Ismete

Har varit bedrövligt dålig på att blogga senaste året. Inte för att jag fiskar så mycket, men det blir ändå en tur varannan helg. I år har jag fått upp intresset för ismetet igen. Uppdaterat utrustningen med en motorisborr, nya vippor & en ny pulka. Har lyckats lirka upp 2 tior, 10,9 kg & 114 cm samt 10,1 kg & 105 cm. Väldigt bra kondis på gäddorna i det vatten jag för tillfället satsar på. Har även fått en på 8,1 och några runt 7 kg. Sedan jag flyttade upp till Dalarna för ett par år sen har jag lagt ismetet på hyllan. Hade ingen lokalkännedom att gå på när det gällde ismetet, men nu har jag lyckats knäcka koden. Även om det såklart kommer att komma döperioder i fisket har jag i alla fall konstaterat att det går. Ska försöka hålla i & nöta på, ett pass varannan helg sådär, så får jag hoppas att det tar ett tag innan turen vänder.

äntligen ismete!

jaha, här var det glest värre mellan bloginläggen numera. jag skippar bortförklaringarna och går rakt på sak istället, nämligen säsongens första isfiske!

redan förra helgen låg det in på småsjöarna i stockholmstrakten, ovanligt tidigt! det skulle naturligtvis utnyttjas, och söndagen bokades för en rejäl satsning tillsammans med jan o från fisheco. men jag kunde inte hålla mig, redan på lördagen blev det lite spontanfiske med hannes från båtklubben. han hade varit på galej och var galet bakis, så det blev en rejäl sovmorgon och fisket inleddes först vid lunch. vi befarade snökaos på isen och precis så var det. nästan överallt var det snö upp till knäna, men på vissa ställen hade isen spruckit, vatten trängt igenom och frusit på, vilket gav ett mycket behagligt underlag, som på bilden nedan.


ismete i finväder!

fisket var dock inte mycket att hurra över, en flagg och ingen fisk. jag hade dock betydligt större förhoppningar på söndagen med janne. jag gick upp i god tid för att skotta fram bilen och packa in alla prylar, och när allt det var klart och jag var redo att åka såg jag att mitt ena bakdäck såg lite märkligt ut. det visade sig sakna luft helt och hållet! vid en närmare besiktning hittade jag också anledningen, en vass skärva av någon slags hårdplast hade trängt in i däcket, och därmed fick fisket ställas in. antiklimax deluxe!

punkteringsboven

nu i helgen var båda bakdäcken utbytta, och planen var återigen två dagars fiske. prognosen utlovade en del snö och rätt tråkig vind, men vem bryr sig när man är fiskesugen? hannes var sugen på revansch och avbokade den planerade firmafesten för att fiska istället. 

när vi väl var på plats på isen och insåg hur mycket det blåste kändes fiske inte som ett helt bra beslut. inte läge att åka hem dock, bara att bita ihop. vi hittade lä till lägret bakom en udde, men våra spön hamnade ute i stormen. fullständigt vidrigt, men ett intressant test av mina vippor och infästningen av linan, som visade sig klara vinden alldeles galant, inte ett vindfäll på hela dagen trots vindbyar på minst 15 sekundmeter!

förutom vinden utlovades snö, och ett tryckfall som inte var av guds nåde. med anledning av detta vågade jag inte hoppas på fisk över huvudtaget, men än en gång blev det bevisat att man aldrig kan räkna bort något väder som värdelöst fiskeväder... efter ungefär en timma kom dagens första flagg, linan gick stadigt trots en hel del drivsnö i spolen på rullen. vid mothugget blev det hyfsat tungt, och sedan fick jag känna på de göstypiska långsamma men tunga knyckarna. jag gissade på en skaplig gös, men förstod inte riktigt hur stor den var innan den kom upp mot hålet och syntes genom den genomskinliga isen. riktigt stor!


nytt gös-pb!

fisken var inte lång, men fet och riktigt grov över ryggen, och tyngde ner vågen hela vägen till 6,64 kg! vinterns målsättning var, precis som förra året, gös över 6 och gädda över 10. då redan första fisken uppfyllde min ena målsättning, får jag väl höja gösmålet till 7 kg, och satsa lite mot den där gäddan på 10+...


på väg åter, hugg gärna igen om ett par kilo...

under dagen ställde stormvindarna till med stora problem. maken till snödrev har jag aldrig sett, det blåste så mycket att det bildades stora snöbollar som kom rullande över isen, de största uppemot 40 cm i diameter!

snödrevs-bollar

snöbollarna i sig utgjorde inget problem, det var tvärtom ganska läckert att se, men snön som yrde omkring fyllde upp rullarna, hålen, och allt runt omkring. spöna såg ut som nedan, och detta spö var ändå inte värst, det blev värre, men snöade så mycket att jag inte vågade ta fram mobilen.


lättfiskat?

trots snökaoset nappade det med jämna mellanrum. jag fick fyra gösar och en gädda, hannes två gäddor. när jag fick min sista gös hade det samlats så mycket snö runt hålet att vippan dippade ner i snön och fastnade! jag såg alltså inte att det var napp, och när jag väl upptäckte att vippan stod en aning för lågt, hade det gått 40 fot lina, mörten var svald och förmodligen redan halvt nedsmält... den treplus-gösen fick tyvärr sätta livet till.

