mycket gädda, ingen gös...

denna helg var det åter dags för två intensiva dagar på isen. inför söndagen var det redan bestämt att både janne och söder-nicklas skulle med ut på gösfiske, men lördagen var lite mer oplanerad. valet föll till sist på gäddsatsning på samma sjö där gösfisket skulle bedrivas under söndagen.

länge såg det ut som att jag skulle fiska ensam, men i sista sekunden anslöt niklas ramsin som var med ut på ett par fisken förra vintern. trevligt med sällskap när alla andra är sjuka, bortresta, upptagna eller allmänt osugna på fiske. vi testade en del av sjön där jag aldrig tidigare har fiskat, varken från is eller öppet vatten. en fin lekvik i nära anslutning till djupare vatten, som kändes riktigt het. själva viken visade sig tråkigt nog inte vara alls lika het som den såg ut, men det djupare vattnet utanför levererade några gäddor och flera misstänka gösnapp. tyvärr ville ingen gös spana in isens ovansida, inte heller någon av de feta lekgäddor som jag hade hoppats på, men vi fick en riktigt skön dag i vårsolen, och det är ju inte helt fel.

på söndagen möttes vi upp vid sjön okristligt tidigt för att kunna rigga upp grejerna i mörker och invänta "gösrushen" i gryningen. vi var på plats 04.00, eller 05.00 om man hade ställt om klockan till sommartid. det var mörkt när vi gick ut på isen, men ljuset kom snabbt och vi hann inte få ut alla spön innan gryningen. en morgonrush blev det, men fiskarna var lite grönare än vi hade tänkt oss...


nicklas med dagens första pelaggädda

under hela förmiddagen hade vi hyfsat bra fart, många gäddor upp till fyra kilo men tyvärr ingen av bättre format, och framför allt ingen gös. vart fan håller de hus under vintern? en rolig bonusfisk med taggig ryggfena blev det dock, när jag till min stora förvåning fick syn på denna skönhet i hålet.



ett av mina spön hade flaggat, men när jag kom fram fanns det ingen fisk kvar. jag halade in linan för att kontrollera mörten, men plötsligt tog det tvärstopp, och linan började löpa ut igen. fisken hade tagit om, och förhoppningar väcktes om dagens första gös, men abborre hade jag inte ens tanke på. när den kom upp i hålet såg den helt enorm ut, och i upphetsningen skrek jag nåt i stil med att den väger två kilo... riktigt så skoj var det inte, för fiskens längd motsvarade inte storleken på huvudet. 1216 gram stannade vågen på, det är nytt isrekord för undertecknad, och den fisken var självklart dagens höjdpunkt. man är inte direkt bortskämd med stora borrar på ismete, framför allt inte som jagar pelagiskt!


på väg tillbaka. notera de vackra röda fenorna!

när vi plockade ihop strax före ett kunde vi totalt räkna in tretton gäddor, och flera missade fiskar som troligtvis var pelagjagande borrar som gav sig på lite väl stora mörtar. om tid finns och isen ligger ett tag till kanske det blir ett riktat isfiske efter den grova borren, vi får se vad som händer. nästa helg kommer dock att förläggas i norrtälje på jakt efter storgädda!

skärgård och insjö

jag har dessvärre haft lite för mycket annat att tänka på för att blogga den senaste tiden. delvis beror det på att fisket inte har varit så bra, om det blivit några sensationella fångster hade jag såklart prioriterat annorlunda!

hur som helst, förra helgen åkte jag och jensa norrut för att fiska gädda i skärgården. vi åkte upp redan på fredagen och sov i jensas stuga. på så sätt vann vi en timmas transporttid på morgonen och kunde alltså vara ute på isen i riktigt god tid. det kändes högst väsentligt, då fisket den senaste månaden varit extremt koncentrerat till gryningstimmen.

denna dag var inget undantag. strax efter att det blivit ljust flaggade ett av jensas spön, och vi märkte snabbt ett det var en lite bättre fisk. den bjöd på riktigt bra motstånd, och när den till sist kom in till hålet var den överjävligt svår att styra upp. fem decimeters is har ju en inte oansenlig förstoringseffekt, och man lurar sig alltid på det. gäddan såg alltså riktigt stor ut, och när man inte ens får in den i hålet börjar man ju fundera på hur stor den egentligen är...


vacker sexkilos skärgårdsgädda

när vi väl lyckades lirka upp gäddan blev vi lite besvikna, för den var inte alls så stor som vi hade hoppats. dock en vacker fisk och en bra start på dagen! inte långt efter fick jensa en fin gädda till i femkilosklassen, sen blev det tvärdött. under hela resten av dagen blev det två gäddor till, vi fick varsin i trekilosklassen. inte mycket att hurra för, men vi fick njuta av en helt fantastisk dag på isen. under eftermiddagen var det så skönt i solen på läsidan att jag slog till på en rekordtidig beachpremiär!


catch & releasemattan har flera användningsområden...

söndagens fiske på en annan skärgårdslokal bjöd på fyra göshugg utan fisk på isen, och behöver inte nämnas mer än så. hoppar istället raskt till den här helgen, som innehöll två dagars insjöfiske. på lördagen skulle jag, clarence och roger och rogers kompis niklas fiska i en insjö som de hade bra gäddfiske i på stenåldern... okeydå, det var nog i slutet av nittiotalet. hur som helst, sjön känns fortfarande het, men tyvärr har den långa vintern fört med sig en ganska omfattande syrebrist. slöa mörtar och inaktiva gäddor alltså, inga drömförutsättningar, och det blev heller inget drömfiske. sjön bjöd oss på totalt fem gäddor, fyra snipor och en halvskaplig på drygt fyra kilo. det blir inget mer fiske där den här vintersäsongen, men det kan klart vara värt ett besök igen när isen ligger tunn i början av nästa vinter.

på söndagen var tanken gösfiske tillsammans med jan o och nicklas från söder sportfiske. dagen började med ett praktfiasko då sjön var stängd för säsongen, och vi fick ta ett panikbeslut om alternativt fiske. för att slippa en lång tidsödande transport föll valet på ett närbelägen sjö där det också finns gös.

nicklas hade med sig sin nya fina motorborr. jag har alltid fördömt fiskare med motorborr som slöa tunnisar, men isen denna vinter har fått mig på andra tankar. efter mitt första fiskepass med motorborr är jag omvänd, det var tamejfan helt suveränt! storleken på hålen, 250 mm, är dessutom överlägset. skillnaden mot min normala rantanen 205 är mycket större än man kan tro. det är för övrigt helt sjukt att stockholmsisarna är stenhårda och drygt 50 cm i slutet av mars!


vill ha!

vi hade inga större förhoppningar på fisket, men det var åtminstone inte helt dött. under dagen fick vi fem gäddor, alla som stöpta i samma form. feta och välkonditionerade i fyrakilosklassen. fyra av dem hade en konstig utläkt skada på sidan, det var som att alla fjäll saknades på ett område. när vi fick gädda nummer två med samma skada trodde vi först att det var samma fisk, men när vi tänkte efter insåg vi att märket satt på fel sida. våra teorier är nätskador, eller nån lokal fiskare som märker gäddorna genom att fjälla av ett parti på sidan. mycket skumt hur som helst!

