygad. samma spö fällde några timmar senare, och då var det till jimmys stora glädje lite mer motstånd. efter några minuter kunde vi lirka upp en välmatad gädda i sexkilosklassen.
dagen fortsatte med omväxlade mörtflagg och tuggade mörtar. jag fick dessutom en mört stulen när jag var säker på mörtflagg. jag skulle bara veva in mörten när det tog stopp för att sedan släppa. bittert då det var min enda riktiga fiskkontakt under hela dagen. jimmy däremot lyckades dra en gädda till precis när vi höll på att plocka ihop. även det en välmatad sak i femkilosklassen. jag blev alltså utklassad med 2-0 idag, jimmy verkar ha vilat sig i form... imorrn ska jag ha revansch, men då står tony för motståndet eftersom jimmy väljer bakfyllan.
tisdag 16 februari 2010
ett flagg räcker...
fisket har varit extraordinärt segt de senaste veckorna, och i takt med att fisket försämras minskar såklart fiskelusten. men ett pass per helg måste det ju bli, så att man inte missar när det vänder! jimmy har varit svårflirtad de senaste veckorna, likaså kalle. tur då att tony aldrig bangar, trots att han jobbar sent varje fredag och lördag. han brukar bara hinna med två till tre timmars sömn innan vi ger oss ut på fiske. jag fattar inte hur han orkar, själv skulle jag vara helt förstörd om jag inte fick minst sex timmar, helst sju.
hur som helst, i lördags var vi ute. tony inledde dagen med att missa tvärbanan, men vi var ändå på plats i skaplig tid vid halv sju. precis när vi kommit ut på isen får jag syn på två personer som är på väg åt samma håll som oss, och vi skyndar att borra ut grejerna för att få området för oss själva.
dagens fiske inriktades på stor gädda, och jag hade laddat upp med extra stor mört. stället där vi fiskade är inte överdrivet djupt, så jag satsade på att rigga alla spön pelagiskt, 1,5 till 2,5 meter under iskanten. stora mörtar som gör mycket väsen av sig borde i bästa fall kunna locka upp även en trög midvintergädda från botten.
det andra gänget satte ut sina spön strax utanför oss. efter en stund kom de förbi och hälsade på. det visade sig vara två trevliga ynglingar i artonårsåldern som fiskat en del på detta ställe tidigare, inte helt utan framgång. skoj att det är en ny generation seriösa gäddfiskare på gång!
vid niotiden kändes det som att det hade gått en hel evighet, och inget hade hänt varken för oss eller kidsen. en av mina mörtar hade en stund tidigare varit väldigt orolig, och nu hände det igen. denna gång övergick oron i en försiktig flagg. var det mörten som själv dragit av? när jag kom fram till spöt gick linan ut långsamt. jag väntade några olidliga sekunder innan mothugget, och större på rejält motstånd när jag sträckte upp linan. yes, en vettig fisk! det tog en stund att få in den till hålet, och väl där såg den STOR ut! kunde det vara en 10 plus?
foto av nattfiskarn, tack för det!
tyvärr har fyra decimeter is en viss förstoringseffekt, och än en gång blev jag blåst på konfekten. gäddan var kraftigt byggd, men hade inte riktigt längden för att nå den där svårflirtade tiokilosgränsen. vågen stannade på 8,26 och trots en fin fisk kände jag mig lite missnöjd. nu har jag fått flera gäddor den här vintern som haft längden för att kunna väga tio, men varit för magra... och nu denna i fin kondition, som är för kort. frustrerande!
resten av dagen blev resultatlös, åttakilosen var alltså vår enda fiskkontakt under hela dagen. trots det vill jag nog påstå att jag har fått viss mersmak. jag vet att det finns större krokodiler som väntar där nere under isen... och som rubriken klargör, det räcker med ett flagg om det är rätt fisk som har nappat!
hur som helst, i lördags var vi ute. tony inledde dagen med att missa tvärbanan, men vi var ändå på plats i skaplig tid vid halv sju. precis när vi kommit ut på isen får jag syn på två personer som är på väg åt samma håll som oss, och vi skyndar att borra ut grejerna för att få området för oss själva.
dagens fiske inriktades på stor gädda, och jag hade laddat upp med extra stor mört. stället där vi fiskade är inte överdrivet djupt, så jag satsade på att rigga alla spön pelagiskt, 1,5 till 2,5 meter under iskanten. stora mörtar som gör mycket väsen av sig borde i bästa fall kunna locka upp även en trög midvintergädda från botten.
det andra gänget satte ut sina spön strax utanför oss. efter en stund kom de förbi och hälsade på. det visade sig vara två trevliga ynglingar i artonårsåldern som fiskat en del på detta ställe tidigare, inte helt utan framgång. skoj att det är en ny generation seriösa gäddfiskare på gång!
vid niotiden kändes det som att det hade gått en hel evighet, och inget hade hänt varken för oss eller kidsen. en av mina mörtar hade en stund tidigare varit väldigt orolig, och nu hände det igen. denna gång övergick oron i en försiktig flagg. var det mörten som själv dragit av? när jag kom fram till spöt gick linan ut långsamt. jag väntade några olidliga sekunder innan mothugget, och större på rejält motstånd när jag sträckte upp linan. yes, en vettig fisk! det tog en stund att få in den till hålet, och väl där såg den STOR ut! kunde det vara en 10 plus?