vi insåg att det inte längre var fiskbart, och dessutom var alla våra kläder och allt vi hade med oss totalt plaskblött. det är i såna lägen men inte vill få ett telefonsamtal som bekräftar att att vägen har blåst igen fullständigt med snö och inte är farbar... som tur var blev vi räddade av en lokal förmåga med snöplog. han fick gösen som tack för besväret, och det kan kanske vara läge att även titta förbi där med en flaska starkdryck efter jul...

nu får det räcka för den här gången, men förhoppningen är att det ska bloggas lite bättre i vinter än vad som skett under sommaren. nästa fiskeanhalt blir det klassiska jul-ismetet i ludvika. vi ses där!

sommarsummering

jaha, som vanligt har det varit dåligt med bloggande. det finns liksom inte riktigt tid av olika anledningar. nu finns det alltså mycket att skriva om och jag vet inte riktigt var jag ska börja och vad jag ska ta med och vad jag ska sålla bort. men jag gör ett försök!

jag håller mig till tidsordningen och tar vid där senaste inlägget slutade. jag jobbar ju lite till och från med fiskevården inom stockholms stad, och det har blivit flera volontärinsatser under våren. bland annat hjälpte jag till med fenklippning av havsöring inför årets utplantering.


fenklippningsgänget i aktion

totalt fenklipptes drygt 100.000 havsöringar under två dagar. ett jäkla jobb som aldrig skulle gå att genomföra utan de frivilliga personer som brinner för fisken och jobbar gratis vid dessa tillfällen. en sak som är fascinerande att se när tusentals öringsmolt passerar under en dag är hur mycket det skiljer i storlek mellan olika individer av samma årskull.

samma årskull var det...

snacka om att dessa fiskar hade lite olika förutsättningar när de planterades ut några veckor senare. en stor fiskbil hämtade öringarna på gålö och pytsade ut dem på olika ställen, både i skärgården och i olika öringbäckar i regionen. ungefär 10.000 öringar blev "över" och de sattes ut vid gålö. i samband med detta hade vi tillstånd för skyddsjakt på skarv, dessa otäcka fåglar som gör rent hus bland fiskbestånden i skärgården. självklart höll sig skarvarna på behörigt avstånd, men en rackare var lite för nyfiken och den smällde det åt!

en död skarv är en bra skarv!

skarven gick naturligtvis inte till spillo. när jag kom hem hängde jag upp den och skarv ut bröstbitarna samt låren. det sägs ju att skarv inte är någon kulinariskt höjdpunkt, men man måste ju testa allt själv...

skarvfilé!

det blev ett par slamsor över när jag skar ut filéerna, och de hamnade direkt i stekpannan. gott! resten av köttet fick vila ett par dagar i kylskåpet i väntan på att bli min födelsedagsmiddag. jag vet inte om det var tiden i kylskåpet som lockade fram den otäcka skarvsmaken, eller om det helt enkelt handlade om mängden kött. skarvgrytan blev hur som helst inte så god, och hela min lägenhet luktade skarv i flera dagar. yuck!

min vän jan o från fisheco är ju en inbiten vertikalfiskare. vi brukar vara ute ibland, men i år har det blivit alldeles för lite av den varan. ett kort kvällspass i mälaren är det enda som vi hunnit med hittills. janne hade några dagar tidigare haft kalasfiske med flera fina gösar i båten, och vi hoppade på något liknande. fisket var dessvärre riktigt trögt, inte ens janne lyckades få något inledningsvis. själv har jag tidigare endast fått några smågäddor på vertikalfisket, men lustigt nog var det denna svårfiskade kväll som gös-oskulden togs på vertikalfisket. först fick jag en liten gös bottennära, och lite senare när jag på ren chansning lyfte jiggen en bit upp i vattnet small det på en skaplig pelaggös! 

fin mälargös

fisken är inte riktigt så stor som den ser ut att vara men jag var som synes nöjd ändå. det blev inga fler gösar den kvällen och för första gången i mitt sällskap blev janne helt gösfri. han har senare under våren och sommaren testat pelagiskt gösfiske på mälaren och haft kalasfiske med två gösar över 7 kilo! jag skulle följt med ut  flera gånger men vädret har ställt till det varje gång med hårda vindar, så vi har fått ställa in. men snart så...

i mitten av juli gjorde vi återbesök på skarvkolonin fälöv, där länsstyrelsen beviljade äggprickning i våras. vi möttes av en tråkig syn. skarvarna var många, och det fanns allt från flygvärdiga ungar till helt nylagda ägg och allt där emellan. de jobbar verkligen hårt på att försöka sig, och äggprickning under en vecka i slutet av april känns rätt tandlöst när de fortsätter att lägga nya ägg hela sommaren...

arg snart flygfärdig unge, samt nylagda ägg


nykläckta ungar

förutom massor av skarvar och deras avkomma, fanns det gott om spybollar. genom att studera dessa kan man lätt konstatera att skarven äter allt den kommer över, inte bara "skräpfisk" som vissa skarvkramare påstår.

gädda ca 4 hekto

tånglake, som är en rödlistad art!

under semestern brukar  det ju bli en vända hem till masriket, så även i år. då brukar det bjudas nattfiske efter gös, vilket brukar ge en hel del fin fisk. dock inte i år, två rejäla nattpass gav endast en gädda, ingen gös. troligtvis beror det på det ostadiga vädret och den låga vattentempen. normalt i slutet av juli är det inte ovanligt med ytvattentemp på 25 grader, nu endast 18-19 grader. vi satsade istället på ett betydligt behagligare fiske, abborrjiggning. det blev ett gäng fina fiskar mellan 5 och 7 hekto, med denna fisk i topp.