under en dödperiod mitt på dagen passade jag på att meka lite med nicklas motorborr. den tjuvstannade hela tiden på tomgång och hade gjort så ända sen ny. det enda som krävdes för att åtgärda detta var en liten höjning av tomgången, vilket enkelt gjordes med en skruv på utsidan. genomtänkt konstruktion! medans vi var upptagna med motorn säger plötsligt janne: nicklas, ett av dina spön välte precis! innan vi ens hann fatta vad som hänt ser vi hur spöt reser sig upp, för att halvsekunden senare försvinna ner i hålet! nicklas springer dit, men kan bara konstatera att spöt är borta. troligtvis har en bättre gädda huggit såpass hårt att spöt välte, när det hände fick veven ett slag som gjorde att spolen låste sig, och sen är resten historia... jag har under åren sett flera spön vara på väg att möta detta öde, men detta är första gången jag ser ett spö försvinna. en mycket märklig syn, som jag fortfarande kan se i slow motion på näthinnan.

en stund senare dök henrik sandahl upp på isen. det är andra gången han kommer ut och hälsar på i år, mycket trevligt. vem vet, nån dag kanske han till och med får för sig att han ska fiska...


janne, henke och nicklas njuter av vårsolen

nu får den vara färdigbloggat för den här gången. jag hoppas på bättre fiske kommande helg, så att jag får en anledning att prioritera bloggskrivandet...

en snabbis till skåne!

efter gössuccén i onsdags bar det som sagt av söderut tillsammans med jan o, mot skåne och jörgen larsson. resan var planerad sedan länge, men det var in i de sista osäkert om den skulle bli av eftersom gösfisket där nere varit uselt den senaste tiden, och vädret länge såg tveksamt ut. de sista prognoserna såg dock lovande ut, och till sist bestämde vi oss ändå för att åka.

fisket började äckligt tidigt på torsdagen. det var uppstigning 04.30, en snabb frukost och sedan en halvtimmas transport till sjön och en halvtimmas promenad på isen för att komma till vår tänka fiskeplats, som brukar hålla grov gös. jag inledde dagen på bästa sätt med en försiktig flagg ganska omgående. dagens första fisk var inte stor, men det var en gös!


liten skånegös. foto: jan o

efter den fina inledningen hände inget mer på väldigt länge. skåne visade sig från sin allra sämsta sida, och bjöd förutom trögt fiske på gråtrist väder och råkalla vindar som kylde ner kroppen på nolltid. om inte jörgen släpat med sitt vindskydd hade vi gett upp redan före lunch, men vi huttrade bakom vindskyddet och bet ihop ända fram till kvällen.

efter en lång dödperiod började det flagga för jörgen. hans vippor är medvetet mycket känsliga, och det räcker ibland med en stressad mört för att lösa ut linan. dessa "bomflagg" beror ofta på att det finns rovfisk i närheten, och efter ett antal mörtfäll fick jörgen till sist en riktig flagg.


jörgen drillar. foto: jan o

tyvärr blev det ingen gös denna gång, utan en liten gädda, eller slempäls som man säger i skåne. själv tycker jag att en och annan gädda kan förgylla en trög fiskedag, men för en utpräglad gösfiskare som jörgen är det högst ovälkommet, och räknas till och med som en "minusfisk". en stund senare fick jag också en av dessa minusfiskar, och var allså tillbaka på noll...

vi flyttade om lite under dagen men det gav inget resultat. janne hade inte haft ett liv under hela dagen, inte ens en orolig mört, och började misströsta lite framåt eftermiddagen. han kallade till och med sin spöformation för bermudatriangeln... men plötsligt, som en blixt från klar himmel, sögs en av hans vippor ner mot hålet och flaggade till sist av. förväntningarna var på topp, men det var bara mörten som jävlades. detta upprepades totalt sex gånger utan fisk, men när janne riggade upp för sjunde gången högg en fisk medans han höll linan i handen. varken jag eller jörgen uppmärksammade detta, plötsligt stod janne där med en fin gös i näven och vi fattade ingenting...



det hade varit totalt dött på min sida, så efter jannes race flyttade jag några spön åt det hållet. det gav ingen omedelbar utdelningen, men efter en stund tyckte jag att en av mina vippor stod märklig högt. en närmare titt bekräftade detta, och linan löpte av spolen i rask takt. räkneverket visade 50 fot, så jag lyfte spöt och krokade omgående. fighten var ganska sprättig och jag trodde mest på en slempäls, men man vet ju aldrig riktigt hur gösen beter sig...


gös nummer två! foto: jörgen

lite förvånad, men nöjd, kunde jag kroka av och släppa tillbaka min andra gös för dagen. det visade sig bli dagens sista fisk, och med facit i hand kunde jag konstatera att sex spön med titantafs slagit elva spön med flourocarbontafs med 2-1. inga direkta utklassningssiffror, men det var ändå en skön bekräftelse på att man inte MÅSTE fiska med flourocarbon för att få gös, inte ens en riktigt seg dag som denna.

när vi kommit tillbaka till stugvärmen kunde vi konstatera att vi sällan hade frusit så mycket. janne drog på sig dubbla mössor, men inte ens det räckte... eftersom väderprognosen lovade dubbelt så starka vindar nästa dag, och dessutom ett kraftigt lufttrycksfall, kändes det inte alls lockande med fiske. vi tog sovmorgon istället, och drog norrut efter frukosten. det kändes tråkigt att ge upp så lättvindigt, men vi är gamla nog att inse när det inte är värt att plåga sig själv. förhoppningsvis är vi tillbaka igen om någon månad när det är öppet vatten!

trevligt kortpass!

idag onsdag börjar mitt sportlov! jag och jan o är på väg till skånelandet för att fiska gös med ingen mindre än jörgen larsson. janne är på väg hit just nu och jag panikbloggar lite medans jag äter. jag körde ett kortpass imorse och var uppe redan före fem. janne idiotförklarade mig totalt när jag berättade att jag skulle fiska innan vi åkte, och jag kände nog själv att jag inte var riktigt klok... hur som helst, idiotprojekt som detta kan ibland slå väl ut!

hann få ut första spöt och börja med nästa spö när det första flaggade av! en spottad och bettad mört luktade gös lång väg. ner med mörten igen och ut med resten av grejerna, mina spön och jimmy's spön som clarence som vanligt har lånat.

precis när vi var klara flaggade samma spö för mig igen. när vi kom fram stod linan stilla i hålet och räkneverket visade 000. hade den kinkiga jäveln spottat igen? jag kände försiktigt på linan och plötsligt började den röra på sig, långsamt långsamt. mothugget gav fast fisk, och efter en kort men intensiv fight kunde vi landa denna underbara fisk!


5,6 - nytt gösbästa från is!

nu kommer janne när som helst så det är läge att avsluta. resten av dagen gav en mindre gädda åt clarence och en fin gädda på femplus till mig precis när vi plockade ihop vid halvtiotiden. nya rapporter kommer från skånefisket de närmaste dagarna, over and out!