foto av nattfiskarn, tack för det!
tyvärr har fyra decimeter is en viss förstoringseffekt, och än en gång blev jag blåst på konfekten. gäddan var kraftigt byggd, men hade inte riktigt längden för att nå den där svårflirtade tiokilosgränsen. vågen stannade på 8,26 och trots en fin fisk kände jag mig lite missnöjd. nu har jag fått flera gäddor den här vintern som haft längden för att kunna väga tio, men varit för magra... och nu denna i fin kondition, som är för kort. frustrerande!
resten av dagen blev resultatlös, åttakilosen var alltså vår enda fiskkontakt under hela dagen. trots det vill jag nog påstå att jag har fått viss mersmak. jag vet att det finns större krokodiler som väntar där nere under isen... och som rubriken klargör, det räcker med ett flagg om det är rätt fisk som har nappat!
måndag 8 februari 2010
Småtjafs & Jerusalem
Skulle ha ismetat i lördags men bristen på mört gav oss båda sovmorgon.
Till söndagen hade Tuben tillstånd att tömma Kalles sump så efter dom sedvanliga tre timmarnas sömn var det dags att ge sjön en chans. Med två bomturer (med inte ett fäll för min del) i bagaget valde vi ändå ett ställe där det dom senaste gångerna gått rätt trögt.
Det var två svettiga herrar som anlände till området vi valde att fiska i. Började sätta ut grejerna och med jämna mellanrum hördes höga svordomar och klagomål värre än klagomurens historia eka över sjön.
Det var mr tub som doppade rullar i stöp så dom frös ihop, skickade pinglor i hålet och kände sig mest besvärad, muttrade nått om en dålig känsla för denna dag.
En försiktig dragning i tubens ena vippa visade att nått var på gång, löste sakta ut och tog lite lina.
Det luktade Gösta, tyvärr visade det sig vara en snipa modell mindre.
Jag började räkna timmar när senast jag hade en flagg, kom fram till att det gått ca 16 timmar sen senast nån vart på min mört. Av en slump lika många timmar som pilsnerkorvar i termosen, gott!
Det fortsatte att gå segt först framåt halv tolv flaggar jag själv av en vippa som är på väg ner i hålet. linan rann sakta av rullen, viket är positivt.
Ovägd pelagfisk i bra kondition.
Gjorde allt för att få tuben glad igen men det var först efter vi byggt en klagomur a´la Jerusalem som han drog på smilbanden igen. Nu kände han sig hemma.
Vid ett snåret började blev det lite mer aktivitet. En flagg, om det var mörten eller nån som varit där och dragit lite låter jag vara osagt. Nästa flagg, drar Tub en blek pike från ett hål endast 10 meter från hålet där jag fick min. Sjukt att det kan skilja så mycket på utseendet på två fiskar som är fångade så nära varandra. En var pelagisk och en var botten levare så det är väl inte så konstigt trots allt.
Grojt! Kan meddela att din tvålkopp inte kommer vakna ur vinterdvalan än på ett tag.
Till söndagen hade Tuben tillstånd att tömma Kalles sump så efter dom sedvanliga tre timmarnas sömn var det dags att ge sjön en chans. Med två bomturer (med inte ett fäll för min del) i bagaget valde vi ändå ett ställe där det dom senaste gångerna gått rätt trögt.
Det var två svettiga herrar som anlände till området vi valde att fiska i. Började sätta ut grejerna och med jämna mellanrum hördes höga svordomar och klagomål värre än klagomurens historia eka över sjön.
Det var mr tub som doppade rullar i stöp så dom frös ihop, skickade pinglor i hålet och kände sig mest besvärad, muttrade nått om en dålig känsla för denna dag.
En försiktig dragning i tubens ena vippa visade att nått var på gång, löste sakta ut och tog lite lina.
Det luktade Gösta, tyvärr visade det sig vara en snipa modell mindre.
Jag började räkna timmar när senast jag hade en flagg, kom fram till att det gått ca 16 timmar sen senast nån vart på min mört. Av en slump lika många timmar som pilsnerkorvar i termosen, gott!
Det fortsatte att gå segt först framåt halv tolv flaggar jag själv av en vippa som är på väg ner i hålet. linan rann sakta av rullen, viket är positivt.
Ovägd pelagfisk i bra kondition.Gjorde allt för att få tuben glad igen men det var först efter vi byggt en klagomur a´la Jerusalem som han drog på smilbanden igen. Nu kände han sig hemma.
Vid ett snåret började blev det lite mer aktivitet. En flagg, om det var mörten eller nån som varit där och dragit lite låter jag vara osagt. Nästa flagg, drar Tub en blek pike från ett hål endast 10 meter från hålet där jag fick min. Sjukt att det kan skilja så mycket på utseendet på två fiskar som är fångade så nära varandra. En var pelagisk och en var botten levare så det är väl inte så konstigt trots allt.Grojt! Kan meddela att din tvålkopp inte kommer vakna ur vinterdvalan än på ett tag.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