masborre, 1060 gram

efter dalavistelsen var det dags att umgås lite med jimmy, som är hemma från spanien och hälsar på under sin semester. fisket har inte bjudit på speciellt mycket, men vi fick i allafall uppleva en klart annorlunda fångst i löjnätet när vi fångade betesfisk. när jimmy skulle vittja nätet skrek han till och kastade sig baklänges. jag skyndade till undsättning och fick då veta att det satt en orm i nätet!

snok!

ormen visade sig dessbättre vara en snok, som satt ohjälpligt intrasslad i nätet. jag som brukar kolla på discovery channel tog raskt ett nackgrepp på snoken och försökte engagera jimmy i att få loss den stackars snoken men hans ormrädsla hindrade honom från det. den hade verkligen trasslat in sig och fjällen gjorde att det inte gick att dra den varken framåt eller bakåt. till sist fick jag jimmy att i allafall sträcka ut stjärten på ormstackaren, så att jag försiktigt kunde skära sönder nätet och få loss den ur nätet. den återutsattes med framgång och redan nästa dag såg vi den igen, med en fet mört i munnen!

efter flera dagars fiske utan något vettigt att rapportera blev det till sist en liten framgång, under sista kvällens fiske. vi skulle precis vända hemåt när min ytterparavan helt oväntat tvärstannade och löste ut. när jag greppade spöt och sträckte upp linan blev det tvärtungt! äntligen, var det en fin gös? fisken var bara tung och följde motvilligt med in mot båten. inledningsvis gick den bara och spände mot botten och allt talade för en fin gös. men när fisken till sist kom upp till ytan visade det sig vara en gädda modell större! nu blev det åka av och gäddan bjöd på ett flertal rejäla rusningar med tillhörande vattenkaskader in i båten. vi såg redan tidigt att det var en fisk med rejäl ryggbredd, men fisken såg kort ut och vi trodde att det som vanligt var en sjua-åtta. när hon till sist lät sig lyftas in i båten insåg vi hur stor den faktiskt var, fisken tog aldrig slut!


11,72 kg, 115 cm!

där satt äntligen ett nytt prydligt pb! retligt nära 12 kilo men det är ändå svårt att vara missnöjd... extra kul är att gäddan valde att hugga på ett helt hemmagjort bete, en stor trävobbler i färgen som vi brukar kalla "tuben special".


lite återhämtning innan återutsättning

jag höll gäddan en stund vid båten tills hon återfick balansen och själv simmade iväg i ytvattnet. en härlig känsla att se en stor fisk gå tillbaka. nu är det slut för den här gången, men förhoppningsvis kommer gösfisket igång ordentligt så att det finns nåt trevligt att rapportera inom en snar framtid.

mörrumspremiär 2012

året 2011 skippade vi det traditionsenliga premiärfisket och satsade istället på majlaxen. vi vet ju alla hur laxfisket har utvecklats i våra älvar de senaste åren och det var alltså inget bra beslut såhär i efterhand. därför kändes det bra att vi i år återgick till traditionen och gav oss ner till mörrum sista helgen i mars.

göran körde som vanligt bilen, passagerare var tony och jag. roger och stefan skulle också fiska, men hade annat planerat för helgen så de tog flyget ner på torsdagskvällen och hade hemresan bokad direkt efter fredagsfisket.

nu går vi rakt på sak istället, nämligen fisket. de andra grabbarna skulle vifta fluga på lite olika platser längs pool 1-32, själv skulle jag nöta stål långt uppe i de blekingska skogarna, på härnäsområdet.

härnäs!

jag hade aldrig fiskat på härnäs tidigare, och hade svårt att ens hitta dit. nån lustigkurre hade vänt på en av skyltarna, vilket medförde att jag inledningsvis hamnade helt åt helvete. det är vid sådana tillfällen man är extremt tacksam att google maps finns i mobilen...

när jag till sist tråcklat mig fram till ån kvar klockan nästan nio, och det stod redan folk utplacerade på alla platser som såg heta ut. jag fick vada genom ett gyttjigt träsk för att komma åt en liten glugg mellan träden där det såg fiskbart ut. det var det också, men fisken lyste envist med sin frånvaro, och jag såg inte heller någon annan landa fisk. var det helt dött, hade all fisk redan vandrat ner mot havet?

efter en och en halv timmas nötande utan ett pet dök det upp en ung kille och en äldre kvinna som ställde sig strax nedströms mig. båda fiskade med gamla plastcardinaler från 80-talet, i bästa fall till hälften fyllda med gammal nylonlina, som rasslade ljudligt vid varje utkast. inte långt senare uppfattar jag i ögonvrån att grabben har böjt spö, med en fisk modell skaplig, och att tanten skyndar till med en håv modell mini. jag insåg att det aldrig skulle gå väl, och övervägde alternativen: 1. avvakta på lite avstånd och bevittna skådespelet. 2. hjälpa till. jag tvekade lite, men valde alternativ två, och med ett fast grepp kring stjärtspolen hjälpte jag grabben att landa en laxhona kring fyra kilo. möjligen hans livs fisk?

lycklig fångstman!

laxhonan återutsattes såklart, och jag återgick till mitt eget fiske. grabben fiskade med en stort gammalt toby och det verkade vara melodin. jag var inte sen att hänga på och tro det eller ej, endast efter några kast hade toby levererat även för mig!

premiärlax!