Klubbrekord

Batongen har ju haft ett löjeväckande pinsamt klubbrekord på inlandsörjan. Beväpnad med ismetespön och små mörtar har jag vigt några av vinterns dagar till att råda bot på detta. Så en dag för inte allt för länge sedan satt jag där, i de djupa Rättviksskogarna, men 12 sekundmeter snöstorm piskandes mitt i nyllet. När jag kommit fram till det spö som flaggat av hade fisken rusat 40 meter. Det blev en trixig kamp där både fisk och fiskare slutade som förlorare. Det var svårt att bända upp öringen genom den halvmetern tjocka isen. På tredje omtagningen åker en vacker skogsöring med upp. Den väger 5.3 kg, mäter 77 cm och har en fatalt djup krokning. En sådan fisk vill man så klart ge friheten åter. Men det hade inte ens hjälpt om jag haft en veterinär med ut på isen. Fisken fick smaka klubban i den pinande snöstormen. Fotot blev skit i ovädret och vittnar om ond bråd död... När jag senare rensade fisken fick jag klippa loss kroken ur magsäcken. Ett sådant osportsligt förfarande förtar såklart en hel del av glädjen kring denna fångst. Jag skulle dock vara oärlig om jag ändå inte bekände mig till viss lycksalighet över det putsade klubbrekordet. Men jag ska jaga rätt på fler skogsöringar. Dom ska va större & starkare & dom ska jävlar i min själ simma åter.

mera ismete...

då var ännu en helg till ända och självklart har det pulsats i den nyfallna snön och borrats en massa hål i den halvmetertjocka isen. sammanfattningsvis kan vi säga: mycket svett, lite fisk. lördagens insjöfiske efter gös tillsammans med jimmy behöver inte nämnas med mer än en mening, det blev nämligen helt resultatlöst. troligtvis är nysnön en delförklaring till det usla fisket, har fått rapport om att fisket varit helt omöjligt även på andra håll.

söndagen, det vill säga idag, förlades till skärgården. dagen till ära hade clarence hittat ut ur lägenheten och följde med på ett fiskepass. denna gång befriade jag honom från borrningen, jag vill inte att han ska hamna på vårdcentralen igen!

fisket började riktigt bra, jag fick första flaggen redan innan jag borrat ut alla spön. fisken tog ingen lina men det var stumt när jag försiktigt pillade lite. efter sedvanligt mothugg fick vi se gös på isen, den sprattlade sig faktiskt hela vägen upp för egen maskin.


på väg tillbaka

strax därefter var det dags för clarence. han har varit med på ismete ett par gånger tidigare, men hittills inte fått någon fisk. var det dags att spräcka nollan nu? när vi kom fram till spöet rann linan av spolen i rask takt. inte mycket att tjafsa om, den gamle mannen spände upp linan och fick fast fisken. clarence hävdade envist att det var en mindre fisk, men spöböjen och rusningarna talade ett helt annat språk. jag såg genast att det handlade om en stor fisk, och visst var det så. efter en stunds fajtande och bändande vid hålkanten kunde vi lyfta upp denna relativt välmatade skärgårdsgädda.


clarence nya gädd-pb från is!

inledningsvis, när vi bara såg skallen, kändes gäddan riktigt stor. tyvärr stannade vågen på "endast" 8,2 kg. men vilken start på dagen, och vilken fin premiärfisk för farbror clarence! inte många som kan stoltsera med en åttaplus-gädda som första ismetefisk.

endast några minuter efter detta får jag en flagg till, men den fisken bränner jag tyvärr. får endast en tung knyck till svar innan den går lös. det kan givetvis varit vad som helst, men det var ingen jätteliten fisk, och jag vill ju gärna tro att det var en gös... när en gädda väl har mörten i munnen brukar kroken fästa i mothugget, gösens beniga käft däremot kan vara lite kinkigare. efter detta hände inget mer, med andra ord exakt samma scenario som förra helgens båda fiskedagar. rush på morgonen, sedan dödläge. tråkigt, men inte mycket att göra åt saken. nu väntar en ny jobbvecka, sen tar vi nya tag nästa helg!

diverse gäddfiske

det planerade fisket förra helgen sket sig fullständigt för min del, då jag låg hemma däckad med hosta och hög feber. mina fiskekamrater sket fullständigt i det och fiskade utan mig, med varierad framgång. på lördagen skulle jag fiskat med jan o på hans hemmasjö, men det fisket blev totalfiasko med endast en snipa på isen och det kändes rätt skönt att ligga hemma i soffan. på söndagen skulle jag fiskat med robban från söderbutiken och hans kompis jens. deras fiske gick destå bättre med tio gäddor och två gösar, största gädda 11,650 och största gösen 4,450. då kändes det helt förjävligt att ligga hemma i soffan...

den här helgen hade jag återhämtat mig och det blev såklart två dagar på isen. på lördagen fiskade jag tillsammans med en nyfunnen gäddfiskevän som heter roger, för övrigt en gammal bekant till clarence. tillsammans med en vän arrenderar han ett vatten söder om stan, och när han bjöd han in mig för att testa ismete på hemmavattnet kunde jag såklart inte tacka nej.

vi möttes upp vid sjön i gryningen, som nu börjar komma allt tidigare. snart är det slut med gryningsfisket för den här säsongen, det blir helt enkelt för jobbigt att gå upp så tidigt... fisket började bra, jag fick första gäddan redan innan vi hunnit få ut alla spön. strax efter det upptäckte jag att ett par av mina mörtar mådde mindre bra på grund av syrebrist, så jag blev tvungen att panikflytta två spön. syrebristen var begränsad till ett visst område, vilket vi undvek resten av dagen. under första timman lyckades jag kroka och landa ytterligare tre gäddor, samtliga feta och trinda men tyvärr ingen större än 5 kg.


liten tjockisgädda. foto: roger bjuvgård.

under förmiddagen kom det in ett otäckt snöoväder och det medföljande tryckfallet dödade fisket helt och hållet, vi hade inte ett pet under resten av dagen, och gav upp relativt tidigt. sjön har dock potential, och kanske blir det ett pass till innan isen går.

på söndagen följde jag med robban och jens på skärgårdsfiske. självklart på samma ställe som de framgångsrikt fiskade förra helgen. då hade de trögt fiske på morgonen och ett jäkla race på eftermiddagen, men denna dag var det fullt ös redan från början. jag fick en fyrakilosfisk efter bara några minuter, och robban krokade sin första gädda redan medans han riggade sitt första spö!


vacker sjukilosgädda

ingen dålig start på dagen, var skulle detta sluta? den nästkommande timman drog robban två mindre gäddor i samma hål, och jag fick dubbelflagg. först kom en mindre gädda, och precis när jag krokade av den flaggade nästa spö. underbart! det var en betydligt bättre fisk som bjöd på sanslös bra motstånd. den gick fast i botten flera gånger och varje gång trodde jag att det var kört, men fisken slog sig lös och till sist lyckades jag styra in skallen i hålet. jag fiskade riktigt grunt och allt bottengrums som gäddan rörde upp gjorde att vi inte såg ett smack i hålet, och vi hade alltså ingen aning om hur stor fisken egentligen var.


dagens andra sjukilosfisk

som vanligt fick jag bli lite besviken. en fin fisk och en grym fajt, men jag hade nog trott att den var ett par-tre kilo större. efter detta hände samma sak som på lördagen, det vill säga fisket dog fullständigt. vi fick inget mer på hela dagen, och då satt vi ändå kvar ända in i skymningen. det mest osannolika är att jens, som hade sina spön mellan mig och robban, inte fick ett enda flagg under hela dagen! han fick visserligen sin beskärda del av fina fiskar veckan innan, men ändå.

nu är jag framme vid dagens fiske, som bedrevs på arbetstid. vi hade friluftsdag på skolan, och medans eleverna pimplar brukar jag sätta ut några ismetespön. jag tog med mig kollegan lasse och inledde fisket redan ett par timmar innan kidsen dök upp. även idag fick jag en liten morgonrush och efter det dödläge hela dagen.


vackert tecknad gädda från pölen bredvid skolan

totalt blev det tre gäddor idag, alla små. jag har haft ganska höga tankar om den här lilla pölen som gäddvatten, men jag vetefan... man kan visserligen inte döma ut en sjö efter ett fiskepass, men jag hade gärna sett en lite större fisk på isen. nåväl, nu är det bara två arbetsdagar kvar, sen är det helg och det blir tvådagarsfiske igen bara det inte blir för kallt!

från brax till blank lax

ni kanske har hört talas om bokprojektet med det underbara namnet från brax till blank lax? skribenten tomas edenfeldt och fotografen fredrik lewander jobbar på en bok om det fantastiska och varierande fiske som vår skärgård erbjuder, året runt.


länk: från brax till blank lax

via jörgen larsson på fiskefeber kom tomas i kontakt med mig, och efter en tids mailkonversation möttes vi upp i lördags för att om möjligt lura upp en skärgårdsgös. vi var ute på isen tidigt och riggade våra ismetespön. gösen hugger gärna medans det är mörkt eller precis i gryningen, och denna dag var inget undantag. vi hade fått ut alla spön och när dagens första ljus gav sig tillkänna segade sig en av mina vippor ner mot hålet, långsamt och försiktigt, för att till sist flagga av. räkneverket var kvar på noll fot, och linan låg stilla i hålet. mycket talade för det klassiska gösscenariot med spottad eller stulen betesfisk, men när jag försiktigt kände på linan var det tvärstopp i andra änden. ett rejält mothugg och en kort fajt senare kunde vi pilla upp denna lilla sötnos genom hålet.


tvåplusgös, foto tomas edenfeldt

under morgonen slog vinden om från sydväst till nord. man kan tycka att denna typ av omslag inte borde märkas under isen, men det är sällan bra för fisket, inte heller denna dag. vi hade flera försiktiga gösnapp under dagen, framför allt tomas som flera gånger drabbades av "pill och pet" med tandstämplade mörtar, men ingen mer gös på isen. förutom det fick vi såklart ett gäng gäddor, totalt fem. under mina två tidigare pass har jag inte sett till en enda krokodil, och de är normalt sett inte välkomna när man fiskar gös, men i det här fallet är jag faktiskt glad att gäddan är tillbaka.


en av dagens minikrokodiler, foto tomas edenfeldt

fotografen fredrik kunde inte följa med på lördagen, men däremot hade han inget bokat för söndagen, så han fick följa med mig och jimmy ut då istället. vi velade länge om var vi skulle fiska, men smhi's prognos lovade hårda nordliga vindar, och det fick oss att chansa på ett nytt ställe där vi kunde sitta i lä.

fisket detta dag lämnar mycket att önska, och detta ställe besökte vi för första och sista gången. typiskt att det är uselt fiske när man har fotograf med på isen, men han var rätt nöjd ändå. det var bitvis ganska fint ljus, och han fick massor av utrustningsbilder. ett par smågäddor blev det också, men det var ju gös vi var ute efter. strax efter lunch fick jag min första flagg för dagen, men det blev ingen fisk, endast en stulen mört. var det gösen som gäckade? på med ny mört och snart flaggade det igen. spottad mört, och så fortsatte det ytterligare ett par gånger den närmaste timmen. när vi plockade ihop vid tvåtiden flaggade samma spö för femte gången, och äntligen fick vi veta vad det var som jävlats med mig.

borre! foto fredrik lewander

upp kom en liten men riktigt fet abborre. troligtvis beror fetbuken på att den smällt i sig den första mörten som den stal för mig, och trots att den hade mört ända upp i halsen skulle den ha en till. snacka om glupsk! inte mycket till fisk, men det var ändå dagens höjdpunkt att jag till sist drog det längsta strået.

imorrn är det torsdag och snart är det helg! vädret ser bra ut och på lördag ordnar vännen jan o ismeteträff på hemmasjön i bro. det blir såklart fiske även på söndagen, återstår att se var.

Prickiga pennalister

Insjööringar från skogen. Skygga, petiga och elaka. Stjäl betesfisken utan att lösa ut vippan. Eller flaggar av, får en att springa och spottar ut hela tacklet innan man hunnit dit. När maten håller på att koka upp på stormköket är det så gott som huggaranti. Ingen fast fisk, bara så pass att maten hunnit koka över tills man kommer tillbaka. Helgen som gick präglades av felaktiga väderprognoser, bomflaggningar och spottade beten. En öring slog sig loss ända uppe i borrhålet. Ett fåtal gröna och nån randig gav sig oxå in i leken. Den prickiga på bilden väger 2.96 kg och fick gå tillbaka. Trots allt bök och stök vill man åter. Med mindre betesfiskar, smidigare tackel och nytt tålamod. Skönt oxå med lite avbrott från jobb och husbestyr. Det får bli ett nyårslöfte för 2011 att klämma in lite mer fiske.

kvällsfiske

jag är egentligen sjuk och borde inte vara ute och slarva på isen, men rastlösheten som finns i den här lilla kroppen är svårbemästrad. jimmy jobbade till kl 14, och när han klev ut från gummifabriken väntade jag utanför grindarna med polon packad och klar med allt som behövs för ett eftermiddagspass.

tyvärr går mörtfisket inte speciellt bra för tillfället, vilket begränsade oss till tre spön var. när vi fått ut grejerna kom jimmy på att hans sosse-iphone låg kvar i bilen, så han pulsade iväg för att hämta den. dagens kids, pallar inte ett par timmar utan att vara uppkopplade...

medans jimmy var borta gick jag en runda och kollade läget med mina spön. jag bestämde mig för att sänka mörten en aning på mitt sista spö, och hade precis lossat linan från vippan när mörten fick övermörtliga krafter och slet linan ur mitt grepp. jag kände lite försiktigt på linan och det var defenitivt mer än bara mört i andra änden, så jag satte in ett rejält mothugg!



inte världens största, men... varje gös från isen är en framgång! jimmy fick sig en välbehövlig språngmarsch iklädd flytoverall för att ta en bild på fisken innan jag släppte den igen. jimmy blev så svettig att han klev ur overallen och svalkade sig en stund iförd endast småbyxor. det finns bildbevis på detta, men det kan finnas minderåriga som hittar in här så jag tror att vi låter den bilden stanna i arkivet...

med en så bra början hade vi stora förhoppningar på resten av kvällen, men det hände inget mer och vi bröt kl 17. imorgon ska det blåsa 14 sekund så det är inte läge att fiska, men om mörtarna är på bättre humör blir det nog fiske igen på fredag!