knappt hade jag hunnit landa och återutsätta den lille laxhanen innan det var tantens tur att kroka på en fin fisk. hon hade ingen aning om vad hon höll på med, så jag skyndade till hjälp än en gång. jag fick henne att hålla upp spöet, ställde in slirbromsen och instruerade hur man pumpar in fisken på bästa sätt. efter en lång och dramatisk fajt kom fisken till sist in mot land. ännu en laxhona, modell riktigt stor, kanske omkring 7 kilo. precis när jag ska greppa stjärtspolen gör fisken en sista rusning, och sliter sig... jag var helt säker på att den gamla nylonlinan gått av, men det var otroligt nog beteslåset som hade brustit. tanten var helt slut efter fajten, och var märkligt nog inte ens besviken. hon var nöjd över att hon hade fått se fisken, så nöjd att hon avslutade fisket...

det gjorde däremot inte jag, det gäller ju att smida medans järnet är varmt och det var defenitivt huggperiod. jag bytte bete frenetiskt och när jag testade den klassiska gamla myran hände det grejer. spinnaren touchade botten med jämna mellanrum och plötsligt började ett av bottennappen att röra på sig! detta var en betydligt tyngre fisk än min första och jag fick jobba med den en bra stund. en dansk fiskebroder som stod en bit bort uppmärksammade detta och dök upp med en gammal fjärilshåv. jag avböjde håven men frågade om han hade lust att ta en bild, när fisken väl var landad. stjärtspolegreppet fungerade även denna gång, och dansken gjorde faktiskt ett oväntat bra jobb med mobilkameran.

laxhane, ca 90 cm

precis när laxhanen fått simma tillbaka fick jag sällskap av två trevliga unga män från storstaden, robert och gustav. robert jobbade tillsammans med daniel liljas, hade koll på fk batong, och hade dessutom diskuterat mörrumsbeten med mig på fiskesnack för några år sedan. vi kan än en gång konstatera: världen är liten!

stockholmsgrabbarna började fiska intill mig och det gav omedelbart resultat då robert krokade på en fin fisk. han drillade fisken ganska hårt och den var snart inne vid stranden. jag fick agera landningsassistent en gång till, och vi kunde bända upp ännu en rejäl laxhona. hon mättes till 93 cm och fick vara med om en liten fotosession innan hon fick simma tillbaka till åns mörka vatten.

robert med laxhona modell större

jag sällskapade med mina nyfunna vänner resten av dagen. det visade sig att de hade fiskat på härnäs tidigare, och gillat det så mycket att de aktivt sökt fiske där igen. jag är lite benägen att hålla med dem, chansen till nystigen blank fisk finns ju inte, men miljön är kanon och trängseln är inte lika påtaglig som på de södra sträckorna. jag kommer absolut att besöka härnäs igen, kanske redan i höst? det blev ingen mer fisk värd att rapportera, så jag går vidare till att rapportera om mina "riktiga" fiskekamraters dag.

vår gammelman, göran, hade en riktig skitdag. han fiskade i fina pooler, men hade riggat på en lina modell strykjärn och det var för dagen inte helt rätt melodi då fisken steg och tog ytligt. det enda han fick var bottennapp och jag vågar påstå att han slog nytt personligt rekord i bortfiskade flugor.

roger och stefan stack ju direkt efter fisket, så dem har jag inte fått någon direkt rapport från. de hade inget vidare fiske men om jag förstod det hela rätt fick de varsin mindre öring. då återstår tony, och han har numera verkligen knäckt viftkoden. han började på den fina sträckan 31-32, och när jag fick hans första rapport på förmiddagen hade han fått en liten öring och tappat en stor laxhona framför fötterna. han lät sig inte nedslås av det utan gick på knock resten av dagen, se och njut:

lax 79 cm

lax 65 cm

öring 69 cm

förutom dessa tre fiskar fick han ytterligare en öring på 55 cm som det inte finns bild på. om någon undrar varför han har ett kast-märke i pannan på öringbilden så beror det på att han tappade balansen och tog sig ett rejält bad i ån. märket är lite gegga som minne från vistelsen i mörrumsån...

därmed avslutar jag årets mörrumsrapport, och ser redan fram emot höstens äventyr i blekingeskogarna.

vinterns sista fiske...

hej bloggen, längesen. det har hänt lite för mycket annat och inspirationen att skriva har saknats, men nu känns det som hög tid att summera vintersäsongen.

för ett par veckor sedan ringde telefonen. det var niklas ramzin, som jag fiskat med några gånger tidigare. han var fiskesugen och är en trevlig snubbe så varför inte? jag lyckades styra upp fiske i ett privat vatten där jag varit några gånger tidigare. sjön är riktigt intressant så det var aldrig någon tvekan om var vi skulle fiska. vi satsade på gädda och valde en stor fin vassvik ett grundflak och djupare vatten utanför. kändes spontant mycket hett!

morgonen inleddes lugnt men framåt niotiden blev det en jävla fart för ramzin. han fick flagg på flagg men ingen fisk kom upp. jag förstår inte riktigt vad karln gjorde för fel... jag hade inte alls samma race, men fick några ströflagg under förmiddagen och landade ett par mindre gäddor. strax före lunch lyckades min otursförföljda kamrat äntligen kroka en fisk, på typ tolfte försöket, och den var inte lika grön som mina...

första gösen!

niklas hade aldrig fått någon gös tidigare, så han blev överlycklig! 2,8 kilo kärlek. detta förklarar kanske också att han haft så många napp som inte gett fisk, gösarna är ju allmänt kinkiga, framför allt när man fiskar med ståltafs och lite för stora mörtar.