årets sista gös!

i onsdags lyckades jag lura med mig clarence ut på isen för ett pelagiskt göspass. vi ångrade oss redan halvvägs ut på isen, tjock snö med stöp omvartannat var sjukt jobbigt att gå i, men när vi kommit så långt fanns ingen återvändo, det var bara att bita ihop.

fisket är inte mycket att skriva hem om, men pulsandet och borrandet i dubbelis tog knäcken på clarence fullständigt. han hade stora besvär med att knyppla in sig själv i bilen efter avslutat fiske, och det var inte så långt borta att han fick tillbringa natten i bilen, det var inte helt självklart att han skulle få upp sin stela kropp ur bilsätet. till sist gick det vägen, men det planerade nyårsfisket var givetvis inte att tänka på, jag tror att clarence har fått nog av is för ett tag.

jag gav mig alltså ut ensam idag. har jag bestämt fiske så blir det fiske, sällskap eller ej är av underordnad betydelse. det var lite kyligt imorse men smhi hade lovat strålande sol, och tänka sig, de hade rätt den här gången!


fantastisk soluppgång!

jag var ute i god tid och hade alla mörtar i vattnet medans det var mörkt. det är inte ovanligt att gösen hugger innan det har blivit ljust, och det händer även att hungriga gäddor beter sig på det sättet. men icke idag, jag hann till och med ge mig på en tröstmacka innan någon hände. visst är det lustigt, det räcker att man öppnar termosen och tar fram en macka för att det ska hugga! inget undantag den här gången heller, när halva mackan var uppäten pinglade det till rejält och mitt närmaste spö flaggade av. inget pill och pet, smack på bara, linan rusade av rullen. gädda såklart, fan också, tänkte jag när jag satte in mothugget. därför blev jag positivt överraskad när ett rejält göshuvud tittade upp ur hålet!



eftersom fotografsällskap saknades fick jag chansa lite. jag skickade ner gösen i hålet med kroken kvar i truten och frikopplade rullen. jag hämtade snabbt ryggsäck och mörthink och riggade upp kameran med självutlösare. upp med gösen igen, en snabb bild, sen avkrokning och återutsättning. självutlösarbilder blir sällan speciellt bra, denna är inget undantag, men hellre en halvdålig bild än ingen alls.

jag satt kvar till kl 13 utan så mycket som ett pet, men är ändå rätt nöjd med dagen. en gös från isen är aldrig en självklarhet och varje gång det lyckas känner jag en viss tillfredställelse. nu skall nyårsmiddagen förberedas, gott nytt år alla fiskebröder där ute!

öringsuccé i masskogen!

jag missade nog att nämna det i mitt förra inlägg, men jag är alltså uppe i masriket för julfirande. det har varit alldeles åt helvete för kallt för att fiska här uppe, men efter några dagar i soffan blev absinensen till sist för stor. prognosen för juldagen visade 15 minusgrader och det är ingen temperatur som vi normalt bedriver fiske i, men nu var vi desperata nog att ge oss ut. peter hade bara ledig juldagen och annandagen, och det gäller ju att passa på när tillfälle ges.

vi valde att återvända till sjön långt uppe i masskogarna som vi hittade tidigare i vintras. peter fick en fin öring då, och tanken nu var att ta reda om det var en tillfällighet, eller om det går att få fler...

tyvärr har det ju ramlat ner lite snö sen vi var där sist. då hade vi genomskinlig kärnis med endast ett tunt snötäcke, nu är det en aning mer. när jag klev ur bilen och över en plogvall försvann båda mina ben, snön gick upp till pungen! vi trotsade snömassorna och pulsade ner till isen. närmast land låg snön tjock, men en liten bit ut hade det otroligt nog stöpat igenom och frusit ihop! en knapp decimeter snö bara, nästan för bra för att vara sant. vi hämtade grejerna och skyndade iväg mot samma område som sist. halvvägs där började det knaka under fötterna, och ytterligare några steg senare började det plumsa. satan! varken jag eller peter har någon direkt förkärlek till snöslask, så vi gjorde helt om och valde att fiska i det oprövade området med hopfryst stöp.

lagom tills grejerna var riggade och klara flaggade ett av peters spön. linan rusade av spolen och våra förhoppningar om en morgonpigg öring väcktes. förhoppningarna kom på skam när en bekant trut fylld med vassa tänder visade sig i hålet. gäddorna slipper man nästan aldrig...

inte långt senare var det dags igen. peter fick flagg, och medans han drillade flaggade ett spö till! ett tag såg det lite dramatiskt ut, men han redde ut situationen och lyckades landa två hyfsade borrar i halvkilosklassen. mina spön var fortsatt lugna, men det kan man inte säga om peters. ett spö försett med en gigantiskt flasher istället för bly flaggade, och nu var det allvar! efter en kort fight kunde vi tillsammans se ett riktigt stort huvud i hålet, och det ville absolut inte upp. efter en stunds lirkade gick det vägen, och jag var redo med tången direkt när peter fick upp huvudet i hålet. avkrokningen gick smidigt, sen fram med kameran för en snabb bild!


utlekt insjööring, ca 5 kg

efter avklarad fotosession, snabbt som attan ner i vattnet igen. vår tanke med dagens fiske var egentligen att klubba eventuell fångst, men en öring som denna är troligtvis inget vidare på tallriken, och vi vill dessutom bibehålla ett bra fiske, och det görs inte genom slakt! vår förhoppning är att fisken klarade sig bra genom vår snabba hantering, och i bästa fall kan det bli en återfångst när fisken har lite mer kött på benen och kan bjuda på bättre motstånd.

det var fortsatt dött för mig ett bra tag, men under förmiddagen hade jag i allafall två misstänkta öringkontakter som inte gick fast. det var verkligen inte min dag! peter däremot, regerade på isen. en halvtimma efter första öringen kom nästa på besök, en otroligt blank och vacker fisk i trekilosklassen!


tre kilo silver!

naturligtvis behandlade vi den på samma sätt som den första, supersnabb fotografering och sedan tillbaka. under resterande delen av dagen fick peter ytterligare två öringar, en på drygt två kilo och en till på ungefär tre. även jag lyckades till sist landa en öring, en nästan kolsvart fisk i trekilosklassen som bjöd på riktigt bra motstånd! skönt att spräcka öringnollan från is, nu kan det bara bli bättre framöver. bilder finns på dessa fiskar, men bilderna är sådär på grund av stressen, så jag ska bespara er från dessa. alla fiskar utom en klippte beten riggade med flourocarbontafs och små krokar, kanske var det en slump? hur som helst lär vi inte ha några gäddtackel med oss när vi återvänder nästa gång!