det nappade på lite under hela dagen och jag tror att det blev åtta gäddor och två gösar totalt, jag fick också en gös en liten stund efter niklas. största gäddan fick jag, en hyfsaf fisk omkring 6 kg. inget superfiske men det gav ändå lite mersmak. fiskerättsägaren hälsade på en stund och vi fick tillåtelse att fiska även nästkommande helg, om isen skulle hålla.

sagt och gjort, nästa helg var vi tillbaka. vi testade en annan plats och gick in lite mer aktivt för att fiska gös. vi fiskade alltså lite djupare, bottennära, och med lite mindre mörtar. denna dag var det min tur att dominera, jag hade nog lirkat upp fyra gäddor innan ramzin ens fått sin första flagg, och när de väl nappade för honom lyckades han sin vana trogen inte kroka fisken.

när jag fick min femte flagg blev det riktigt intressant. det blev nämligen riktigt tungt i mothugget, och jag hade svårt att pressa upp fisken mot hålet. den drog iväg på långa rusningar, och stångade mot botten på typiskt storgösvis. riktigt spännande! när fisken till sist kom in mot hålet såg vi att det var en fin gös. yes! ingen gigant men en fin fisk. men när jag skulle upp med den tog det stopp, det gick inte att få in huvudet mot hålet. fisken var krokad i magen! ursäkta mig, men hur fan går det till vid ismete? jag fick kavla upp ärmarna och gräva ner hela armen och lyckades till sist få grepp om fisken och häva upp den.

fingösen!

nå, hur lyckas man egentligen kroka en gös i magen vid ismete? jag ser bara två alternativ. 1: fisken har lindat in sig i linan, kroken har släppt ur munnen och krokat om i magen. 2: gösen har blivit misstänksam och spottat mörten. när jag sedan satte in mothugget råkade gösen vara ivägen, och fick kroken i sig... oavsett vilket fick hon simma tillbaka efter ett par snabba bilder. det hade hon naturligtvis fått göra oavsett var kroken hade suttit...

ramzin missade flera fiskar till under dagen och en lätt frustration började infinna sig. till sist fick han dock lön för mödan och bättrade på sitt gös-pb med nästan ett kilo.

gös nummer två!

inne i ett stim? aldrig fått en gös tidigare, nu två på en vecka. jag misstänker att mr ramzin fått lite mersmak, och vi ska nog kunna se till att han får en eller annan gös i mälaren i sommar också.

resten av dagen erbjöd helt ok fiske. jag fick en gös till, modell något mindre, och så kom det upp ytterligare en grön...

96 cm...

den gröna var riktigt tjock, och såg förbannat stor ut genom isen. för tredje gången den här vintern trodde jag att det var dags för en tia, och för tredje gången hade jag fel. den hade konditionen, men inte längden.

vi stannade ända tills det var kolsvart, i förhoppning om gös i mörkret. vi tröttnade ganska snabbt när det inte nappade, och gav upp. när vi plockade ihop tyckte jag att en av mina vippor stod lite för lågt, och när jag lossade linan drog den iväg. klart misstänkt! mothugget bekräftade min misstanke och dagens gös nummer fyra var ett faktum. ramzin fick ingen gös under uppplock, däremot lyckades han med konststycket att slarva bort ett av sina spön i mörkret! jag hjälpte honom att leta, vi försökte sicksacka fram och tillbaka över området där vi fiskat men den mörka(och jävligt otäcka!) isen sög liksom åt sig allt ljus från pannlamporna och vi såg inte ett skit. till sist fick vi ge upp, och åka tillbaka nästa dag. otroligt nog fanns spöt kvar när vi dög upp på förmiddagen, riggat och allt. mörten levde fortfarande och det måste varit en otroligt dålig fläck då inget nappade under hela natten eller ens under morgonrushen!

barnvagn med spöhållare, klart i klass med folkes moped...

nu är alltså ismetesäsongen över. i onsdags invigde jag och jimmy årets spinnfiske i en skärgårdsvik. segt fiske var det, jag fick två romfeta fyrakilos och vi hade några pethugg, men inget spännande att rapportera. nästa helg bär det av till mörrum för premiärfiske, det blir skoj. förutom mig är det som vanligt, göran och tony, roger och stefan. jonas har nog gett upp mörrumsfisket, men han låter med denna bild hälsa att han är pappaledig på deltid från och med april...

Put & Take i en Jurassic Lake!

Efter att ha varit världsbäst på att inte blogga....

Jag tog med mig familjen och flydde från vinter och tristess för att spendera närmare en månad i Thailand. Har sen jag såg Fiskedrag för ett antal år sedan varit riktigt sugen på att prova fisket efter dom stora mekongmalarna dom tog i utkanten av Bangkok.

Efter lite efterforskning så kom jag fram till att Gillham´s fishing resort utanför Krabi var ett bättre alternativ.

Jag är ju inte direkt någon förespråkare för put & take men vill man fiska och är i Thailand så är det ett bra alternativ för att stilla fiskeabstinensen.

Resorten byggdes 2005 genom att dom grävde ut ett träsk och byggde ett gäng bungalows. Välgjort, snyggt och städat i ett annars så stökigt land.

Enligt avtal med personalen så blev vi upplockade 07.00 utanför vårt hotell för transport till resorten. Där blev jag tilldelad en guide (Joel) som hade tagit sabbats år från jobbet som börsmäklare i England.

Efter lite genomgång av regler och annat så var det äntligen dags.

Två spön varav ett laddat med deadbait och det andra med boilies.