på söndagsmorgonen hade temperaturen krupit upp närmare fem minusgrader, perfekt. dessvärre snöade det och blåste tio sekundmeter! senast för några veckor sedan sa jag till mig själv att jag aldrig mer skulle ismeta om det snöade eller blåste, fisket brukar vara helt uselt och det är totalt vidrigt att vistas utomhus. men minnet är ganska kort och huvudet dumt, så imorse var vi tillbaka på samma sjö som igår. vi valde en ny plats där vi kunde sitta i lä för den vidriga vinden, men våra spön som satt mitt ute på isen var såklart helt oskyddade. vinden piskade snön och hålen fylldes på nolltid, vissa spön snöade nästan helt över. detta kunde man kanske ha levt med om det varit lite fart, men...

inte en flagg fram till klockan elva fick oss att plocka ihop och göra en rejäl flytt. jag trodde verkligen inte på det, men när man har släpat alla grejer ända upp i skogen kan man lika gärna anstränga sig lite. när jag precis hade riggat vippan på mitt andra spö flaggade det av. jag hann inte ens förbanna den livliga mörten innan jag såg att linan löpte av spolen i våldsam takt. öring? nei...


pelagborre

upp kom denna pelagiskt jagande borre på 6-7 hekto. inte så väntat, men roligt! peter fick en likadan flagg på utlägg, men missade den fisken. ytterligare två flagg på kort tid blev det, med resultatet en spottat mört och en snipgädda. sen var det dött. vi bet ihop och stannade till klockan tre, men det blev inte en flagg till. tur att det fanns andra glädjeämnen...


hela dagens höjdpunkt!

för andra dagen i rad släpade vi med oss ett lass ved ut på isen, och det var det väl värt. varm mat mitt på dagen, och en välkommen möjlighet att värma stelfrusna fingrar. det måste bli en vana!

imorgon bär det av till storstaden igen. det blir för kallt för fiske här i masriket, så jag kan lika gärna åka hem. kanske kan det bli nåt fiske på hemmaplan i veckan, om jag kommer på nåt behändigt ställe där det går att parkera nära vattnet och det inte krävs en jättepromenad på isen. tills dess, ha det!

fiskefri vinter?

visst är det underbart med riktig vinter! kallt så inihelvete och minst en halvmeter snö, det är grejer det! 19,4 minusgrader på termometern just nu och fiske känns avlägset. en timmas slit för att hugga fram mörtstugan igår börjar kännas allt mer bortkastat. gick en promenad runt sjön precis. det ser väldigt fint ut, men skenet bedrar. tre till fyra decimeter snö, och på många ställen en decimeter slask i botten, som inte fryser trots 20 minus eftersom snön isolerar så bra.



om det varit 15 grader varmare hade jag kanske haft ett par rader med spön längs den här vasskanten, och i bästa fall sprungit som en dåre mellan viftande vippor. en bra dag på den här sjön är 50 flagg inte ovanligt, men just nu känns det avlägset. en riktigt fet varmfront är vad som skulle behövas, smälta bort snön. men det är väl bara att glömma, liksom allt vad fiske heter fram tills mars eller så.



mustaschen avslöjar temperaturen. redan förra vintern började det snackas om en ny istid. vad ska det då bli av denna vinter? snackade med jörgen larsson i igår, han hade dryga 20 minusgrader. i skåne! när hände det senast i december? kylan för även med sig en del andra bieffekter. isen ligger inte bara tjock på sjöarna, utan även i peters mörtbalja. han försökte råda bot på detta med en gammal doppvärmare, och det hade säkert fungerat fint om han inte hade glömt den i baljan... nån som är sugen på kokt mört till julbordet?

nåväl, det ser ut att bli något mildare på juldagen, vilket råkar vara den enda dagen peter kan fiska. hoppas verkligen att prognosen stämmer. det blir visserligen för kallt för catch & release-fiske, men vi kommer satsa på insjööring och eventuell fångst får bli nyårsmiddag. annandagen blir det ännu mildare, och då kanske det blir en liten pelagisk gössatsning! håll tummarna...

SHERIFFEN!

ismete utan framgång

jag tillhör den säkerligen ganska lilla skaran av fiskare som jublade när vintern slog klorna i stockholm rekordtidigt. ismete redan i slutet av november, och hela mälaren låg under is den första december. fisket på de första isarna brukar vara riktigt hett, och förväntningarna var på topp! jag och batongbroder jimmy tog till och med ledigt från jobbet två dagar för att vara först ut. fisket på torsdagen började bra, ett av mina spön flaggade av tidigt och det var en skaplig pelaggädda som sugit i sig mörten.


ovägd sjuplus

vi lyfte gäddan för en snabb bild, sen tillbaka. det var ganska kallt denna dag och det gäller att hantera gäddan ovan vatten under så kort tid som möjligt för att undvika förfrysningsskador, så det var inte läge för vägning.

bra början på dagen, och nu hade vi hela denna dag plus fredagen att se fram emot, yippie! tyvärr gick det fortsatta fisket inte riktigt som planerat. under torsdagen fick vi tre gäddor till, med en snittvikt på ungefär ett kilo. min tidigare snittvikt i detta vatten låg på dryga sju kilo, men det gör den alltså inte längre...

fredagen vill jag helst inte nämna överhuudtaget. jimmy fick en gädda direkt på morgonen medans det fortfarande var mörkt, och den vägde säkert närmare två kilo. sen började det kräksnöa, och gjorde så i ungefär tre timmar. om smhi hade haft vett nog att nämna att det skulle bli snöstorm kanske vi hade stannat hemma, men nu fick vi sitta ute på sjön och frysa arslet av oss istället. morgongäddan blev dagens enda, och det enda vi kunde glädjas åt var nog att jimmy hade tältet med sig, så att vi åtminstone slapp bli helt översnöade.

jimmy avböjde isfiske under helgen, då fiske i lårviken som vanligt lockade mer. den här gången hade huliganen dessutom rätt, fisket i lårviken var betydligt mer lukrativt än fisket från isen. på lördagen tog jag med tony ut på skärgårdsis, och lyckades för andra dagen i rad bli helt utan flagg. tony lyckades något bättre och drog fyra eller fem gäddor. den största var riktigt fin, säker närmare 7 kg, men direkt efter avkrokning slet den sig ur tonys näve, så det blev ingen bild.

på söndagen blev det också fiske, på äcklig insjöis. jag hade förväntat mig jättefin is, men uppenbarligen har det snöat betydligt mer på södra sidan av stan än på den norra, och snön har ingen positiv inverkan på isen. den varierade mellan 6 och 8 cm, men tenderade att bli sämre ju längre vi gick. när vi hade kommit halvvägs började det knaka lite väl mycket under fötterna, så vi stannade där och borrade ut grejerna. precis som på lördagen snöade det ordentligt, och fisket var därefter... trögt alltså. vi bet ihop några timmar men gav upp redan före lunch, och jag kunde räkna in ännu ett fiskepass utan flagg.

kommande helg tänkte jag fiska två dagar igen, men när jag vaknade på lördag morgon möttes jag av... snö! återigen denna förbannade snö, utan förvarning. jag återgick till sängen utan att tveka, och tog sovmorgon. framåt förmiddagen lugnade det ner sig, och jag körde ett halvdagspass. inte helt oväntat utan flagg, fjärde passet i rad...

på söndagen var vädret något bättre och jag fick dessutom sällskap av clarence som hade dammat av pimpelprylarna. jag inledde med en tidig snipgädda, och inte långt efter det började clarence vifta med armarna, sen grävde han ner hela armen i hålet. jag fattade att nåt var på gång, så jag sprang dit och kom fram lagom tills han lyfte upp en stor abborre! karln var helt salig och mumlade nåt om nytt pb...


46 cm borst!

som synes var den riktigt lång, men tyvärr inte alls så välmatad som borrarna brukar vara såhär års. hela 46 centimeter, men vikten stannade på blygsamma prick kilot, och därmed blev det inget nytt pb. det var allt som hände under hela dagen, och därmed har de två helgerna som borde erbjudit säsongens bästa fiske varit total katastrof. det kan inte gärna bli sämre än så här, så det är väl bara att nöta på och hoppas att det vänder...

stockholmspremiär på is!

nu har kylan hållit i sig hela veckan, men snö och kraftiga vindar har satt käppar i hjulen för alla oss ismetefantaster. men idag skulle det väl ändå gå att komma ut nånstans? en iskoll på tilltänkt vatten igår visade på 3-4 centimeter. en kall natt till och det skulle vara klart fiskbart! smhi lovade snöfritt och 12 minusgrader, så det kändes lovande! peter var så fiskesugen att han bums packade bilen och körde de 22 milen från ludvika. tyvärr misslyckades smhi (än en gång) totalt med sin prognos. det snöade hela natten och var endast 5-6 minusgrader. isen var nu täckt med flera centimeter snö, och hade inte vuxit alls. vi hoppades ändå på fiske, men efter några steg ut på isen knakade det lite väl mycket, så det var bara att retirera.

vad göra då? vi hade en reservplan, som dock inte var hundraprocentig. för ett par år sedan fiskade vi på en liten grund pöl långt ut i skogen, och den kanske kunde ha bärig is. det är tre mil enkel resa, men vi kunde inte gärna ge upp när peter åkt ändå från ludvika. vi packade alltså in oss i bilarna och körde dit genom snöstormen.

väl framme fortsatte eländet. när vi skulle parkera lyckades vi köra ner båda bilarna i ett dike som var dolt under snön. polon lyckades vi med gemensamma krafter att knuffa upp, och sedan nyttjade vi den tyska lilla arbetshästen till att bogsera upp peters volvo. helt sanslöst att det gick vägen!

nästa problem var isen. skulle den hålla? vi krånglade oss ner till den lilla sjön genom tre decimeter snö. det var rejält med snö även på isen, och peter lyckades kliva igenom redan innan vi kommit ut. helvete, det kommer aldrig att gå, hann jag tänka innan peter tog två steg till ut på isen och konstaterade att den bar! ett par snabba hugg med isbillen bekräftade detta, ca 8 cm is, mestadels bestående av fruset snöslask, men ändå rätt stabilt. ut med grejerna!

jimmy hade med sig sitt nyinköpta vindskydd. ett sportfiskedesignat i camo-tyg kostar 1500 spänn, detta mer strandanpassade från sportjohan kostade en dryg tvåhundring!



som vanligt på denna lilla pöl började det trögt, men under förmiddagstimmarna kom det en och annan ströfisk av mindre storlek. vi insåg snabbt att isen var väldigt ojämn, på vissa ställen hur bra som helst, på andra näst intill öppet vatten. vi vidgade långsamt det fiskbara området, och flyttandet gav som vanligt resultat. peter flyttade mest, och det var självklart han som krokade dagens första lite bättre fisk.



sex kilo, fet och fin! och det slutade inte där, när peter höll på att rigga upp på nytt ser vi hur han plötsligt står med böjt spö igen!



en gädda hade huggit mörten medans peter fortfarande höll linan i handen. var det samma gädda som var dum nog att hugga igen? nej, det var en annan gädda, något mindre. troligtvis blev den nyfiken på vad som hände när peter fajtade den första gäddan, och när det plötsligt ramlade ner en mört från ingenstans gick det inte att hålla fingrarna borta!



för mig och jimmy gick det inte lika bra. jimmy hade ett par snipor i protokollet, själv hade jag inte en flagg! för mig fortsatte dödläget, men jimmy lyckades rädda hedern med en skaplig fisk omkring fem kilo.



efter maten lyckades jag rädda hedern med ett par gäddor. ingen storlek att tala om, men skönt att slippa gå helt lottlös! peters idoga flyttade gav resultat i form av en till fin fisk i sexkilosklassen.



vi körde på till tidig eftermiddag, sen behövde jag bege mig hemåt för att byta om inför eftermiddagens inomhusfotboll. totalt tror jag det blev 15 gäddor under dagen, vilket väl är helt ok. om vädrets makter varit med oss tror jag vi kunde haft betydligt bättre fiske, antalmässigt och kanske storleksmässigt. den där pölen har klart potential för en riktigt stor fisk, och den är ett utmärkt alternativ när isen inte bär någon annanstans!

torsk på torsk!

idag är det fredag och det innebär normalt en heldag i slöjdsalen. men inte denna fredag, eleverna är ute på prao, vilket betyder lektionsfritt! lägligt nog fick jag erbjudande av gunnar berglund att följa med ut till gålö, och det var jag inte sen att tacka ja till. han behövde hjälp med en boj på fiskodlingen, och efter det skulle det finnas tid för lite torskfiske. torsk känns för mig otroligt exotiskt här på östkusten, finns det ens eller är det en skröna?

bojfixandet tog inte många minuter, och efter att båtens tank fyllts på begav vi oss mot torskens territorium. det var inte alls så långt ut som jag trodde, och jag kände mig rätt skeptisk. en otäck nordlig vind gjorde det allt annat än behagligt att befinna sig utanför kabinen, och vi driftade så snabbt att det var svårt att nå botten trots en pilk på 150 gram. efter två drifter utan känning tyckte gunnar att det var dags för fikapaus, och så fick det bli. nyfikade och med varma fingrar fick torsken en chans till. jag föreslog att vi skulle lägga en lite annorlunda drift, där vinden inte låg på lika hårt, för att ha lättare att hålla bottenkontakten. precis när det kändes som mest hopplöst sög det till i min pilk, och jag krokade på rutin. en mindre fisk följde motvilligt med upp mot ytan, och när jag fick syn på den tänkte jag: vad fan är det där?


bergstorsk av stekpannestorlek

visst syns det att det är en torsk, men när den mörka tjocka lilla saken visade sig i ytan såg det mer ut som nån slags ulk eller simpa som vi ofta fick som bifångst när vi fiskade torsk på västkusten under min barndom.

när jag bevisat att det faktiskt finns torsk där nere i östersjöns djup kändes det inte längre värt att nöta vidare i den iskalla vinden. vi sökte istället lä och försökte lura en av de numera mycket sällsynta havsöringarna.