Det som ingick i kalaset var ett knippe betesfisk, en hink med boilies med tillhörande slangbella för mäskning samt en visselpipa att blåsa i vid napp så att guiden kunde komma till undsättning.

Med grejerna ute och familjen placerad under ett parasoll beställde vi ut lite frukost. Man är inte direkt bortskämd med att ha en guide som springer och hämtar mat åt en när man är hungrig i väntan på att det ska hugga.

Jag var precis i taget med att skrapa ihop det sista av äggröran när napplarmet börjar tjuta på boiliesspöt.

Shit, det kom riktigt oväntad då jag inte hört någon annan blåsa i pipan så det var morgonens första fisk som satt på mitt spö.

Joel hade tidigare berättat att det finns 49 arter i sjön däribland Mekongmal, Aligator Gar, och den exotiska Arapaiman. Kvällen innan hade det fångats en arapaima på 380lb alltså dryga 170kg, sjukt!

Fisken som nu satt på var dock inte i den kalibern men den kämpade bra. tunga gung och knyckar. 5-7 min senare var det dags för håvning, Joel hoppade i sjön med en håv modell större och jag kunde enkelt styra in den i håven.

Amazon redtail catfish 10kg

Ingen fisk vägs och det är med varsam hand fiskarna behandlas, innan dom släpps åter blir dom sprayade med ett lila antiseptisk medel så att skadan från kroken ska läka snabbt och fint.

Efter att ha bänt upp en tia föll allt på plats, pulsen gick ner, den bästa feelingen av alla. Hade precis haft en skön drill solen sken och allt var topp, super nöjd helt enkelt.

Då larmade det igen från boilies spöt... Satte mothugget och blåste i pipan.

Tuungt! Tjurrusning på tjurrusning har aldrig varit med om nått liknande, det kan mest liknas med att koppla på ett godståg på kroken.

Grinar illa.

Jag vann dragkampen och kan stoltsera med ett nytt pb, mekongmal på 50 pannor!

Efter den fisken var jag så mör att jag nästan hoppades på att det skulle dröja länge innan nästa skulle kliva på.

Nu började andra dra fisk också, där ibland denna man som drillade en mekongmal i närmare 2 timmar. Han fick hoppa i sjön för att följa efter längs stranden i ett försök att vinna tillbaka lite lina.

Här blev det lite för djupt.

Svettigt värre när malen drar ut han i sjön, notera mannen som crawlar till hans räddning.

Den här storyn slutade trist nog med att fisken drog av all lina (ca150m) från rullen och gick vinnande ur fighen, tråkigt bara att malen hade all den linan fäst i munnen. Fisken uppskattades av guiderna till över 100kg.

Vid 17 tiden var det min tur igen, även denna gång THE GIANT MEKONG!

40 minuters fight, den första mekongmalen var tuff men den här var 7 resor värre.

Fisken passade på att vila upp sig i håven en kort stund medan guiden krokade loss. Och det räckte för när det blev dags för foto hade vi inte ett skit att sätta emot. Gjorde ett försök att lyfta men det blev inte bättre än så här.

Uppskattades till 60kg

I skymningen började arapaiman visa sig i ytan, dock ingen som tog. Det gjorde i alla fall den här.

Redtail nr:2 13kg

När jag plockar upp grejerna 19.00 så har mitt deadbait fått sig en rejäl omgång endast huvudet satt kvar på kroken. Ingen fisk upp på det betet men som sagt nån var där och goffade lite.

gillham´s resort vi ses igen!

segfiske i norrtälje

förra helgen lyckades robban från söderbutiken som sagt att lirka upp en tia tillsammans med jensa i norrtälje. den här helgen var det min tur att hänga med jensa till stugan och förväntningarna var på topp såklart. väderprognosen var dessvärre inte så lovande, iskall morgon följt av plusgrader på dagen. ett överjävligt omslag alltså, vilket inte brukar vara bra för fisket.

prognosen visade sig stämma allt för väl. när klockan ringde vid fem var det elva minusgrader, men redan vid niotiden låg temperaturen kring noll. tillsammans med temperaturstegringen kom även ett rejält lufttrycksfall, och fisken var minst sagt inaktiv. jens fick ett flagg på morgonen och tog en mindre gädda, sen var det totaldött fram till lunch.

vi tände upp en brasa och grillade korv. inget brukar trigga huggreflexerna så mycket som en korv på ett grillspett, men inte ens detta hjälpte. vi fick både grilla och äta i lugn och ro utan att det hände ett skit. först efter lunch fick jag min första flagg för dagen. en skaplig gädda, men fisken gick lös i hålkanten så jag vet inte riktigt hur stor den var. en stund senare var det jensas tur, men den mörten blev utspottad.

inte långt efter det fick jag flagg igen, på ett spö näst intill det spö där jensa missade sin fisk. jag lyckades bättre och stod snart med böjt spö. till en början kändes fisken inte så stor, men när den kom in mot hålet började den bråka, och när jensa såg den skymta förbi tyckte han att den såg stor ut. ett par rusningar till orkade den med, sen kunde vi se en rejäl gäddskalle glida in mot hålet. vis av tidigare erfarenheter denna vinter ville jag inte tro att det var en tia, medans jensa genast antog att det kunde vara samma fisk som robban landade en vecka tidigare. dessvärre hade jensa fel och jag rätt, fisken var inte så stor som den såg ut att vara.