gunnar dänger efter öring

inte helt oväntat blev öringfisket resultatlöst, och vi begav oss åter mot hemmahamnen. torskfisket gav mersmak, och nu när jag vet var de bor kommer jag garanterat att återvända när vädret är mer gynnsamt!

ismetepremiär!

hemma i masriket har isen legat ett tag, och med lite god vilja hade det gått att ismeta redan förra helgen. då hade jag annat för mig, så det blev inte av. efter en snöbefriad vecka med minusgrader hade isarna vuxit på sig lite, och då kändes det klart värt att åka hem för att få ett rekordtidigt premiärismete!

min grundtanke var att lura med mig jimmy och ismeta två dagar på två små med mycket gäddrika sjöar där jag fiskat hela min uppväxt. men jimmy tofflade ur och valde fiske i lårviken framför ismete. ett mycket dåligt val enligt mig! tur att peter aldrig bangar på fiske, oavsett årstid. dock var han inte alls sugen på 50 smågäddor om dagen, han ville inrikta sig på grov fisk. eftersom jag helst fiskar med sällskap valde jag bort smågäddorna och körde tillsammans med honom istället.

på lördagen åkte vi långt åt helvete upp i masskogarna och fiskade på en sjö som är känd för att hålla grov gädda. vi gjorde oss omaket att åka hela vägen dit redan på fredagskvällen, bara för att kolla isen. den var 15 centimeter över hela sjön, trots att alla "locals" vi pratade med påstod att det var fruktansvärt dålig, och att man absolut inte skulle ge sig ut där ännu på länge. självklart handlar det om att de vill ha sjön för sig själva på första isen, då det alltid är som bäst.

vi fick börja dagen med en rejäl promenad, först över stock och sten, sen rakt över sjön, för att komma till området vi ville fiska på. allt annat än bekvämlighetsfisket i den lilla hemmasjön som jag hade tänkt mig! vi fiskade pelagiskt över en kant, och det gav ganska snabbt utdelning. dagens två första gäddor var små, men när jag fick min andra flagg blev det riktigt intressant. jag såg när det flaggade av och var snabbt på plats. när jag spanade in räkneverket trodde jag knappt mina ögon, det visade 178 fot och linan löpte fortfarande! hade jag missat att nolla när jag riggade spöt? vid mothugget blev det lite småtungt, men jag fick ingen direkt respons från fisken. det kändes mest som att jag släpade hem nåt skräp, en gammal plastsäck eller nåt annat som gjorde skapligt motstånd, utan att röra på sig. räkneverket visade sig stämma, för det var ett jäkla vevande innan fisken kom in till hålet. till sist fick jag in fisken, en gädda på sex kilo. men vilken rusning! 180 fot på 15 sekunder, jag har aldrig varit med om något liknande, och det enda jag kan komma på som liknar detta är nog storskraken som niklas ismetade upp förra vintern.



under dagen flyttade vi över ett ganska stort område. det gav endast några mindre gäddor, men framåt eftermiddagen när det nästan var dags att ge upp räddade peter hedern en aning med denna femplus-fisk.



totalt blev det 10 gäddor under dagen, vilket väl får anses godkänt för fiske på ett nytt och okänt vatten. vi lärde oss en del, och nästa vinter kommer vi säkert att vara där igen på första isen. denna vinter är det nog färdigfiskat där, för sjön brukar bli schweizerost ganska snabbt när isen väl ligger. under dagen fick vi även rapport om att det hade landats en riktigt stor gädda på min lilla hemmasjö. lite efterforskningar har bekräftat detta, och jag har även fått tag på en bild. fångstmannen heter johan, och gäddan är mig veterligen den största som fångats i sjön i modern tid, om viktangivelsen på 10,1 stämmer. om jimmy hade följt med hade vi suttit på den sjön, och vi hade fiskat i viken där gäddan fångades...



nu till dagens äventyr. vi gav oss åter upp till en sjö i de djupa masskogarna. fisket var betydligt trögare än igår, och förmiddagens fiske gav endast en mindre gädda och två bomflagg. klockan elva bestämde vi oss för att byta sjö. åka hela den långa vägen hem för att köra eftermiddagen på en av småsjöarna, eller chansa med en sjö på närmare håll och få mer fisketid? valet föll på alternativ två, och det blev en sjö på hemvägen som förutom gädda även ryktas hysa en och annan örjan. detta fick peter snabbt bekräftat, då ett av hans spön flaggade medans vi riggade grejerna. mörten blev tuggad och utspottad, och när peter sänkte ner den i hålet kom en stor öring upp under hålkanten och klippte mörten en andra gång! det blev ett spontant mothugg med näven, och några knyckar innan fisken gick loss. peter var inte glad, men det var spännande och gav mersmak!

strax därefter flaggade ett av mina spön, men det blev bara en mörtstöld. nästa gång var det peters tur igen, och nu fick kroken fäste! efter en kort men hetsig drillning kunde vi landa denna mörka skönhet.


insjööring 3,9 kg!

en utlekt och mager fisk som borde vägt lite mer, men den var ändå beviset på att det går en del öring i området, och det gör att det absolut är värt att återvända! framför allt framåt midvintern när gäddfisket är segt. resten av dagen gav endast några mörtstölder, och själv blev jag alltså helt utan fisk idag. ser man till hela helgen har fisket för min del varit fiaskoartat, men vi har utforskat ett par nya intressanta vatten och det kan vara värt mycket för framtida fiskepass!

Höstfisket 2010

Har inte bloggat nåt under hösten. Det blev inte så mycket fiske som jag önskat, men det blev ändå några pass och jag valde att fortsätta jaga gädda med trolling som metod.

Fisket har bedrivits i lite olika vatten, i huvudsak på större sjöar. Har fiskat lite mer med stora beten och varierat mitt annars pelagiska fiske med att gå in grunt emellanåt.

Har fått en del gädda, några halvskapliga, men det har inte blivit nån toppfisk att skryta med. Största på blygsamma 8.4 kg och den tog i ett dubbelhugg tillsammans med en fisk på 10.6 kg. Den dagen fiskade jag tillsammans med PN från hans båt eftersom styrningen på min båt hade fryst ihop. 10.6-kilosen högg på PNs sida. Ganska häftigt och smått kaotiskt att drilla, landa, väga och återutsätta två så pass rejäla fiskar samtidigt. Inte helt fel att vara två i båten en sån dag.

Har blivit en del fina pikes på mellan 7 och 8 kg, men tyvärr har det också varit mer smått den här hösten. Har funderat på om det kan bero på att jag har varit in en del och kört på grundpartier, men den logiken stämmer illa då flertalet av de större tagit ända inne på 5-8 meter, samtidigt som mindre gäddor smackat i mitt ute på frivattnet…

Tyvärr kom vintern tidigt, varpå båten redan stuvats in i ladan. Som jämförelse körde jag förra året min sista gäddtrolling på Lucia.

Förra året lade jag helt ismetet på hyllan till förmån för diverse huspyssel. Kan komma att bli nåt liknande i år, men ska åtminstone försöka klämma in några dagars ismete så att abstinensen inte blir alltför outhärdlig. Det kommer även att bli en hel del wobblerlackering, då jag kittat upp mig på en hög bra beten i fula färger…