102 cm, 7 kg

gäddan var av hyfsad kondition, men alldeles för kort. catch and releasemattan med måttband måste jag dock kalla för succé. smågrabbarna från söders dissade den och tyckte att den var alldeles för liten, men köldstela vintergäddor ligger ju nästan alltid stilla, och den fungerar alldeles utmärkt trots storleken.

efter sjukilosen fick vi hoppet tillbaka, skulle det lossna nu? det skulle det tyvärr inte, men vi stannade ett par timmar till ändå. precis när vi plockade ihop fick jag ytterligare en gädda i fyrakilosklassen, och därmed får dagen ansen som godkänd, trots extremt segt fiske. imorgon var tanken gösfiske, men väderprognosen säger regn, två plusgrader och ganska hårda vindar, så det blir till att spendera förmiddagen hemma istället. nästa helg erbjuder förhoppningsvis bättre väder!

göshelg!

den här helgen var lördagen sedan länge planerad, det vankades gösfiske med en gammal fiskebekant som jag inte fiskat tillsammans med på flera år. han är dessvärre inte världens mest pålitliga person och när det väl var dags att detaljplanera fisket hörde han inte av sig. i avsaknad av både betesfisk och sällskap rotade jag djupt i frysen och hittade ett par förpackningar nors och strömming. firrarna har legat i frysen i två år och kändes inte helt fräscha, men det fick bli en chansning.

uppstigning 05.00 för att vara på plats före gryningen. väl på på isen kunde jag konstatera att strömmingarna var rätt sladdriga, medans norsarna kändes ok. fördelningen fick bli två strömmingar och fyra norsar, övriga strömmingar fick bli mäsk.

jag hade inga förhoppningar över huvudtaget, jag har testat deadbait tidigare vid gösfiske, helt utan resultat. när jag borrar mitt sista hål ser jag hur vippan på spö nummer fyra böjer ner mot hålet, för att sedan stiga upp igen. döda norsar simmar inte så mycket, vem där? en evighetslång halvminut senare kommer "andranappet". först skadebita lite, sen äta upp, typiskt för gösen. linan gick stadigt från rullen när jag kom fram till hålet, så det var bara att kroka. fast fisk och en stund senare låg den här kompisen på isen.

död nors is the shit...

årets tredje isgös och min första någonsin på deadbait. bra att veta när mörtfisket tryter... tyvärr tryter även norsförrådet så nästa steg får väl bli att peta på en doftbehandlad vertikaljigg. efter gösen hände inget mer och jag packade ihop rekordtidigt vid halv tio. jag hade en del annat att göra och ett söndagsfiske tillsammans med jan o (fisheco) och bergman (fiskesnack) att se fram emot, så det kändes helrätt.

på söndagmorgonen vid tjugo över fem ringde janne och meddelade att han behövde curla sin dotter och köra till gävle istället för att fiska. ungen är typ 20, dags att bli vuxen kanske? nåväl, jag skulle ändå ha sällskap av bergman så jag orkade inte ens bli besviken. vi möttes upp planenligt och förutom bergman var även han brorsa och flickvän med, samt en kompis till janne som heter ulrik. utan mr olssons expertkunskaper fick det bli en liten chansning, jag vet att det är bra "mitt i sjön" men inte exakt var. dagen började med att ulrik drog ett par snipor i gryningen, sen hände inget på en bra stund, och solen gick upp...

med soluppgången kom dimman, och jag såg plötsligt bara två av sex spön. dimman låg bara kvar i några minuter, och när den lättat hade jag flagg på mitt spö längst bort. typiskt! en rejäl språngmarsch, 30 fot på räkneverket, snabbt mothugg och fast fisk! hyfsat tung dessutom, men jag hann inte ens se vad det var då den gick lös precis vid hålet. gädda brukar sällan släppa, så jag vill ju gärna tro att det var gös...

under förmiddagen hade även resten av gänget flera fiskkontakter, bland annat med en avbiten tafs som resultat. den enda som landade fisk var bergmans flickvän nettan, som fick sitt livs första gädda, en fet sak på två och ett halvt.

foto: bergman

nettan blev glad, till skillnad från gäddan som kommer att sluta sina dagar som fiskbullar. själv passade jag på att flytta ett par spön då det var helt dött. jag testade jannes specialknep, hålen fyllda med snö för att ta bort ljusnedsläppet. enligt janne kan det vara skillnaden mellan fiasko och succé soliga dagar. det dröjde inte länge innan jag fick flagg på ett av mina flyttade spön, succe! var det en av de kinkiga och ljuskänsliga gösarna som fattat tycke för mörten? nej, självklart var det ännu en gädda.

när jag krokat av gäddan och precis skulle pilla dit en ny mört skramlade det till i ett av mina andra spön, ett med fullt ljusnedsläpp... vippan drogs långsamt ner mot hålet, för att sedan åka upp igen. denna procedur upprepades några gånger, gösigt värre! efter flera minuters vippande upp och ner tröttnade jag och gick fram till hålet. fan också, linan hade fastnat i gummisnodden och gick inte att dra ut! jag frigjorde linan och till min förvåning drog den iväg. jag svarade med ett rejält mothugg som följdes av ett par sega knyckar. det mesta talade mot alla odds för gös...

solskensgös!

så, inte nog med att solen stekte ner i ett välrensat hål, linan fastnade alltså i vippan och gick inte att dra ut. 99 av 100 gösar hade här blivit misstänktsamma och toksnabbt spottat ut mörten. men denna? nejdå, hon ställde sig snällt under hålet och svalde mörten på plats!

mörtmardröm?

mörten svaldes åt fel håll och kroken satt förankrad i magmunnen. catch & release var inte att tänka på och denna gös kommer därmed att ätas upp inom kort. jag har redan lämnat av den hos min privata kock mr delgado, och där går inget till spillo. skinn, huvud och ben, allt som inte går att äta används till buljongkokning!

jag fick en gädda till lite senare (också i snötäckt hål, det verkar vara rena gäddmagneten!) men gösen får anses som dagens behållning. nu väntar en ny arbetsvecka och vem vet vad det blir för fiske nästa helg? robban fiskade premiärpass med jensa vid furan och han var oartig nog att dra all fisk, med en gädda på 10,2 i topp! inte illa alls. kanske blir det fiske där på lördag igen, men nu är det sovdags!

göspremiär och gäddfiske med randig bonus

så, nu har det fiskats lite igen! äntligen har det blivit riktig vinter på östkusten och då ska det naturligtvis jagas gös i skärgården. söndagen till ära var det jimmy som gjorde mig sällskap, i övrigt har det varit dåligt med fiske för resten av fk batong. grävlingen har flyttat till rättvik och ägnar nog merparten av sin fritid i pannrummet skyfflandes ved in i sin italienska kvalitetspanna. därtill har han fått en kolikbebis på halsen... tony har jag inte hört av på länge men honom borde jag nog kunna lura med ut på fiske snart.

hur som helst, vi var på plats i skaplig tid och fick ut våra spön strax innan gryningen. första livstecknet fick jimmy redan innan det börjat ljusna. fisken, troligtvis en gös såklart, gick fast i botten och försvann. surt, men så är det ibland. när det väl börjat ljusna lite var det min tur, och det gick inte bättre. fisken hade dragit lite lina och sedan spottat. mycket gösigt. en liten stund senare fick jag flagg på samma spö igen, och nu hade fisken bestämt sig för att det var dags för frukost. årets första isgös var ett faktum!


premiärgösen 2012!

en som synes ganska slank fisk på kanske två och ett halvt, troligtvis en hane. oftast brukar vi få smällfeta honor på det här stället, men vi får hoppas att de hälsar på nästa gång. mitt mål är att få en gös över sex från isen i vinter, svårt men inte orealistiskt. den som följer bloggen lär få veta om det sker...

ett av mina spön hade jag placerat på en liten fläck av genomskinlig is som jag hittade under snön. det kändes lite hett och mycket riktigt kom nästa fiskkontakt där. fisken tog ingen lina men det var tvärstumt i andra änden så jag chansade på ett snabbt mothugg. jag fick tunggung till svar, yes! fisken såg dessutom riktigt stor ut genom isen, och det var en gös till. kanske en femplus? jimmy skyndade till undsättning, och vi kunde konstatera att isens förstorande effekt återigen spelat ett spratt...

isgös nummer två, spana in paddeln!

en lång, vackert guldig fisk, som precis som den första saknade den rätta konditionen, knappa fyra kilo. kanske en hane även detta? fin hur som helst och jag kände mig nöjd med inledningen på dagen. inledningen visade sig även bli avslutningen, jag fick nämligen inget mer. jimmy räddade hedern en aning genom att dra en halvhyfsad gädda, sen var det tvärdött även för honom. vi får se när vi är tillbaka och jagar sexplus...

nästa helg ser ut att bli brutalt kall, och det kanske stoppar våra planer på helhelg i folkes stuga i norrtälje. fasen också! vad gör man då? jo, man tar ledigt från jobbet en dag mitt i veckan! nicklas på söders fiskar gärna veckodagar, och efter lite velande bestämde han sig för att följa med. den gamle räven buster var också sugen på fiske, men han måste lämna ungarna på dagis och kan inte komma iväg tillräckligt tidigt, så vi struntade i honom.

vi gav oss av till en skärgårdsvik långt från stan, där jag och grävlingen hade hyfsat gäddfiske för 4-5 år sedan. jag gillade det stället och har velat fiska där igen ända sedan dess, men det har inte blivit av, förrän nu! mr jonsson försov sig en halvtimma, så vi kom inte iväg riktigt så tidigt som planerat. det var redan ljust när vi kom fram, så vi skyndade oss att få ut prylarna. 

tre spön hann jag rigga innan första gäddan nöp, och efter det hade jag ett helt överjävligt race under hela förmiddagen. nicklas hade valt att fiska åt andra hållet, och där var det inte alls samma fart. vid halvtiotiden dök plötsligt buster upp som gubben i lådan. trevligt med sällskap, men dessvärre hade mörten redan börjat ta slut, trots att nicklas inte fått en enda gädda. jag hade fått minst 10, kanske fler, jag tappade liksom räkningen... buster började borra ut sina spön och min rush fortsatte. gäddorna var många men små, inte en fisk över fem kilo blev det. när jag drillade vad jag trodde var ytterligare en snipa fick jag dagens trevligaste överraskning, det dök nämligen upp en randig firre i hålet!

borst på omkring kilot, kul bonus!

tänka sig att en så fin abborre cruisade omkring mitt i detta gytter av gädda. oväntat och roligt! ruschen fortsatte och även nicklas och buster lurade upp ett gäng snipor genom att flytta sina spön mot det heta området. före lunch tog mörten slut, och vi fick börja plocka upp spön efterhand som gäddorna åt upp våra mörtar. vid ett hade vi endast några få spön kvar, och bestämde oss för att ge upp. minst 30 gäddor blev det, varav ett tjugotal till mig. kul fiske, endast en toppfisk saknas. det kändes inte som att den fanns här idag, men kanske nästa gång, om det nu blir en sådan i år...